Oklart hur svenska soldater påverkas av kuppen i Mali

Förutsättningarna för den svenska truppinsatsen har förändrats radikalt sedan Malis president och premiärminister efter en kupp ersatts med militärer. Många ifrågasätter nu om Sverige, FN och EU verkligen kan bistå en militärjunta som just genomfört en statskupp och samtidigt tro på att den ska införa demokratiska val.
Sverige huvudsakliga insats är inom FN-styrkan Minusma där nära 220 svenska soldater medverkar. Minsuma har en budget på cirka elva miljarder kronor och som uppgift att stödja den maliska regeringens arbete för införande av fredsavtalet där en av de viktigaste punkterna är fria val nästa år. Den uppgiften kommer i ett annat ljus när en militärkupp genomförts.

Sverige utrikesminister Ann Linde (S) skriver på twitter att hon med stor oro följer utvecklingen i Mali, men det är inte troligt eller ens möjligt att Sverige kan bryta avtalet med FN om att skicka trupp till FN-insatsen.

– Vi håller oss informerade om vad som händer och är i kontakt med FN, EU och Frankrike om den senaste utvecklingen, säger Toni Eriksson på Försvarsdepartementet till Dagens ETC.

Insatserna i Mali och i närliggande områden är den svenska krigsmaktens största internationella insatser. Det handlar dels om cirka 220 svenska soldater med stridande uppgifter, bland annat a ett skyttekompani, i FN-insatsen, men också om ett 15-tal officerare som har i uppgift att träna maliska arméenheter i en EU-insats.
Dessutom har Sverige skickat drygt 150 elitsoldater till den operationella rörliga styrkan Task Force Takuba som är en del av Operation Barkhane, en stor framför allt fransk styrka under franskt kommando som verkar i Mali och grannlandet Tchad.

FN-styrkan Minusma ska stärka den maliska regeringen mot al-Qaida och andra jihadister, men också mot oppositionella, framför allt tuareger i landets norra delar.

Men situationen i Mali har varit instabil under en lång tid. I augusti förra året avsatte militären landets valda president Ibrahim Boubacar Keita. Genom ett kraftfullt internationellt tryck tvingades militären att tillsätta en tillfällig regering med civil ledning för att förbereda val.

Det är samma militärer som nu avsatt den nya regeringen genom att fängsla presidenten, premiärministern och försvarsministern.  De tre har förts till den ökända militärbasen Kati, samma bas som president Keita fördes till i augusti liksom också hans företrädare Amadou Toumani Toure 2012 när denne avsattes.

Ledaren för militären och den nya regeringen. överste Assimi Goïta, har utlovat att demokratiseringsprocessen ska fortgå och att målet att utlysa nya demokratiska val 2022 står fast, något som dock de flesta bedömare tvivlar på.

Anledningen till den nya kuppen var att två militärer uteslöts ur den maliska regeringen. 
 
Afrikanska samarbetsorganisationer, EU, FN, USA och en rad andra har krävt att de fängslade ledarna omedelbart friges och återinsätts i sina poster, något som den nya militärledningen i Mali inte kommenterat.