Utrikes.

2021-02-01 09:20
En ny EU-rapport visar att den ökade privatiseringen har haft ”förödande konsekvenser” för sjukvårdssystemens förmåga att hantera pandemin.  Bild: Fabian Strauch/AP/TT
En ny EU-rapport visar att den ökade privatiseringen har haft ”förödande konsekvenser” för sjukvårdssystemens förmåga att hantera pandemin.
Puffetikett
Dagens ETC

Ny rapport: Därför ligger privatiserad sjukvård bakom Europas höga dödstal

Privatiserad sjukvård och äldreomsorg i EU har haft förödande konsekvenser för ländernas förmåga att klara pandemin – och har bidragit till de höga dödstalen. Det slår nätverket CEO fast i en ny rapport.

”De privata sjukhusen plockar russinen ur kakan”, säger Olivier Hoedeman, från researchgruppen bakom rapporten, till Dagens ETC. 

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Den allt mer privatiserade vården och äldreomsorgen har tydligt och märkbart försvagat EU-ländernas möjligheter att kunna hantera en pandemi som coronakrisen på ett effektivt sätt. Det är den främsta slutsatsen i rapporten ”När marknaden blir dödlig”, som presenterades i veckan av den Brysselbaserade researchgruppen Corporate Europe Observatory, CEO.

– Vi presenterar en hel rad bevis på hur sjukvårdssystemet i EU har försvagats, vilket även gäller för äldreomsorgen. Det är en rad bevis i ett antal länder, som visar på hur privatiseringar legat bakom neddragningar i budgetar för det offentliga, säger Olivier Hoedeman, som är researcher och kampanjkoordinator på CEO i Bryssel, i ett videosamtal med Dagens ETC.

– Det här är viktigt att ta upp i diskussionen om vilka lär­domar vi kan dra av corona­krisen. Och det är helt avgörande att titta på vilka misstag som begåtts tidigare, fortsätter Olivier Hoedeman från sitt arbetsrum i Bryssel.

Trenden med ökad privatisering av sjukvården och äldreomsorgen finns över hela EU.

– Det är en varierad bild mellan länderna, men trenden med kommersialisering, outsourcing och privatisering finns över hela Europa. I vissa länder, som Italien och Spanien, har det gått allra längst.

Brist på intensivvårdsplatser

När pandemin bröt ut för ungefär ett år sedan blev problemet tydligt i vissa italienska regioner med stor andel privat sjukvård.

– Det blev ett stort problem eftersom de privata sjukhusen plockar russinen ur kakan och väljer ut de typer av sjukhusvård som är mest lönsam. Och intensivvårdsenheter är inte en av dem. Så det var en väldigt tydlig skillnad mellan offentlig och privat sektor i antalet som vårdades på intensivavdelningen, något som självklart är helt avgörande i en pandemi. Och i den aspekten misslyckades den privata sektorn helt.

– Att de förlitade sig mer på den privata sektorn gjorde att Italien blev extremt sårbart under pandemin. Det är ett av de fundamentala problemen med privatiseringen av vården, att de väljer ut de lönsamma delarna ur vården och lämnar de mindre lönsamma och mer kostsamma till den offentliga vården. Och det här har vi även sett i exempelvis Spanien, Irland, Rumänien och en rad andra länder.

”Förödande konsekvenser”

Den ökade privatiseringen har haft ”förödande konsekvenser” för sjukvårdssystemens förmåga att hantera pandemin, skriver CEO i rapporten. Nedskärningar i budgeten för sjukvården har lett till underbemannade sjukhus och brist på vårdplatser, samtidigt som utökningen av privata sjukhus går hand i hand med minskningen av intensivvårdsplatser.

Analyser visar också att privatiseringen av sjukvården inte bara har minskat ländernas långsiktiga kapacitet att hantera pandemier, utan även att den privata vården kostar staterna mer än offentlig sjukvård.

Data från OECD om hur mycket länder spenderar på sjukvård visar att den påstådda kostnadseffektiviteten hos den privata vården jämfört med den offentliga är ”mer en saga än fakta”, hävdar rapporten.

Som exempel jämför man USA:s hårt privatiserade vårdsystem med EU-ländernas, och kommer fram till att USA spenderar mer än dubbelt så mycket på vård än genomsnittet i EU.

– Retoriken om att privat vård skulle vara billigare är en myt. USA har den dyraste sjukvården i världen, två–tre gånger dyrare än EU-länderna, säger Olivier Hoedeman.

Opinionen har vänt

Bakom privatiseringsvågen i EU finns en stark lobbyism, hävdar också rapporten.

– Privatiseringslobbyn är väldigt stark och aggressiv i sin påverkan, där den har nära kontakt med EU-kommissionen om att privata sjukhus ska få ökade bidrag. Det kan bli en rätt pervers följdeffekt i corona­pandemin i så fall.

Men hos medborgarna i EU-länderna har opinionen vänt under pandemins gångna år.

– Det finns flera under­sökningar som visar tydligt att folk ser vikten av en större offentlig sjukvård och vill ha ett starkare välfärdssystem. Vi måste investera i sjukvården och betala personalen mer. Det räcker inte med applåder, vi behöver ett ambitiöst program som stoppar sparsamheten och istället gör stora investeringar i de offentliga sjukvårds­systemen.

– Pandemin har visat att vi alla sitter i samma båt och att solidaritet mellan länderna är avgörande för att vi alla ska klara oss, säger Olivier Hoedeman.

Corporate Europe Observatory (CEO)

Corporate Europe Observatory (CEO) är en Bryssel-baserad, icke-vinstdrivande organisation som gör research och driver kampanj med syfte att avslöja effekterna av företagslobbying kring EU-frågor.

Den nya rapporten

Rapporten ”När marknaden blir dödlig”, släpptes 26 januari och analyserar hur privatiseringen av sjukvården påverkade Europas förutsättningar att klara av en pandemi.

Några av de främsta slut­satserna i rapporten är:

– Att analyser visar att privatiseringen av vården har försvagat EU-ländernas förmåga att hantera en pandemi.

– Att privat vård kostar staterna mer än offentlig.

– Att möjligheterna till en förändring är svåra så länge EU-kommissionen tar hjälp av konsultföretag som McKinsey (kända för sin drivande roll i privatiseringen av det brittiska sjukvårdssystemet) i sin utvärdering av covid-19-krisen.