Det var den 28 mars som en av de kraftigaste jordbävningarna på decennier drabbade framför allt Myanmar. Nära 4 000 människor har bekräftats döda efter jordbävningen, men experter tror att antalet är mycket högre eftersom man inte fått uppgifter från avlägsna områden i det krigsdrabbade landet.

Stora delar av infrastrukturen i landet förstördes, tiotusentals människor skadades och den redan tidigare mycket bristfälliga sjukvården klarade inte av att hjälpa de drabbade. Eftersom det inte fanns någon nationell samordning i Myanmar kommer inte heller hjälp fram till stora områden i landet.

Före jordbävningen var oppositionen i landet mycket optimistisk. Aye Chan Naing, chefredaktör för tidningen Democratic voice of Burma menade att det bara var en tidsfråga innan militärjuntan skulle falla.

– Regimen har försvagats kraftigt under senare tid eftersom upproren blossat upp över hela landet. Deras egna soldaters moral är så låg att man tappat kontrollen över stora delar av landet, sade han till Dagens ETC. 

BBC hjälper till

Enligt en FN-utredning har militärjuntan bara kontroll över 14 procent av landet och cirka 33 procent av befolkningen. Nu försöker den desperata militärjuntan utnyttja situationen efter jordbävningen. Medan hjälparbetare försökte gräva fram folk ur rasmassorna fortsätter bombningarna av områden som kontrolleras av oppositionen.

Hjälparbetet har ytterligare försvårats av att USA:s president Donald Trump slutat finansiera den satellittäckning av Myanmar som tidigare utfördes av amerikanska Vocie of America, VOA.

Någon vecka innan jordbävningen stoppades pengarna till VOA efter att Trump och Elon Musk slagit fast kanalen sysslade med att ”sprida radikal propaganda mot USA”. 

För att försöka minska följderna för befolkningen har brittiska BBC infört en ny satellitburen nyhetskanal för att kunna sprida information om vad som händer i landet.

Brottsligheten har exploderat

Totalt har militärjuntan genomfört 207 väpnade attacker mot oppositionen mellan den 28 mars och 24 april. Av dem har 73 flygattacker genomförts i de områden som drabbats värst av jordbävningen.

– Eldupphöret skulle ha stoppat all militär aktivitet och givit armén en chans att stödja den humanitära insatsen, men det har inte hänt, säger James Rodehaver, FN-ansvarig för mänskliga rättigheter i Myanmar.

Myanmar har varit i kris sedan militären genomförde en statskupp mot Aung San Suu Kyis demokratiskt valda regering i februari 2021. 

Men militärkuppen har inte bara drabbat landets egna invånare. När militärkuppen monterade ned landets rättssystem och samtidigt drog sig ur alla internationella samarbeten exploderade brottsligheten. Genom att stora delar av landet är laglösa har asiatiska brottssyndikat etablerat sig i Myanmar. 

Kinesiska syndikat är etablerade i olika center i landet, framför allt i de opiumproducerande Shan-staterna nära gränsen till Kina. I samarbete med Myanmars militär startade de en världsomfattande brottslighet. 

Att juntan i Myanmar hållit ut så här länge beror framför allt på att Kina inte satt in några sanktioner mot landet. Men mycket tyder nu på att Kinas tålamod med generalerna i huvudstaden Naypyidaw är på upphällningen – och då kommer juntan att falla.