timmar lång tv-sänd förhandling, där presidenten gick med på att återinföra bränslesubventionerna – om urfolksledarna såg till att protesterna upphörde.

Aktivisten och forskaren i genusvetenskap Kruskaya Hidalgo Cordero menar att förhandlingen både är en symbolisk och historisk seger för landets urfolk:

– Urfolken i Ecuador har kämpat i över 527 år för sina rättigheter.

Det är därför väldigt stort att urfolksledarna nu är i en position där de inte bönar och ber om att bli lyssnade på, utan faktiskt kan kräva saker av staten – som har en historisk skuld att betala till urfolken.

– Dessutom visar det här urfolkens potential att organisera sig på ett organiskt, massivt och demokratiskt sätt, vilket är den totala motsatsen till den koloniala, nyliberala, kapitalistiska och individualistiska samhällsmodell som vår högerregering representerar, fortsätter hon.

Del av större sparpaket

Bränslesubventionerna är en del av det sparpaket som president Moreno har presenterat för att få bukt med landets budgetunderskott, och är också ett krav från Internationella valutafonden, IMF, för att bevilja Ecuador ett lån. Förutom bränslesubventioner ingår bland annat även stora nedskärningar i statsapparaten, satsningar för att stimulera privat företagande och massuppsägningar i den offentliga sektorn.

Att protesterna framför allt riktade in sig på bränslesubventionerna förklarar Kruskaya Hidalgo Cordero med att så mycket är kopplat till dem:

– Det handlar inte bara om bensin och diesel. När man tar bort subventionerna och priserna stiger får det som konsekvens att även priserna på kollektivtrafik, medicin och livsmedel höjs, eftersom bussar och lastbilar som används i transporterna är beroende av diesel. Om alla priser höjs på det som vi använder i vår vardag, men våra löner fortsätter på samma nivå, så går det inte ihop.

Bara en delseger

Trots att regeringen nu har dragit tillbaka förslaget om att ta bort bränslesubventionerna menar Kruskaya Hidalgo Cordero att det bara är en delseger, men att kampen om ytterligare förhandlingar måste fortsätta:

– I president Morenos spar­paket ingår även lönesänkningar och nedskärningar i semester för dem som redan tjänar sämst. Om vårt land har ett stort budget­underskott, varför sänker vi inte lönerna för presidenten, politikerna och dem som tjänar mest? Eller beskattar den privata sektorn mer? Det är frågor som vi kommer fortsätter att driva och vi ger oss inte i första taget.

Under de tolv dagar som de massiva protesterna pågick har sex personer dött och nästan 2 100 människor har skadats eller gripits.

Detta har hänt

När Ecuadors president Lenín Moreno i början av oktober meddelar att han tänker dra in bränslesubventionerna som funnits i landet sedan 70-talet utbröt stora protester bland befolkningen och transportsektorn drar igång en strejk som stoppar trafiken mellan huvudstaden Quito och miljonstaden Guayaquil.

Den 3 oktober utlyser President Moreno undantagstillstånd i landet, efter att protesterna växt och delar av Ecuadors urfolk genomför vägblockader och demonstrationer.

Den 8 oktober utryms presidentpalatset i Quito och regeringen lämnar huvudstaden för staden Guayaquil. Samma dag lyckas demonstranter storma parlamentsbyggnaden i landet, men blir bortförda av polis och  konfrontationer mellan polis och demonstranter fortsätter utanför kongressbyggnaden, där polisen bland annat ska ha använt tårgas och gummikulor. President Moreno utfärdar ett utegångsförbud i landet.

13-14 oktober: Efter flera timmars tv-sända förhandlingar mellan Ecuadors regering och representanter från urfolkens paraplyorganisation Conaie, meddelar regeringen att bränslesubventionerna återinförs och urfolksledarna lovar att protesterna ska upphöra.

Källa: TT, BBC, Utrikespolitiska institutet och spanska nyhetsbyrån EFE