– Det har knappt gått en generation sedan Sri Lanka blev självständigt. Britterna har infört någon form av institutioner, som de lämnat efter sig. Men de har knappast varit demokratiska. Det är klart att det koloniala arvet spelar in. Det såg vi även under arabiska våren, det folkliga upproret när man tröttnar på sina korrumperade makthavare som ärvt en kolonial struktur.

Sedan dess har landet lidit av inbördeskrig, naturkatastrofer och terrorattentat. Efter attacker mot kristna och turister 2019 minskade turismen till landet, vilket kraftigt påverkat landets ekonomi. Året därefter, 2020, slog pandemin till.

– Alla de här sakerna har varit bidragande till den situation landet idag befinner sig i, säger Andreas Johansson.

Ekonomisk kollaps

Den ansträngda ekonomin och bristen på utländsk valuta gjorde tidigare i år att basvaror som livsmedel och medicin, samt bränsle, inte kunde importeras i samma utsträckning. Presidenten införde ett undantagstillstånd med hård ranson av varor. Samtidigt utsattes befolkningen för regelbundna strömavbrott på 13 timmar, i ett försök att spara energi. Missnöjet med den sittande regeringen som fanns sedan innan till följd av korruption ökade när livssituationen blev allt mer ohållbar för befolkningen. I april utbröt stora protester i huvudstaden Colombo, med krav på president Gotabaya Rajapaksas avgång.

– Det protesterna handlar om nu är den utbredda korruption som finns inom politiken, och den finns. Korruptionen i landet är väldigt utbredd.

Korruption och missnöje

Det största missnöjet i landet nu är mot familjen Rajapaksa, som utöver presidentskapet haft flera centrala positioner i regeringen under en lång tid. Familjemedlemmarna anklagas också för att ha skott sig själva medan landets ekonomi kollapsat. Tidigare i veckan stormades presidentpalatset och presidenten tvingades på flykt. I torsdags avgick han och protesterna har avtagit, men den ekonomiska krisen består. Risken finns att krisen sprider sig.

– Om man tittar på vad som håller på att hända i närliggande länder, framför allt Indien, dels inflationsmässigt men också att vi ser värmeböljor som slår ut jordbruk. Om det blir ont om mat även där så kan upproren sprida sig. Än så länge är det här spekulativt, men det finns alla möjligheter och jag är orolig att det kan bli så tyvärr – och då började det i Sri Lanka.

Nu är landet beroende av omvärlden för att komma ur krisen.

– Ekonomiskt måste man få hjälp av internationella samfundet, och det jobbas på det. Internationella valutafonden är involverad.

Finns hopp

Men det finns också ljusglimtar i krisen. Det som började som mindre protester har spritt sig och vuxit till en politisk rörelse som kräver förändring. Sri Lanka är ett mångreligiöst land, men motsättningarna mellan grupperna har länge verkat splittrande. Nu samlas folk över gränserna, mot korruptionen och för demokratin.

– Protesterna samlar muslimer, buddhister, hinduer och kristna under samma flagga, under den lankesiska flaggan. Så på ett sätt så finns det hopp om framtiden. Framför allt bland de unga generationerna. De vill ta itu med korruption och bygga upp demokratin.