Sedan den ukrainska arméns 24:e mekaniserade brigad publicerade bilderna i förra veckan, har det kommit fler och fler uppgifter om att de dödade männen i östra Ukraina varit legosoldater i rysk tjänst – som rekryterats från Libyen och Syrien. Mobiltelefoner, dokument och sedlar ska tyda på ett sådant ursprung.

Om uppgifterna stämmer om att utländska legosoldater har satts in i en konflikt på europeisk mark under de här formerna, betyder det att Ryssland har agerat på ett sätt som nästan saknar motstycke i Europas nutidshistoria. 

– Det är definitivt en ny aspekt av krigföring i Europa. Jag kan bara komma på ett annat exempel och det är inbördes­kriget i Jugoslavien på 1990-talet. Där förekom det legosoldater med muslimsk bakgrund från Mellanöstern och Centralasien, säger Pär Gustafsson, säkerhetspolitisk analytiker vid Total­försvarets forskningsinstitut, till Dagens ETC.

”Lägre trösklar för våldsdåd”

I mitten av mars gav president Vladimir Putin personligen klartecken åt att ”frivilliga från Mellanöstern” kunde komma att sättas in i anfallskriget mot Ukraina, för att backa upp de ryskstödda separatisterna i den östra delen av landet. I förra veckan sa en europeisk säkerhetskälla till The Guardian att Ryssland hade fört in mellan 10 000 och 20 000 legosoldater från Syrien, Libyen och andra länder. 

Ukraina talar om ett mycket mindre antal legosoldater än så. Men man verkar så pass säkra på att sådana faktiskt anlänt till ukrainsk mark, att det nationella säkerhets- och försvarsrådets ordförande, Oleksij Danilov, i förra veckan började dela med sig av bilder och information till utländska journalister på plats i Ukraina. 

Enligt Pär Gustafsson kan man se flera dimensioner av en sådan här rysk taktik. Den ena är rent militär. 

– Den ryska krigföringen i Ukraina har haft en tydlig terrordimension. Där kan man tyvärr säga att legosoldater passar väl in. De har ingen relation till landet som de slåss mot och de kanske då också har lägre trösklar mot att begå olika våldsdåd mot civila. 

Svårt att få fram soldater

En generell aspekt med anfallskriget mot Ukraina, som Pär Gustafsson diskuterat med sina forskarkollegor, är att Ryssland till synes verkar vara oförberett att föra krig i just en så här stor omfattning. Även om den ryska armén officiellt är mycket stor så verkar det ha varit svårt att skaka fram tillräckligt med soldater. 

– Det skulle kunna bero på korruption i den ryska militären och statsapparaten, vilket i så fall har gröpt ur den reella militära förmågan. Då kan lego­soldater bli en ny kanal för att få in mer trupp i Ukraina. Men det kan skapa problem att koordinera en här som består av allt för många förbandskulturer. Har legosoldaterna faktiskt rätt typ av utbildning? Är de ens sam­övade? Det är inte en quick fix för att öka den militära förmågan, säger Pär Gustafsson.

Den andra dimensionen av en en sådan här ny, rysk taktik är den rent propagandamässiga. Putin har uppmärksammat att den ukrainska regeringen har skapat en internationell legion av utländska frivilligsoldater i den ukrainska armén. Även om förhållandena här är annorlunda, så hänvisade Putin till detta i mars när han godkände att soldater kunde rekryteras från Mellanöstern till kriget.

– På samma sätt kan lego­soldater vara ett sätt för den ryska sidan att visa att de också har frivilliga som kommit från deras bundsförvanter, som den syriska regeringen, säger Pär Gustafsson.

Privatanställda soldater

Den lägre tröskeln för utländska legosoldater i rysk tjänst ökar risken att dessa kan begå ännu värre krigsförbrytelser mot den ukrainska civilbefolkningen, än vad den reguljära ryska armén uppenbarligen redan har gjort på flera platser i Ukraina.

Enligt Heather Harrison Dinniss, lektor i folkrätt vid Försvarshögskolan, kan det vara svårare att hålla den ryska regeringen ansvarig för sådana krigsförbrytelser om legosoldater begått dem, än om ryska värnpliktiga stått bakom dem. Utmaningen ligger i det faktum att soldaterna arbetar för ett privat företag, Wagnergruppen som är kontrakterad av den ryska regeringen, och inte direkt för regeringen.

– Det är problemet man har med privat militär som verkar i andra krig också. Du skulle behöva bevisa att en person stått under de facto kontroll av en rysk befälhavare eller fått order. Men befälhavaren kan säga att ordern inte var att begå krigsförbrytelser, säger Heather Harrison Dinniss.

En värnpliktig soldat skulle automatiskt ses som en del av de väpnade styrkorna, och därför skulle sådana fall vara som ryska handlingar.

För lite betalt

Ett annat dilemma är att det till och med är svårt att använda den välkända termen legosoldat när man talar om syrierna och libyerna i Ukraina. Definitionen är väldigt snäv.

– Det måste handla om att du är soldat för pengarnas skull, och du måste få mer betalt än vad de ryska väpnade styrkorna skulle vara. Det verkar som att de inte kvalificerar sig som legosoldater enligt den definitionen med tanke på att de får så lite betalt, säger Heather Harrison Dinniss.

Undersökningar av bland annat The Guardian och Associated Press har visat att syrierna erbjuds mellan 600 och 3000 dollar i betalning per månad i Ukraina, beroende på militär rang. Men några som rekryteras av Wagnergruppen erbjuds så lite som 200 till 300 dollar totalt för ett sex månader långt uppdrag som ”säkerhetsvakt” i Ukraina.

– De ska kallas militära entreprenörer som arbetar med de väpnade styrkorna. Om de har inlemmats i de ryska styrkorna har de rätt att kallas kombattanter och få status som krigs­fångar om de tillfångatas. Annars betraktas de som civila som deltar i direkta fientligheterna. Då är de lagliga mål och kan skjutas, säger Heather Harrison Dinniss.