Miliserna i Amhara slogs på regeringssidan i Tigraykriget – men nu har de vänt sina vapen mot premiärminister Abiy Ahmed i protest mot att de inte fått tillbaka områden som de hävdar tidigare ockuperats av Tigray. Den ledande milisgrupperingen Fano menar också att den federala regeringen inte förmår att försvara civil­befolkningen.

Strider har brutit ut på en rad platser i Amhara och etiopiska flygvapnet har genomfört en flygattack som uppges ha dödat nära 30 människor, av dem många civila.

Humanitär katastrof

Det finns stora risker att ­inbördeskriget kommer att blossa upp över stora delar av Amhara och Tigray. Dessutom har grannlandet Eritrea öppnat för att stödja Fano i konflikten mot den federala regeringen.

FN och Världshälso­organ­isationen, WHO, varnar för att den humanitära situationen i regionen redan är mycket svår och ett nytt krig skulle bli katastrofalt.

– Amhara kan inte klara en ny konflikt, säger WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus.

– Redan är nära två miljoner människor i Amhara beroende av hjälp. WHO uppmanar parterna att omedelbart införa eld upphör.

Vill störta regeringen

Situationen i området kompliceras av att många flyktingar från det krigshärjade grannlandet tagit sin tillflykt till Amhara.

Fano har i uttalande slagit fast att deras mål är att störta den federala regeringen i Addis Abeba under premiärminister Abiy Ahmed.

– Enda möjligheten att för en lösning är att Abiy Ahmed tvingas bort, säger Fanos ledning och beskyller regeringen för att ge alla fördelar till Etiopiens största region Oromia.

Demokratin krymper

Människorättsorganisationen Human rights watch. HRW, varnar för svåra antidemokratiska konsekvenser i hela Etiopien. Undantagstillstånd har redan införts, Amhara är satt under miltiärt styre och erfarenheterna visar att den typen av åtgärder får svåra följder.

– De gånger regeringen använt liknande åtgärder har det lett till massarresteringar, långa tider i förvar för oppositionella och inskränkningar i yttrande- och pressfrihet, säger Laetia Bader, HRW:s ansvariga för området.

– Redan har internet släckts ned och journalister har fängslats.

Förhandlingar långt borta

I och med inbördeskriget i Tigray återtog Amhara-miliser med hjälp av regeringsarmén och eritreanska trupper stora landområden i Tigray som man hävdat egentligen tillhörde Amhara. Enligt fredavstalet ska folkomröstningar hållas och delar ska återlämnas till Tigray, något som Amharamiliserna starkt motsätter sig.

Miliserna i Amhara har också liknande krav på områden i Oromia vars ledning också har krav på Amhara.

Det finns idag ingen konkret plan för att lösa konflikterna med förhandlingar utan situationen blir allt mer konfliktfylld.