Utrikes.

2017-12-20 12:45
  • Kataloniens president Carles Puigdemont, i landsflykt i Belgien, deltar via videolänk från Bryssel vid ett valmöte i Barcelona för partiet Junts per Catalunya.  Bild: Emilio Morenatti/AP/TT
    Kataloniens president Carles Puigdemont, i landsflykt i Belgien, deltar via videolänk från Bryssel vid ett valmöte i Barcelona för partiet Junts per Catalunya.
  • I mitten Ines Arrimadas och Albert Rivera, partiledare för Ciudadanos, vid massdemonstrationen i oktober mot självständighetsförklaringen.   Bild: Santi Palacios/AP/TT
    I mitten Ines Arrimadas och Albert Rivera, partiledare för Ciudadanos, vid massdemonstrationen i oktober mot självständighetsförklaringen.
  • Marta Rovira, generalsekreterare för Esquerra Republicana de Catalunya vars partiledare Oriol Junqueras sitter i fängelse.  Bild: Manu Fernandez/AP/TT
    Marta Rovira, generalsekreterare för Esquerra Republicana de Catalunya vars partiledare Oriol Junqueras sitter i fängelse.
  • Från en demonstration den 16 december i Barcelona under parollen ”Frihet för de politiska fångarna”.   Bild: Emilio Morenatti/AP/TT
    Från en demonstration den 16 december i Barcelona under parollen ”Frihet för de politiska fångarna”.

Rysarval när katalaner väljer parlament

Självständighet eller del av Spanien?

Det är den stora frågan inför torsdagens val i Katalonien. Även om valen inte kan leda till en formell frigörelse från Spanien så är det detta som allt handlar om och enligt opinionsundersökningarna blir valet fruktansvärt jämnt.

Det är inget vanligt val som Kataloniens dryga sju miljoner invånare ställs inför: En parti-ledare sitter i spanskt fängelse och stora delar av provinsens regering inklusive den just avsatte presidenten Carles Puigdemont befinner sig i landsflykt i Belgien.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Men att det ska bli val ändå har Spanien och dess konservativa premiärminister Mariano Rajoy bestämt. Detta efter höstens kaosartade situation där Puigdemont och det katalanska parlamentet beslutade sig för att utlysa en folkomröstning för självständighet. Den spanska regeringen reagerade hårt, folkomröstningen förklarades olaglig och arresteringsorder utfärdades mot Puigdemont och en rad politiker i den katalanska regeringen.

Den spanska regeringen beslutade om att nya val till ett katalanskt parlament skulle hållas. Men det handlar alltså om det regionala parlamentet, inget självständigt, oberoende parlament.

Rekordjämnt i opinionen

Enligt de sista opinionsundersökningarna, efter i fredags är det ett förbud mot undersökningar, blir det rekordjämnt. Spaniens största tidning El Pais förutser att 63 platser i parlamentet går till partier som är för ett självständigt Katalonien medan de partier som vill vara kvar i Spanien får 62 platser. Det betyder att ingen sida får majoritet eftersom det katalanska parlamentet har 135 platser.

Det största partiet på självständighetssidan ERC, Esquerra Republicana Catalunya med sin partiledare Oriol Junqueras i fängelse, väntas få cirka 23 procent av rösterna, enligt El Pais mätning. Näst störst är Junts per Catalunya som är förre presidenten Carles Puigdemonts parti, enligt mätningen får det 14,3 procent. På självständighetssidan står också vänsterpartiet CUP som verkar för att Katalonien efter självständigheten ska lämna EU och Nato. CUP stöds av cirka 6,4 procent.

Bland de partier som vill att Katalonien ska stanna i Spanien är Ciutadans, Medborgare, det största partiet med drygt 25 procent av rösterna bakom sig. Spanska Socialistpartiet, socialdemokraterna, väntas få cirka 15 procent medan högerpartiet och tillika regeringspartiet i Spanien PP enligt mätningen kan få drygt 5 procent.

