"Vår medieanalys visar enorma toppar i propagandaaktivitet, och många av dessa toppar är helt konstgjorda", skriver författarna i analysen.
Författarna beskrev också en exceptionellt hög aktivitet av rysk propaganda på Facebook som cirka 7,6 miljoner bulgariska användare interagerat med. Det har till viss del påverkat befolkningen, enligt forskarnas opinionsundersökning. Propagandan har inte ökat stödet för Putin. Däremot så finns en större andel, 47,8 procent av de tillfrågade, som skyller kriget på västerländska intressen och Nato snarare än på Ryssland.
– Bulgarien är ett fattigt land som varken är särskilt demokratiskt eller stabilt. Det var från 40-talet och fram till 90-talet en integrerad del av Östblocket och det var dit alla ryska partipampar åkte på semester. Man har varit extremt beroende av rysk ekonomi. Så det är inte så konstigt att man jobbar hårt på att upprätthålla en pro-rysk opinion där, säger Orla Vigsö, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Finner nya vägar
Förra våren beslöt EU att blockera ryska stadsmedier. Men den ryska propagandan har funnit andra vägar till Europa, som kopior av Russia Today, nya konton på sociala medier, ai-botar i kommentarsfält till stora nyhetskanaler, och nya hemsidor som förkläs som tankesmedjor eller forskningsinstitut.
En OECD-rapport från i fjol konstaterade att desinformationen främst används för att demoralisera Ukraina och underminera det ansvar som Ryssland har i kriget. Narrativ som sprids påstår exempelvis att Ryssland försvarar sig mot en nazistisk rörelse, att Ukraina har biokemiska vapen och att väldokumenterade massgravar egentligen är iscensatta.
Det ryska propagandamaskineriet är globalt. Men särskilt aktiva har desinformationskampanjerna varit i de närliggande länderna. Orla Vigsö tror att dessa länderna har en sårbarhet för den ryska propagandan av flera anledningar.
– För det första så är det länder som blev befriade från nazisterna av Sovjet, så det betyder att det finns ett historiskt förtroendekapital som man kan bygga på. Det ser man ju också i Ukraina, där ryssarna hela tiden understryker att det är en kamp mot nazisterna.
Flera av grannländerna har också en stor rysktalande befolkning, vilket underlättar för ryska intressen i landet. Och de är till syvende och sist även viktiga geopolitiska områden.
– Dels för att komma åt viktiga transportvägar. Men också för att man inte vill ha illasinnade regeringar och möjlighet för främmande påverkan därifrån. Att de är instabila regeringar kan också skapa en rädsla för rysk ockupation, vilket Ryssland kan utnyttja och hota med som indirekt propaganda. Det vill säga, börjar man visa för mycket intresse för Nato och EU eller liknande så börjar man också utgöra ett hot mot Ryssland.
”Håller motståndet levande”
Ola Svenonius, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, tror också att det kan finnas vissa sårbarheter i länderna intill Ryssland men vill tydliggöra att dessa länder också har sina egna agendor där propagandan kan spela en aktiv roll.
– Man använder sig av väst och av Ryssland på stundtals ganska strategiska sätt. Om exempelvis EU har dragit ner på något ekonomiskt stöd så kanske man kan tänka sig att närma sig Ryssland lite för att EU ska bli lite skrämda och boosta stödet igen.
Han ser det som vanskligt att dra för långtgående slutsatser vad gäller proryska kulturella band länderna emellan. Men ett visst åsiktsmönster återkommer i vissa av länderna.
– Det man märker är snarare en anti-västerländskhet, säger han.
Det ser även Orla Vigsö. Även i Serbien och Nordmakedonien har man i opinionsundersökningar kunnat påvisa att många skyller kriget i Ukraina på USA och Nato.
– Ryssland har ju ett intresse i att hålla motståndet mot Nato levande i de här länderna. I Serbien är det kanske lite lättare därför att man hela tiden kan hänvisa till Nato-bombningarna 1999. Man behöver inte få dem att bli pro-ryska, det räcker med att de blir anti-Nato, säger han.
Flera länder i Balkan har det senaste året sjunkit i pressfrihetsindex som mäter hur fria medierna i länder är. Enligt Reportrar utan gränser har man sett en oroväckande stor försämring i Serbien, Albanien och Bosnien och Hercegovina.
– Om det är så att regimen tystar röster som kritiserar så blir det ju självklart lättare för propagandan att komma fram och bli hörd, säger Orla Vigsö.
Så motverkas propagandan
Både Orla Vigsö och Ola Svenonius tror att propagandan är effektiv, åtminstone i viss utsträckning.
– Det är effektivt men det finns en grogrund redan. Om man vill påverka så har man inte ett eller två års perspektiv utan snarare 20 år. Är man då uthållig i att bearbeta politiska beslutsfattare och media genom att exempelvis sprida rykten om Europa, kan det absolut ha en effekt på människors åsikter, säger Ola Svenonius.
Hur motverkar man då propagandan? En förutsättning är enligt forskarna att tillåta fria medier. En annan är ett kontinuerligt stöd från EU, som dels kan använda dessa länders önskan om att bli EU-medlemmar som hävstång för att motverka korruption och utveckla demokratin.
– EU har också en taskforce för att motverka desinformation i Balkan. Sen finns det en del stöd till framförallt det civila samhället i olika Balkan-länder. Så jag tror att man kan arbeta på många olika nivåer, säger Ola Svenonius.
