Utrikes.

2020-07-29 10:07
  • Gräsrotsrörelsen Polska kvinno­strejken har arrangerat över 1 500 demonstrationer mot regeringens reaktionära politik och demonstrerade i helgen mot planerna på att överge Istanbul­konventionen.
    Gräsrotsrörelsen Polska kvinno­strejken har arrangerat över 1 500 demonstrationer mot regeringens reaktionära politik och demonstrerade i helgen mot planerna på att överge Istanbul­konventionen.
  • Bild: Renata Zawadzka-Ben Dor
  • Marta Lempart är trött på att höra EU uttrycka ”oro” över utvecklingen i Polen, när det inte förändrar någonting.  Bild: Renata Zawadzka-Ben Dor
    Marta Lempart är trött på att höra EU uttrycka ”oro” över utvecklingen i Polen, när det inte förändrar någonting.
  • Viktor Orbán på plats i Bryssel den 20  juli. Bild: Johanna Geron/AP/TT
    Viktor Orbán på plats i Bryssel den 20 juli.
  • István Hegedüs, tanke­smedjan Hungarian Europe Society.
    István Hegedüs, tanke­smedjan Hungarian Europe Society.
Puffetikett
Dagens ETC

Polen och Ungern tänjer på gränserna efter segern i EU

I förra veckans EU-budget­förhandlingar antogs formuleringar om respekten för rättsstaten, med udden riktad mot problemländerna Polen och Ungern. Men redan samma vecka syntes nya övergrepp mot grundläggande fri- och rättigheter i de båda länderna. Nu vittnar demokratiförsvarare på marken om en besvikelse över EU:s oförmåga att ingripa.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

”Siffror är viktiga men stolthet är ännu viktigare. Innan förhandlingarna gjordes det flera försök att läxa upp oss om rättsstatens principer. Och vi lyckades inte bara få ett stort paket pengar, vi försvarade också våra nationers stolthet.”

Ungerns premiärminister Viktor Orbán valde orden väl när han förra tisdagen den 21 juli höll en munter presskonferens om EU:s budgetförhandlingar, tillsammans med en lika glad Mateusz Morawiecki, Polens premiärminister. EU-­förhandlingarna hade blivit klara natten innan och bestämde hur rekordbudgeten 1 825 miljarder euro ska fördelas bland unionens medlemsländer under kommande sju år. Bägge premiär­ministrarna presenterade sig som segrare, såväl ekonomiskt som politiskt sett.

Urvattnad seger

Inför EU-toppmötet hade det debatterats huruvida den tio, respektive fem år gamla högerauktoritära utvecklingen i Ungern och Polen skulle kunna leda till att EU:s budgetpengar blir villkorade. Så att medlemsländer som inte respekterar rättsstaten och unionens demokratiska värderingar kan få ett indraget stöd. Formuleringarna om detta som till sist gick igenom blev urvattnade. Påhejarna – däribland Sveriges regering – presenterade det ändå som en seger som satte de polska och ungerska regeringarna på plats.

Men innan veckan ens var slut hade Polens ärkekonservativa justitieminister luftat planer på att dra tillbaka landets erkännande av Istanbulkonventionen mot kvinnovåld. Och i pressfrihetsattackernas Ungern hade landets sista större, oberoende nyhetsmedium Index tagit emot en dödsstöt, sedan den regeringslojala nya ägaren avskedat chefredaktören och journalisterna därefter sagt upp sig i protest.

Lämnade i protest

– Många ungrare som är pro­­europeiska och som söker stöd av väst är väldigt besvikna nu. De säger arga saker om EU-­förhandlingarna, som ännu en gång inte lyckades påverka något i Ungern, säger István Hegedüs, som leder den liberala ungerska tankesmedjan Hungarian Europe Society.

På sätt och vis besegrades Orbán i förhandlingarna, eftersom han for dit med ett politiskt mandat om att helt rensa bort kopplingen mellan budgeten och en respekt för rättsstaten. Det lyckades han inte med. Samtidigt kan de formuleringar som antogs knappast användas i sitt nuvarande tillstånd.

