Ryska kärnvapen kan vara i för dåligt skick att användas

Men det har inte hindrat spekulationerna i huruvida Kreml är beredd att sätta in massförstörelsevapen för att vinna kriget i Ukraina. 

I synnerhet gäller spekulationen taktiska kärnvapen, som har mindre räckvidd och styrka än strategiska kärnvapen, men som ändå besitter kraften att slå ut hela samhällen.

Ryssland har inte utfört kärnvapentester sedan kalla krigets dagar. Sådana tester vore helt nödvändiga för att militär personal ska kunna hantera kärn­vapen vid skarpt läge, ­menar den rysk-norska stats­vetaren Pavel Baev vid fredsforskningsinstitutet Prio i Oslo.

Stor osäkerhet

Därför håller han sannolikheten för en plötslig kärnvapenattack mot Ukraina som låg.

– Eftersom det involverar för stora risker, att något går snett eller att det uppstår tekniska fel, säger han.

Enligt USA:s underrättelsetjänst har Ryssland omkring ­
2 000 taktiska kärnvapenstridsspetsar. Men exaktheten i uppgifterna är inte tillförlitliga, anser Pavel Baev. Detta eftersom Ryssland inte är transparent med sina taktiska vapen, till skillnad från de mer strategiska vapnen.

– Det finns ingen pålitlig data som med säkerhet kan visa hur många Ryssland har, hur nya de är, än mindre vilket skick de är i, eller vilket vapensystem de är avsedda för​​. 

– Osäkerheten är till och med stor bland dem med insyn i rysk underrättelseverksamhet, säger han.

Utomstående experter kan med större säkerhet hävda är att Ryssland förvarar sin kärnvapen­arsenal i tolv förråd som är utplacerade runt om i Ryssland. Enligt Pavel Baev har inget kärnvapen tagits ut sedan Sovjetunionens upplösning. Ett av förråden ligger geografiskt nära ögruppen Novaja Zemlja i norra ishavet. 

Ingen aktivitet

Här utförde Sovjetunionen merparten av sina provsprängningar under kalla kriget, och antagligen skulle detta även bli platsen för nya tester. Men hittills har ingen nukleär vapen­aktivitet noterats i området.

– Vi skulle förmodligen upptäcka med några dagars förvarning att något är i görningen. Men hittills har vi inte sett något tecken till det, säger han.

Han jämför med Kubakrisen i början på 1960-talet när Sovjet­unionen försökte placera ut kärnvapen på Kuba riktade mot USA, vilket i slutändan ledde till flera nedrustningsavtal mellan de två supermakterna.

– Då pågick faktiska förflyttningar av kärnvapen mot Kuba, samtidigt som man var väldigt tyst om det från sovjetisk sida. Dagens situation är precis tvärtom. Det är en uppskruvad retorik, men inga fysiska förflyttningar har gjorts hittills.

Om det blir aktuellt för Ryssland att genomföra provsprängningar skulle Kreml kunna hävda att det inte bryter mot internationella avtal, menar Pavel Baev. Kärnvapenmakterna USA och Kina har inte ratificerat FN-avtalet om ett fullständigt förbud mot kärnvapentester, vilket Ryssland skrev under och ratificerade redan på 1990-talet, som därför inte har kunnat träda i kraft.  

Hur orolig är du över att Ryssland tar till kärnvapen i kriget mot Ukraina?

– Omständigheterna är oroande eftersom när Ryssland sitter fast i ett krig de inte kan vinna går det aldrig att utesluta att ett sådant beslut kan fattas av makthavarna i Kreml. Putin har satsat så mycket på kriget i Ukraina att han måste kunna visa upp att han vunnit något för att dra sig ur.

– Fortsätter ryska neder­laget på slagfältet kan det leda till att förberedelser påbörjas. Då kan Väst alltid ta upp saken med Kina som i nuläget är det enda land som Ryssland lyssnar på. Kina har gjort ut­talanden om att kärnvapenkrig är oacceptabelt, vilket i nuläget tycks ha haft effekt på Moskva, eftersom retoriken har lugnat ned sig.