Utrikes.

2021-07-20 08:37
För en vecka sedan presenterade Joe Biden en infrastruktuplan på 5 000 miljarder kronor som fick stöd av både Demokraterna och Republikanerna. Bild: Evan Vucci/AP/TT
För en vecka sedan presenterade Joe Biden en infrastruktuplan på 5 000 miljarder kronor som fick stöd av både Demokraterna och Republikanerna.
Puffetikett
Dagens ETC

Så har USA formats av ett halvår med Biden

Från Vita huset intet nytt. Så har större delen av 2021 känts – jämfört med de senaste fyra årens ständiga flöde från och om president Donald Trump. Idag har sex månader gått sedan Joe Biden tog över som USA:s president. Vilka vallöften har infriats? På vilka punkter följer Biden i Trumps fotspår?

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Joe Biden är inte Donald Trump – i valet 2020 var det den tidigare vicepresidentens allra viktigaste egenskap. Många amerikaner var trötta på den kontroversiella presidentens politik, retorik och stil och drog en suck av lättnad när Biden tog över den 20 januari i år. Nu har nyhetens behag avtagit och förväntningarna på konkret handling växer. Biden har varit president i ett halvår och under samma tid har demokraterna haft majoritet i båda kongressens kamrar – ett drömläge för partiet som inte får gå till spillo.

Vad har Joe Biden åstadkommit? Och vad lovade han egentligen? I valrörelsen var Biden noga med att poängtera att han, till skillnad från konkurrenten Bernie Sanders, inte är socialist och att väljarna inte ska förvänta sig lika omfattande reformer som demokraternas vänsterflank vill se. Någon Green new deal blir det till exempel inte, men Biden gick till val på en agenda där klimatfrågan har en framträdande plats, inte minst genom infrastruktursatsningar.

Just infrastrukturen har varit på tapeten de senaste veckorna. Ett av Donald Trumps vallöften 2016 var att stärka USA:s infrastruktur men några sådana satsningar blev det aldrig, trots att frågan är relativt fri från ideologiska låsningar. Biden har varit snabbare att komma till skott och för en dryg vecka sedan presenterades en infrastrukturplan på 5 000 miljarder kronor som både Demokraterna och Republikanerna sagt okej till. Men, poängterade främst den amerikanska vänstern, ­mycket av det Biden lockade med i valrörelsen saknas i den partiöverskridande planen, framför allt det som ­demokraterna nu ofta benämner som “mänsklig infrastruktur”, att jämföra med fysisk infrastruktur i form av vägar, elnät, internet, med mera.

Höjda skatter för företag

Förra onsdagen presenterades så ytterligare en infrastrukturplan, då med fokus på den mänskliga aspekten: barnomsorg, förskola, föräldraledighet, två års gratis college, klimatsatsningar och en expandering av sjukvårdsprogrammet för äldre. Beloppet som ska spenderas är hela 30 000 miljarder kronor. I paketet finns de projekt som Republikanerna, i dagsläget, aldrig skulle säga ja till men eftersom Demokraterna har majoritet i både senaten och representanthuset kan man ändå driva igenom mycket – genom en mekanism kallad budget reconciliation – förutsatt att alla senatens demokrater är med på noterna. Några av de mer moderata demokratiska senatorerna har uttryckt skepsis mot storleken på de statliga investeringarna: deras ja är inte självklart och kan hänga på att en del punkter stryks. En del av innehållet kan även komma att anses för svagt kopplat till själva budgeten för att omfattas av budget reconciliation. En nationell standard för ren energi är en sådan fråga.

Finansieringen väntas ske genom höjda skatter för USA:s rikaste och större företag. Biden har försäkrat att det inte blir några federala ­skattehöjningar för de som tjänar under 3,5 miljon kronor per år, och det gäller inte bara inkomstskatter utan stoppar även en höjning av till exempel bensinskatten. En omröstning om båda paketen förväntas innan kongressen går på ledighet i augusti.

Omdiskuterade vallagar

Vid sidan av pandemin var det vallagar som dominerade den politiska debatten i början av 2021. Bland de republikaner som inte ställde sig bakom Donald Trumps påståenden om valfusk 2020, valde många en alternativ väg: att inte rakt ut hävda att valfusk förekommit – men samtidigt varna för att det skulle kunna förekomma och därför propsa på striktare vallagar. Striktare innebär ofta mer krångel. Vill du rösta i valet i november, ja då måste du i vissa delstater registrera dig flera månader före valdagen. Vill du poströsta så måste du ofta ha en giltig anledning och förhandsbeställa röstsedeln innan ett visst datum. Sjutton republikanskt dominerade delstater driver på för tuffare lagar trots att deltagandet i amerikanska presidentval det senaste seklet aldrig varit högre än 67 procent (2020). Joe Biden har kritiserats för att inte lägga tillräckligt med fokus på frågan men en vecka innan halvårs­dagen skärpte han i ett direktsänt tal tonen och lovade att se till att väljare informeras om de lokala ändringarna. Många rösträttsaktivister noterade dock att presidenten aldrig nämnde filibustern, kravet på 60 procents majoritet i senaten vilket i dagsläget gör det omöjligt att reglera vallagarna nationellt eftersom republikanerna säger nej.

