Turkiet.

2016-06-30 12:00
Turkisk polis visiterar ungdomar under ett tillslag i Diyarbakir. Bild: Usame Ari/Cihan News/AP/TT
Turkisk polis visiterar ungdomar under ett tillslag i Diyarbakir.

Rädslan sprids i östra Turkiet – kurderna under belägring

Våld, politisk polarisering och auktoritärt förtryck har tagit ett allt hårdare grepp om Turkiet. Samtidigt som självmordsattentaten i den västra landsdelen orsakar stora rubriker pågår kontinuerliga övergrepp i de kurdiska delarna i öst.

Klockan var fem på morgonen när ett dussintal män med automatvapen plötsligt trängde in i Yasins lilla hus. Männen, som kom från den militära polisstyrkan Jandarma, arresterade Yasin mitt framför ögonen på hans vettskrämda småbarnsfamilj och förde honom till ett fängelse. Händelsen ägde rum i slutet av april. Några veckor tidigare hade han skrivit på Facebook att det begicks folkmord mot kurder i Turkiet och delat en bild på en sönderkrigad kurdisk stad.

– Anklagelsen är spridning av PKK-terroristpropaganda och jag satt häktad i en månad, säger Yasin, som nu har kunnat återvända till sin hemby.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


Till vardags är han arrendebonde i Sanliurfaprovinsen, i sydöstra Turkiet. Rättegången har inte börjat än och därför vill Yasin varken framträda med riktigt namn eller bli fotograferad. Han inbillar sig inte för en sekund att det bara är Facebookkommentaren som gjort honom till statens måltavla.

– Jag är medlem i DBP (Demokratiska regionspartiet) och arbetar med dem inne i staden. Polisen har redan varit ute efter flera andra partimedlemmar här.

Auktoritärt styre

Turkiet faller ner i ett allt djupare mörker av auktoritärt styre och övergrepp. Många har vittnat om hur president Recep Tayyip Erdoğan och hans konservativa regeringsparti AKP tagit ett järngrepp om samhället, i syfte att få utökad makt och förändra landet i riktning mot ett presidentsystem. Tillvaron har blivit svår för många utsatta grupper och oppositionella jagas med blåslampa.

Men här ute på landsbygden i Sanliurfaprovinsen menar Yasin att det egentligen handlar om ett betydligt äldre förtryck.

– Vi kurder har redan upplevt det länge. Det är mest bara när det drabbar internationella profiler som européerna reagerar.

Parallellt med Recep Tayyip Erdoğans auktoritära vandring har våldet i Turkiet eskalerat. I den västra landsdelen genomför IS eller militanta kurder självmordsdåd, varav det blodiga attentatet på Atatürkflygplatsen i Istanbul är det senaste i raden. Samtidigt anser många att de grövsta övergreppen har begåtts i östra Turkiet – av staten själv.

Sedan kriget mellan PKK-gerillan och Ankara återvände i juli 2015 har hundratals civila dödats i de strider som pågått mitt i kurdiska städer. Snarare än att riskera fängelse, vilket landets oppositionella parlamentariker nu gör sedan Turkiet tagit bort deras immunitet i början av juni, sitter gott om kurdiska politiker här redan bakom galler.

Kurdiska källor uppskattar att 1 500 partianslutna, oppositionella kurder arresterats under de senaste 11 månaderna. Fler än 20 borgmästare och 30 kommunfullmäktigeledamöter från det kurdiska partiet DBP i sydöstra Turkiet sitter i fängelse, ofta anklagade för delaktighet i konflikterna och därför terrorism. En partimedlem, Hursit Külter, är spårlöst försvunnen sedan han enligt vittnen plockades upp av polis i slutet av maj.

Utvecklingen i samhället har tagit ett stort steg tillbaka från hur det var under vapenvilan, säger Bahar Yildirim som är vice borgmästare i den DBP-styrda kommunen Sur i den kurdiska storstaden Diyarbakir.

– I västra Turkiet riskerar de som i dag talar kurdiska eller har en tröja med de kurdiska färgerna på sig, att attackeras av turknationalister. Även i kurdiska städer måste folk i dag vara försiktiga och till exempel låta bli att prata politik när de går förbi polispatruller.

Därmed har kriget mellan PKK och staten, som pågått sedan 1984, förenats med den nyare auktoritära utveckling landet slagit in på. Ute på Diyarbakirs gator har en rädsla brett ut sig, och kontroversiella ämnen som för bara ett år sedan gick att tala öppet om måste det nu viskas om. Samtidigt väntar, enligt många, ännu större problem. Poliskontroller och improviserade polisstationer har dykt upp som svampar ur jorden i Diyarbakir sedan urbana strider med kurdisk gerilla avslutades i mars i år. Här är det därför inte IS-attentat människor fruktar mest.

Läs vidare på nästa sida: Svårt för journalister

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första månaden. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Kurderna kritiserar västvärlden

Det politiska landskapet i det kurdiska, sydöstra Turkiet domineras av två partier. Det pro-kurdiska Folkets demokratiska parti (HDP) kom in i det turkiska parlamentet i valen i juni och november 2015, med röster från dessa trakter. Samtidigt agerar dess systerparti Demokratiska regionspartiet (DBP) i praktiken som en regional förlängning, och har vunnit många kommunalval.

Båda partierna har varit hårt ansatta sedan inbördeskriget mellan kurdiska PKK-gerillan och staten återvände i juli 2015. Arresteringar och strider har lett till större övergrepp här än i resten av det konfliktdrabbade landet.

Kurder och andra har ofta kritiserat västvärlden för dess tystnad om utvecklingen i turkiska Kurdistan. EU anses vara tyst eftersom man tecknat ett avtal om att få Turkiets hjälp för att hålla flyktingar utanför Europas gränser. USA har i sin tur kommit kurderna närmare genom samarbetet i kampen mot IS, men har samtidigt tonat ner stödretoriken för att knyta Turkiet närmare sig.