Donald Trumps seger markerar slutet på en era där det självsäkra etablissemanget predikat historiens slut, slutet på passionen, samt överlägsenheten hos en teknokrati som arbetar för de en procenten. Men den era som inleds är inte ny. Den är en variant av 1930-talet, med deflationistisk ekonomi, främlingsfientlighet och härska- och söndra-politik.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Passionen har återvänt till politiken men inte på ett sätt som kommer hjälpa de 80 procent som halkat efter sedan 1970-talet. Passionen göder nu misantropi. Passionen exploaterar ilskan hos de 80 procenten, för att möblera om makten i toppen, medan de 80 procenten lämnas döende, svikna och splittrade. Det är vårt jobb att stoppa detta. Det är vårt jobb att odla den passionen för humanismens sak.
Etablissemangets fåfänga har skapat dess egna förfall. Oförmögna att hantera den ekonomiska krisen de skapat, krossade de den grekiska våren, för att de kunde. De har tvingat majoriteten av brittiska familjer in i nedskärningsskapad hopplöshet. De har satt miljoner tyskar i så kallade minijobs. De konspirerade för att hålla Bernie Sanders stången. Och när Gyllene gryning, Brexit, Alternative für Deutschland och Donald Trump blev resultatet av detta, svarade de med en blandning av nedlåtenhet, förnekelse och panik.
Politiken skakas just nu i grunden på ett sätt världen inte sett sedan 1930-talet. En stor deflation har greppet på båda sidor atlanten, och skapar en nytändning hos politiska krafter som sovit sedan 30-talet. President Trumps Mussolini-lika taktik och narrativ är blott symptomet för återskapelsen av den dystra tiden.
Vad ska vi göra?
Den nationalistiska internationalens spöke som är över oss (från Donald Trump och Brexitkampanjarna, till Polens och Ungerns regeringar, Alternative für Deutschland, Österrikes nästa president, Frankrikes Marine Le Pen) kan bara stoppas av en Progressiv International som Democracy in Europe Movement, Diem25, just nu bygger i Europa.
Men, uppenbarligen, är inte Europa tillräckligt. Progressiva i USA, de som stödde Bernie Sanders och Jill Stein, måste skapa band till progressiva i Kanada och Latinamerika, för att bygga en demokratirörelse på de amerikanska kontinenterna. Progressiva i Mellanöstern, de som spiller sitt blod i kamp mot IS, mot tyranni, så väl mot västmakternas marionettregimer, måste slå sig samman med progressiva palestinier och israeler för att bygga en demokratirörelse i Mellanöstern.
På 30-talet misslyckades våra förfäder att sträcka ut en hand till andra demokrater, över gränser och politiska partilinjer för att stoppa rötan. Vi måste nå framgång där andra har misslyckats.
I dag, dagen då rädslans, avskyns och splittringens politik segrade, lovar vi att ta kampen mot den nationalistiska internationalen, att forma en effektiv Progressiv International och driva tillbaka passionen till humanismens tjänst.
Carpe Diem25!
Texten är tidigare publicerad på Diem25.org och lyder under Creative commons licens 4.0. Översättning: Annie Hellquist
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.