Handel för medelklassen

Bidens utrikes- och handels­politik ska gynna den amerikanska medelklassen. Tullarna som Trump införde mot Kina – och som är populära inte minst i swingstater – är kvar, likaså Trumps frihandelsavtal med Mexiko och Kanada. Tullarna mellan EU och USA på ­aluminium och stål är kvar – men har slopats på vin, sprit och tobak efter att en konflikt mellan flygplanstillverkarna Airbus och Boeing lösts. Ett stort steg i handelsfrågan togs i juni då G7-länderna ställde sig bakom Bidens förslag på en internationell bolagsskatt på 15 procent.

Vad säger högern om Biden?

Många konservativa röster är mer intresserade av att lyfta fram Bidens åldrande än hans politik: mer på hur Biden sa något, än på vad han sa. Den 78-åriga Biden framstår som svag, hävdar flera högerpolitiker- och kommentatorer, och det gör USA utrikespolitiskt sårbart. Personer som Fox News Sean Hannity undrar också ”Who is calling the shots?” – Vem är det som bestämmer? Programledaren själv eller någon av hans gäster låter sedan tittarna förstå att det nog är personer som Bernie Sanders och Alexandra Ocasio-Cortez, vars ­socialistiska varumärke per automatik skrämmer många amerikaner. Sanders har som ordförande för Senatens budgetkommitté ökat sitt inflytande, inte minst i arbetet med de stora infrastrukturpaketen. Bidens regering är dock full av namn som inte stod högst på den amerikanska vänsterns önskelista.

Likheter Trump – Biden

Donald Trump. Bild: Jabin Botsford/AP/TT
Donald Trump.

Full fart på vaccineringen

Trump lanserade mångmiljardprojektet Operation Warp Speed för att ta fram och distribuera covid-19-vaccin på rekordtid. Vid presidentskiftet var vaccineringen redan igång och Biden ökade snabbt takten. Runt hälften av USA:s vuxna är nu färdigvaccinerade och två tredjedelar har fått minst en spruta.

Gränsen

Under Biden används fortfarande Title 42, en obskyr folkhälsolag enligt vilken asylsökande kan avvisas vid gränsen om de anses kunna föra med sig en allvarlig sjukdom till USA. Trump började hänvisa till lagen under covid-19-utbrottet i mars 2020. Biden väntas agera i frågan under sommaren. Reserestriktionerna för Schengen, införda av Trump i mars 2020, gäller också fortfarande.

Lämna Afghanistan

Biden har enbart skjutit fram tillbakadragandet från Afghanistan med fyra månader till den 11 september 2021, exakt 20 år efter attacken mot World Trade Center.

Skattesänkningarna

Med stöd av en republikansk senat sänkte Trump skatter för företag och höginkomsttagare. Inga justeringar har gjorts under Biden men troligen väntar höjningar för höginkomsttagare och större företag.

Skillnader Trump – Biden

Joe Biden. Bild: Evan Vucci/AP/TT
Joe Biden.

Internationellt samarbete

Biden har återanslutit USA till Parisavtalet, WHO och flera andra av de internationella samarbeten som Trump lämnade. Mexiko City-policyn som förbjuder att amerikanskt bistånd går till organisationer som ger information om abort, är – som vanligt under demokratiska presidenter – slopad.

Det ekonomiska läget

Wall Street älskade Trump och många amerikaners pensionsbesparingar ökade i värde. Men så vände pandemin upp och ner på världen och ekonomin. Den ekonomiska krisen i pandemins spår har inte blivit så djup som fruktat men sju miljoner jobb saknas i USA jämfört med januari 2020.

Mångfald och antirasism

Biden besökte Tulsa i juni för att uppmärksamma hundraårsdagen av en massaker på svarta invånare där blomstrande bostadsområden också jämnades med marken. En symbolhandling, ja, men en väl mottagen sådan efter åren med Trump. Biden har också gjort klimaträttvisa för olika samhällsgrupper till en grundpelare i sina – ännu inte genomförda – klimatplaner.