– Men kanske skulle de i framtiden kunna utgöra en grund till mer strikta kontrollmekanismer, säger István Hegedüs.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

István Hegedüs tillhörde själv tidigare ledarskiktet i det ungerska regeringspartiet Fidesz, men lämnade partiet 1994 i protest över Orbáns höger­nationalistiska gir. I dag är han en stor kritiker av Orbán. Men han säger sig samtidigt förstå att EU-förhandlingarna inte främst fokuserade på demokrati­frågan när coronapandemin orsakat ekonomisk kris.

Många är besvikna

– De europeiska ledarna har framför allt velat ro sitt stora ekonomiska avtal i hamn, vilket jag begriper. Men många demokrater i Ungern hade även hoppats på en detaljerad mekanism som skyddar rättsstaten.

En sådan besvikelse delas även av polska demokratiförsvarare. I lördags meddelade justitieministern Zbigniew Ziobro, från ett litet ärkekonservativt stödparti till regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS), att Polen ska dra sig tillbaka från Istanbulkonventionen. Såväl Europarådet som EU-kommissionen fördömde planen. På söndag backade PiS från planen och sa att inga sådant beslut har fattats.

Men advokaten Marta Lempart som är grundare och ledare av gräsrotsrörelsen Polska kvinnostrejken, menar att det här bara är tomma ord från PiS.

– Regeringen försökte redan 2017 delvis riva upp lagstiftningen mot kvinnovåld, när familjeministeriet lade fram ett lagförslag. Men då stoppades det av våra demonstrationer, säger hon till Dagens ETC.

Kämpar för kvinnors rätt

Polska kvinnostrejken bildades 2016 för att protestera mot PiS försök att ytterligare kriminalisera rätten till abort. Enligt Marta Lempart har PiS aldrig släppt sin önskan om att demontera skyddet mot kvinnovåld, vilket också var något partiets kandidat i våras presidentval, den ännu sittande presidenten Andrzej Duda, lovade att arbeta för.

– Vad som hänt nu är att regeringen har insett att de aldrig kan gå vidare utan att först dra sig tillbaka från Istanbulkonventionen, som ju krockar helt med lagförslaget, säger Marta Lempart.

”Vi kämpar för att andas”

Hennes rörelse arrangerade i helgen en demonstration med flera tusen deltagare, för att markera mot regeringspolitiken. Likadana demonstrationer har tidigare arrangerats mot de fortsatta attackerna mot abort- och kvinnorätten, mot försöken att kriminalisera sexualundervisning i skolan, mot homofoba attacker och utropandet av så kallade ”hbtq-fria zoner”. Och allt annat som kommit till följd av regeringens auktoritära agenda.

Det officiella budskapet från den polska regeringen är att EU misslyckades med att knyta budgetutbetalningarna till en respekt för rättsstaten. Även om det är en lögn, så ser Marta Lempart inte heller att EU tidigare lyckats göra mycket konkret för att intervenera när regeringen helt offentligt begått övergrepp mot unionens grundläggande värderingar, liksom mot demokratiska principer och mänskliga rättigheter.

– Vi har hört olika institutioner uttrycka bekymmer och oro i åratal nu. Vi kämpar för att kunna andas här och de tar månader på sig för att ens säga något. Jag skulle nästan föredra om de i stället sa ”dra åt helvete, ni får klara er själva”. Men någonstans så hoppas vi fortfarande på att omvärlden kommer att reagera.

EU-toppmötet: Coronastöd och rättsstatens principer

Regeringschefer och höga politiker från EU:s 27 medlems­stater träffades i ett toppmöte i Bryssel 17–21 juli för att komma överens om en ny sjuårig långtids­budget. Rekord­stora 1 825 miljarder euro ska fördelas, både i form av vanliga utbetalningar och som det extraordinära åter­hämtnings­stödet Next Generation EU, till följd av coronapandemin.

Vid toppmötet antogs ett antal formuleringar som samman­kopplar EU:s budgetutbetalningar och respekten för rätts­statens principer. Det öppnar upp för en mekanism där Europeiska rådet ska kunna ta upp specifika klagomål. Men precis som i EU:s pågående processer för att eventuellt sanktionera Polen och Ungern, för brott mot unionens grund­­läggande värderingar, krävs total enighet för att rösta om åtgärder mot ett medlems­land. Då kan en höger­auktoritär regering lägga in veto för att rädda en annan höger­auktoritär regering.