Rysslandskännaren: Det här är Putins drivkrafter till invasionen
Bild: Alexei Nikolsky/TT
Dagens ETC.
Hur ska man förstå Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina bortom att Vladimir Putin är ond och maktgalen? Den frågan ställde Dagens ETC till Hugo von Essen, analytiker på Utrikespolitiska institutet. Det handlar om elitens drömmar om ett nytt storryskt rike, om att skifta en förtryckt befolknings fokus mot ett yttre hot och om att Putin vill hamna i historieböckerna.
– Det finns mycket mer intressanta saker att fråga sig om Putin än om han är galen eller inte.
Det säger Hugo von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet. För att förstå konflikten ur Putins perspektiv menar han att vi måste börja med att förstå den ryske presidentens slutmål med ett anfall av Ukraina.
– Invasionen av Ukraina är förvisso viktig, men oavsett hur kriget faller ut så slutar det inte där. Slutmålet är en ny säkerhetsordning i Europa och världen.
Tillbaka till Kalla kriget
Den gamle KGB-officeren Vladimir Putin anses vilja återupprätta den världsordning som rådde under Kalla krigets dagar, då hela det europeiska östblocket gick i Sovjetunionens ledband. Syftet med världsordningen är att ingen annan nation ska kunna lägga sig i hur man väljer att sköta sina inre angelägenheter inom sin intressesfär, menar Hugo von Essen.
– Det Putin vill är att länderna runt Ryssland enbart i formell mening ska tillåtas vara självständiga, medan de i reell mening är helt beroende av Kreml.
Helst ska dessa lydstater vara svaga och instabila.
– Och styrda av oligarker, som i sin tur är styrda av den politiska ledningen i Ryssland. En samhällselit som får fortsätta leva i lyx och överflöd mot att de gör precis som Kreml säger.
Vill trycka ut Nato
Ett annat av Putins mål är att så långt det är möjligt trycka ut Nato och USA ur Europa.
– Ett av de narrativ man använder är att Natos utvidgning österut skulle utgöra ett hot mot Ryssland. Problemet med det resonemanget är att Ukraina och Georgien, exempelvis, inte velat gå med i Nato för att USA har satt en pistol mot deras huvuden utan för att de känt sig hotade av Putin och hans stormaktsambitioner.
– Mindre stater längs med den ryska gränsen kan inte tillåtas vara lika suveräna, för det skulle kunna gå ut över Rysslands säkerhet. Ungefär så tror jag det låter inne i Putins huvud, säger Hugo von Essen.
Ett nytt Storryssland
Putin anses också ha ambitionen att bygga upp ett nytt storryskt rike. För att åstadkomma det vill han återta territorier som tillhört Ryssland historiskt, under sovjet- eller tsartiden.
”Den lista med säkerhetspolitiska krav som Ryssland i december presenterar för USA och Nato är så maximalistisk att den är omöjlig att ta på allvar. Man kan fråga sig varför man lägger fram en sådan kravlista. Det är suspekt. Troligen är det för att man ska kunna säga, se, vi har försökt den fredliga och diplomatiska vägen”, säger Hugo von Essen, analytiker på Utrikespolitiska institutet.
– Ukraina har tidigare tillhört Ryssland, men bestulits från moderriket genom ett historiskt misstag, därför anser sig Putin ha rätt att styra över landet och göra lite vad han vill med dess befolkning. Sovjetunionens fall ser han som en av historiens största katastrofer. Efter det har Ryssland blivit nedtryckt, förnedrat och lurats på sin rättmätiga makt av västvärlden. Det är det narrativ han försöker få gehör för.
”Bröd och skådespel”
Ett av Vladimir Putins mer personliga mål, som troligen också är avgörande för angreppet på Ukraina, är att hänga sig kvar vid makten, poängterar Hugo von Essen. I ett Ryssland som gått ekonomisk kräftgång under åtminstone de senaste tio åren, där levnadsstandarden för vanliga människor gått bakåt snarare än framåt. Där man drabbats av en ”brain drain” som inneburit att många ryssar med högre utbildning valt att lämna landet. Där det blir allt mer riskfyllt att uttala sig och där oberoende medier tystas och stängs ned. Där måste makten erbjuda folket något annat.
– ”Bröd och skådespel” som romarna sa. När du förtrycker ditt folk måste du erbjuda dem något annat, därför hänger intern repression ihop med extern aggression. Man köper sig lojalitet genom godtyckliga bidrag till barnfamiljer samtidigt som man distraherar massorna med krigföring. Invasionen av Krim för några år sedan var till exempel oerhört populär och gjorde att förtroendet för Putin sköt i höjden. Vad gäller Ukraina ser han dock ut att ha misstagit sig å det grövsta, säger Hugo von Essen.
Majdanprotesterna pågick mellan 2013 och 2014.
Omskriven i historieböckerna
En annan förklaring till kriget, av mer personlig karaktär, är med all största sannolikhet hur den åldrande Vladimir Putin vill bli ihågkommen och omskriven i historieböckerna.
– Föreställ dig att ha ditt palats vid Svarta havskusten, du har dina pengar och kvinnor, men hur ska du finna mening med alltihop? Hur ska du förvalta ditt arv? Som den stora ryska ledaren som lyckades återbygga det stora ryska riket och sätta tillbaka Ryssland på kartan som ett av de mäktigaste länderna i världen, eller som den svage ledaren som förlorade Ukraina till Europa? Tiden börjar rinna ut för Putin och han känner det på sig.
