Hon var liten till växten, bara 147 cm lång, men tillräckligt tuff för att överleva när en fiende högg henne i huvudet så att kraniet sprack. Hon bodde i det som idag utgör Georgien någon gång mellan år 1100 och 900 före Kristus och var mellan 30 och 40 år när hon dog. Ingen minns längre vad hon hette. Likväl är hon unik.
Hon var en amason, och ”den äldsta kvinnliga krigare som det finns bevarade spår av”, enligt Mikheil Abramisjvili, chef för den arkeologiska avdelningen på Georgiens nationalmuseum. I nästan ett sekel har hennes kvarlevor legat i två papplådor i museets lager. Ytterligare några andra förvarar hennes smycken och vapen, inklusive ett mycket välbevarat svärd. Även en häst hittades i hennes grav, som upptäcktes av en slump år 1927 i samband med ett husbygge i utkanten av norra Tbilisi. Lämningarna undersöktes sedan av professor Giorgi Nioradze, som också var först med att fastställa hennes kön.
– Att hon begravdes med såväl kvinnliga attribut som militära objekt – som på intet sätt skiljer sig från dem som vi har hittat i mäns gravar, gör att vi kan vara säkra på att det handlar om en kvinnlig krigare, säger Mikheil Abramisjvili.
Okänd historia
Hon visas nästan aldrig, arkeologerna som grävde ut hennes bronsåldersgrav har heller inte gett henne något namn. Dagens ETC har fått särskild tillåtelse från museiledningen att be de anställda plocka fram sin skatt. Det är synd att hon inte får mer uppmärksamhet, tycker Mikheil Abramisjvili.
– Vi skulle gärna veta mer om henne. Men det kräver olika undersökningar, som kostar pengar.
Museet behöver nämligen prioritera. I dess samlingar finns också andra fynd, som anses vara än mer anmärkningsvärda. Här finns till exempel rester av homo georgicus, de äldsta förmänskliga kvarlevorna utanför Afrika, cirka 1,8 miljoner år gamla. Här finns också de äldsta spåren av vinbryggeri – ett forskningsämne som till skillnad från amasonen är föremål för betydande internationell uppmärksamhet och forskning, vilket Dagens ETC tidigare berättat om.
Bild:
Aleksandra Pogorzelska
Nu hoppas de georgiska arkeologerna att något europeiskt museum går med på att undersöka amasonen och utforska hennes hemligheter. DNA-test och strontiumisotopanalys kan berätta mycket om en person och hennes ursprung, och eventuellt också fastställa dödsorsak.
Högre nivå av jämställdhet då
Hennes kluvna skalle, ”ett krigssår, som bekräftar att hon var en fighter”, som Mikheil Abramisjvili kallar det, var som sagt inte det som orsakade hennes död. Kraniet har växt igen, vilket är ett tecken på att kvinnan levde åtminstone flera år efter striden.
Museet skulle gärna återuppta utgrävningarna i området där amasonen hittades, och lära sig mer om civilisationen där hon levde och kämpade. Var den lilla krigaren ett undantag i en manlig armé, eller ligger fler av hennes medsystrar i marken vid Tbilisis utkant?
– Själv tror jag det. Jämställdheten mellan könen verkar ha varit på en högre nivå då än vad den är nu, säger Mikheil Abramishjvili. Han hoppas att amasonen snart ska kunna hitta sin plats i museets permanenta samling – tillsammans med nya rön om den civilisation som formade henne och gjorde henne till en krigare.