Koalition mellan blocken

Mellan blocken står vänsterfronten En Comú Podem, som består av Podemos och en koalition av gröna vänsterpartier. En Comu Podem vann borgmästarvalet i Barcelona och får enligt den sista mätningen cirka 10 procent av rösterna. En Comú Podem är mot självständighet för Katalonien men menar att katalanerna har rätt att själva bestämma genom en folk­omröstning.

Många analytiker tror att En Comú Podem kan avgöra valet och förhindra att någon av sidorna får egen majoritet. Man menar också att ECP kommer att förhindra ett beslut av en ny regering att ensidigt förklara självständighet för Katalonien.

Avgörande kommer att vara hur partierna kan motivera sina sympatisörer att rösta. Enligt valundersökningarna kommer valdeltagande att bli mycket högt, över 80 procent, men hos de som stöder självständighet från Spanien finns en rädsla att luften gått ur rörelsen efter höstens händelser.

Mindre fokus på partipolitik

Frågan om självständighet gör att det blivit mindre fokus på partiernas politiska innehåll och deras plats på en vänster-högerskala. När det gäller självständighetsivrarna så står det största partiet ERC till vänster och har sin bas inom socialdemokratin. De stöds också av ett par utbrytningsgrupper ur det spanska socialistpartiet, som har tagit ställning mot att Katalonien ska lämna Spanien.

Puigdemonts parti Junts per Catalunya är mer borgerligt inriktat och har stöd från den del av näringslivet som vill lämna Spanien. CUP är ett renodlat vänster­parti och har med sina krav på att efter självständigheten lämna både EU och Nato skrämt bort många väljare. Speciellt undrar många hur Katalonien ska kunna klara sig utan EU.

Bland de som vill vara kvar i Spanien är Ciudadanos det starkaste partiet efter stora framgångar efter valet 2015. I år kommer enligt mätningarna över 40 procent av stödet från väljare som röstade på högerpartiet PP förra valet. Dessutom har cirka 17 procent som tidigare röstat på Socialistpartiet tillkommit.

I Katalonien har man proportionella val, men regionen är uppdelad i fyra områden. Uppdelningen betyder att tre landortsregioner får i relativt sett fler delegater i parlamentet på bekostnad av Barcelona, där 5,5 miljoner av totalt drygt 7 miljoner bor. Det är också i Barcelona som motståndet mot en självständighetsförklaring är starkast, medan människor på landsbygden är mer positiva. Detta betyder att även om en majoritet av väljarna röstar för att stanna i Spanien kan självständighetspartierna få fler platser i parlamentet.

Det är alltså upplagt för en riktig valrysare i morgon.

Lång historia av motsättningar

Den nuvarande krisen i Katalonien startade egentligen med valet januari 2015 då partierna som var för att lämna Spanien och proklamera självständighet fick majoritet i det katalanska parlamentet. Men de uppnådde aldrig en absolut majoritet och därför ifrågasattes parlamentets legitimitet när de ville påbörja en självständighetsprocess.

I september 2016 meddelade Kataloniens president Carles Puigdemont att en beslutande folkomröstning om självständighet skulle äga rum 2017, datumet bestämdes till den 1 oktober.

Den spanska regeringen reagerade hårt mot beslutet och menade att det var ett brott mot konstitutionen. Författningsdomstolen gav regeringen rätt och det katalanska parlamentet upplöstes, regeringen avsattes och arresteringsorder utfärdades mot katalanska regeringen. Brottet de anklagades för var förräderi.

Spanien beslöt att ett nyval skulle hållas den 21 december för att utse ett nytt katalanskt parlament.

Motsättningarna mellan Katalonien och Spanien har en lång historia. Bakom dem ligger även inbördeskriget och den spanska fascismen. Den lagliga regeringen i Spanien hade sitt främsta stöd i Katalonien och Barcelona blev dess huvudstad, medan Franco och fascisterna var starkast i Madrid.