Nyligen har nästan en miljon skolelever i Storbritannien för första gången registrerat sig för att få gratis skollunch enligt en analys från den brittiska tankesmedjan Food Foundation. Sammantaget har cirka 2,3 miljoner brittiska elever ansökt om gratis skollunch under pandemin.
Vädjat till politiker
Kritiker har vädjat till politiker under hela våren om att de ska utöka möjligheterna att dela ut gratis mat till barn och ungdomar för att undvika en svältkris i landet. Arbetarpartiet Labours lokala organisation, LGA, har rapporterat att över 450 000 barn, främst i norra England, som tidigare fått skollunch och måltidskuponger över sommarlovet kan bli utan lunch under hösten när landet delvis stänger skolor.
– Över hela landet har miljontals människor förlorat sitt jobb eller varit plågade, företag går under och alla har det svårt – åtta av tio familjer har det sämre på grund av pandemin. Ekonomin är pressad och nya begränsningar kommer att göra det ännu svårare att få ihop det, säger Michael Payne från LGA Labour till The Guardian.
Otillräckliga initiativ
Under våren var det många barn i Storbritannien som blev utan skollunch trots att de mötte kriterierna för att få gratis lunch på grund av att skolköken inte var i gång som en följd av covid-19-restriktionerna.
För att få gratis skollunch i Storbritanninen behöver barnets föräldrar gå på a-kassa eller få andra sociala bidrag på grund av en svår ekonomisk utsatthet. Regeringen har hittills utökat måltider över sommaren till utsatta barn, höjt de sociala bidragen temporärt samt breddat kriterierna för vilka som kan registrera sig för gratis skollunch. Men flera lärare och rektorer på skolor runt om i England menar att initiativen inte är tillräckliga.
– Skolmåltider kostar 45 pund per månad för ett barn. Det är mycket pengar, säger Sarah Hewitt-Clarkson, en lärare i Birmingham till The Guardian.
Gifts bort
I andra länder där regeringar har beslutat om att stänga ner skolor ser man liknande och ännu värre problem med utbildning och matsäkerhet för barn och ungdomar.
– Vi har intervjuat många av dessa barn som inte kunnat gå till skolan som har sagt att de inte lärt sig någonting under den här tiden. Det är en förlorad skolgång för otroligt många barn. Vi räknar också med att tio miljoner barn inte kommer kunna återvända till skolan. Det är flickor som gifts bort, och både pojkar och flickor som börjat arbeta, till stor del för att kunna skaffa mat, säger Alan Frisk, biträdande humanitär chef på Rädda Barnen till Dagens ETC.
Ökade matpriser
På många håll är en av konsekvenserna av nedstängingarna kraftigt ökade matpriser. I kombination med en växande arbetslöshet har hungersnöden växt både bland barn och vuxna.
– I Västafrika har risken för att drabbas av hungersnöd ökat från 17 miljoner till 50 miljoner. 67 000 barn i södra Afrika riskerar svält, de är alltså i den värsta kategorin att de troligtvis kommer att dö nu. I Afghanistan lider 7,3 miljoner barn av undernäring som en direkt konsekvens av pandemin, säger Alan Frisk.
Det verkar också som att problemen kommer snabbare än vad man hade förväntat sig.
– Vi gjorde lite forskning tidigare i år och trodde de största konsekvenserna skulle komma först nästa år men redan nu har vi sett att det nästan är nio miljoner nya fattiga barn i världen. Barnen som hamnar i direkt undernäring kan påverkas i sin utveckling och hälsa för resten av livet, speciellt de yngre barnen därför har vi störst fokus på dem och i konfliktområden där barnen redan är väldigt utsatta, säger Alan Frisk.
I Sverige har stängda skolor och högre sjukfrånvaro lett till att flera barn har blivit utan skollunch. Organisationer som Rädda barnen, Fryshuset och Hela Malmö har försökt möta den ökade matosäkerheten genom att dela ut gratis mat.
– Om man lever på marginalen gör ett mål mat i skolan stor skillnad, säger Maria Soares Lindberg på Rädda barnen.
Under våren stängdes gymnasieskolorna och många svenska elever missade den lunch som kan vara det mest betydande för näringsintaget. Trots att skolorna nu har öppnat igen finns det barn och ungdomar som fortfarande blir utan mat.
– Även om skolor nu hållits öppna finns det vissa barn som gått mindre i skolan under pandemin. Det kan till exempel vara de som har familjemedlemmar som är riskgrupp. Men också att man oftare stannar hemma vid minsta förkylning nu än vad man hade gjort för ett år sedan. Om man då lever precis på marginalen gör ett mål mat i skolan stor skillnad. Ofta kan barn också få mellis och sådär på fritids, säger Maria Soares Lindberg expert på socioekonomisk utsatthet i Sverige och policyrådgivare på Rädda barnen.
– Svält påverkar oss även i Sverige. Om man tittar internationellt är undernäring i Sverige fortfarande en väldigt låg procent men det är en procent och mig veterligen minskar den inte. Man behöver ifrågasätta bilden om att alla barn har en skälig levnadsstandard i Sverige – som man har rätt till i barnkonventionen och socialtjänstlagen.
Frukost borde lagstadgas
Det har gjorts flera initiativ av organisationer och kommuner både under våren och hösten för att se till att barn ska få i sig tillräckligt med näring. Rädda barnen hade matutdelning i utsatta områden som bland annat Järva i Stockholm. I Malmö, som är den del i Sverige med störst barnfattigdom, bjöd organisationen Hela Malmö på frukost redan tidigare men har skalat upp serveringen under coronapandemin. Fryshuset i Stockholm har också haft matutdelningar till ensamstående mammor under coronapandemin.
”Vi i Hela Malmö anser att frukost och helst ett mål till om dagen borde vara lagstadgat. I synnerhet i socioekonomiskt svaga områden. Att förvänta sig att barnen ska må bra och kunna koncentrera sig i skolan utan att ha ätit ordentligt är orimligt”, skriver Hela Malmö i sin programförklaring.
Äter upp sig på fredagar
Organisationen belyser att många barn redan före pandemin drabbades av undernäring för att de inte äter tillräckligt utanför skoltimmarna, en situation som sedan kan ha förvärrats under pandemin. Begreppet måndagshunger är ett exempel på hur vissa barn passar på att äta i skolan.
– Jag har hört om teorin att man äter mer på måndagar och fredagar – att man då äter upp sig och äter igen. Det har jag hört flera säga men har ingen evidens på att det faktiskt är så. Men jag tycker inte att det låter ologiskt, säger Maria Soares Lindberg.
