Innan helgen lade regeringen fram ett lagförslag som skulle förlänga undantagstillståndet och möjliggöra för Orbán att styra landet genom dekret – utan en deadline. Orbán skulle kunna åsidosätta nuvarande lagstiftning och vidta extraordinära åtgärder utan parlamentarisk förankring.

– Regeringen motiverar förslaget med att man är rädd för att parlamentet kanske inte kommer kunna fungera om för många ledamöter blir sjuka av coronaviruset, säger den ungerska statsvetaren András Bíró-Nagy, verksam vid tanke­smedjan Political capital.

Blankocheck för Orbán

Förslaget har mött skarp kritik både inhemskt och internationellt, inte minst på grund av att Orbánregeringen har ägnat de senaste tio åren åt att under­minera demokratiska funktioner i Ungern.

– Jag tror att Orbán ser en stor chans i den här krissituationen för att kunna utöka regeringens kontroll. Och vad de föreslår saknar motsvarighet i andra EU-länder där det har utropats undantagstillstånd. Det verkar vara en blankocheck för Orbán, säger András Bíró-Nagy.

Lagförslaget var uppe för omröstning i det ungerska parlamentet redan i måndags och behövde då stöd av 80 procent av ledamöterna. Som väntat röstades det ned av oppositionen, men redan på tisdag i nästa vecka förväntas regeringen av sin egen två tredjedels majoritets kraft införa lagen. Sedan kommer det vara upp till regeringen att säga eller bedöma hur länge krissituationen fortsätter, och hur länge Orbán kan styra genom dekret.

”Den auktoritära frestelsen”

Márta Pardavi, ordförande i ungerska Helsingforskommittén, förklarar att det är särskilt oroväckande är att den ungerska regeringen redan har visat att man är kapabel att gång på gång förlänga sådana krissituationer. Så har skett vid den serbiska gränsen, där Orbánregeringen har internerat asylsökande människor i läger, i strid mot internationell asylrätt.

– Ända sedan i september 2015 har det hetat att vi befinner oss i en massmigrationskris, och man har därför förlängt ett undantagstillstånd vid gränsen. Det har lett till att man tillåtit exceptionella åtgärder.

Sedan i fredags har ­Márta Pardavi mottagit ett stort antal telefonsamtal från människorättsbevakare och demokratiförsvarare i Central- och Östeuropa, som nu oroar sig för att politiker i deras egna länder kan komma att kopiera Orbáns lagförslag.

– Man talar ibland om ”den auktoritära frestelsen” och det är precis vad det här handlar om. Den ungerska regeringen utnyttjar nu den här krisen för att ytterligare demontera medborgerliga rättigheter och rättsstaten. Det troliga scenariot är att regeringen kommer styra per dekret under en längre tid än vad pandemin pågår, och de redan svaga demokratiska kontrollfunktionerna kommer inte kunna stå emot maktmissbruket, säger Márta Pardavi.

András Bíró-Nagy betonar också faran i ett av flera nya brott som lagförslaget föreslår: att en person som sprider ”desinformation” om coronaviruskrisen eller uppgifter som bidrar till ”social oro” kan dömas till fängelse i upp till fem år.

– Det här oroar framför allt journalister och civila organisationer och är otroligt oroväckande, eftersom regeringen redan haft för vana att kalla undersökande journalister och organisationer för fake news-spridare. Narrativet är redan förberett för att de ska fortsätta med detta.

Hotet om fängelse riskerar att ytterligare utöka självcensuren bland journalister, akademiker, sjukvårdspersonal och många andra, som inte längre fritt kommer kunna kommentera regeringens agerande under coronaviruskrisen och undantagstillståndet. Med risk för att hamna bakom galler.

– Det är ganska tydligt att om det här lagförslaget går igenom så tar Ungern ännu ett steg närmare att ha ett auktoritärt styre. Jag kan inte föreställa mig att Orbán plötsligt säger i sommar, okej nu är krisen över så jag lämnar tillbaka allt makt till parlamentet, säger András Bíró-Nagy.