Utrikes

Planerar högern i Bolivia en statskupp?

Publicerad 11 september, 2021

Polis på vakt vid en vägg av affischer med bilder på människor som försvann när interim-presidenten Jeanine Añez satte in militär mot Morales anhängare. Bilden tagen 25 augusti utanför Miraflores fängelse i La Paz, Bolivia. Bild: Bild: Juan Karita/AP/TT

ETC nyhetsmagasin

Två år har snart gått sedan regeringen Evo Morales föll efter protester mot påstått valfusk och myteri från polisen och militären, och ett år sedan hans parti MAS återtog makten i ett nyval, nu med tidigare finansministern Luis Arce som president. Men fortfarande råder delade meningar om hur historien ska tolkas: Var det valfusk? Var det en statskupp? Nu varnar folkrörelser i sin tur för att högern kan planera en statskupp.

Jon Weman

I mars i år greps Jeanine Añez, en tidigare ganska okänd pingströrelsekopplad politiker, som i egenskap av Senatens vice talman plötsligt utsågs till president i slutet av 2019, och därmed ytterst ansvarig för beslutet att månaderna efter det sätta in militär mot Morales anhängare, vilket slutade med tiotals människors död. Tillsammans med flera exministrar från hennes regering, varav en del också greps och andra redan hade lämnat landet, anklagas hon för att ha genomfört en statskupp och för statsterrorism under hennes regeringstid. Hon sitter fortfarande häktad och förundersökningen pågår med förhör med en mängd vittnen.

När Añez tillträdde fick hon stor internationell acceptans. Amerikanska staternas samarbetsorganisation, OAS, hade uttalat att de såg tydliga tecken på valfusk, och de flesta länder runtom i världen, inklusive Sverige, behandlade Añez regering som landets legitima styre, och avstod i stort sett från att kommentera repressionen.