På dagen innoverar du, på kvällen umgås du med minst lika högpresterande. Ni tänker, ni genomför. Ni såg de uråldriga bergen i nordvästra Saudiarabien, öken och sten, men när andra kunde föreställa sig ingenting kunde ni föreställa er mänsklighetens evolution, en möjligheternas stad. Självförsörjande på grön energi från sol och vind. Fri från konventioner och begränsningar. En perfekt balans mellan professionalism och underbar fritid. Språnget mot 2100-talet och vidare, med artificiell intelligens och autonoma transportmedel och hydroponisk odling.

Ett nytt sätt att leva.

Neom.

Det är visionen som konsortiet bakom den nya staden vill förmedla till världens befolkning, speciellt då till den begränsade del som har stora förmögenheter och utvecklar teknik och produkter som kan fungera som trampolin för en skör ekonomi som vill förflytta sig från fossilt till tech, media, livsmedel, mode och medicin. 

Saudiarabien vill inget hellre. 

Idag är det auktoritära kungadömet, som med vissa avbrott har styrts av klanen Saud sedan 1700-talet, fullständigt beroende av olja. Utan den ingen makt, ingen internationell roll.

Så vad ska komma efteråt? 

Landets mäktiga kronprins Mohammed bin Salman har stora planer. Nej, gigantiska. Neom ska sträcka sig över 26 500 kvadratkilometer och även inkludera egyptiska och jordanska territorier.

33 gånger större än New York.

63 gånger större än Stockholm.

Mohammed bin Salman vill borra till den sista droppen olja är tappad på fat. Men samtidigt ska Saudiarabien använda intäkterna från en döende bransch till att garantera fortsatt relevans och stabilitet. Han är fixerad vid stabilitet. Något som han visat genom sin brutalitet mot både oppositionella och olydiga släktingar. Kronprinsen vill inte hamna i en situation där kassakistan är tömd. Han måste kunna erbjuda befolkningen välstånd.

Det är ingen slump att Saudiarabiens mäktiga, statligt kontrollerade fonder nu investerar tungt i IT-företag och andra näringar som kan tänkas vara expansiva under decennierna framåt. Det är diversifiering, spridning av risk. Det kallas Vision 2030.

Det är omställning.

Neom är omställning. 

Med en prislapp på motsvarande minst 5 000 miljarder kronor. 

Då ingår en bro som förbinder Saudiarabien med Afrika.

Summan – liksom nästan all information som finns tillgänglig om den nya staden – ska förstås utifrån att den kommer direkt från saudiska staten. Oberoende uppskattningar finns inte. Kommunikationen som omger Neom är strikt kontrollerad. Mohammed bin Salman ogillar yttrandefrihet och granskning. Det genomsyrar organisationen.

Saudiarabien är en diktatur. Men den påkostade reklam som ska plantera Neom utlovar att staden inte ska göra skillnad mellan kvinnor och män, eller mellan religioner. Här ska invånare kunna säga vad de vill. ”En ny civilisation” längs kusten till Röda havet. En enklav som anpassas för att locka européer, amerikaner, afrikaner, asiater och andra som aldrig skulle acceptera att leva under landets wahhabitiska, ålderdomliga, förtryckande styre.

Den som bosätter sig i Neom behöver inte bekymra sig för sharia, utan kan fokusera på maximal livskvalitet och entreprenöriell kreativitet bland digitaliserade skyskrapor och autonoma fordon.

Allt enligt Saudiarabien.

Hur trovärdig är en stat som diskriminerar kvinnor, stympar brottslingar, lönnmördar journalister och begår krigsbrott?

Men visionen som förmedlas är så storslagen att den får fäste. Neom är en sammanslagning av två ord, det grekiska för ny och det arabiska för framtid. Inte bara en ny civilisation. En ny framtid.

”Drömmen om Neom borde bli en brygga till en juridik som kan ge alla saudier ett bättre liv, och ett experiment i hur en återuppfunnen juridisk infrastruktur – framdriven av ny teknologi – kan bli grundbult för mer välstånd och mer rättvisa”, skrev professor Gillian Hadfield, författare till ”Rules for a flat World: Why humans invented law and how to reinvent it for a complex global economy”, häromåret i TechCrunch.

Hon leker med tanken att den nya staden kan komma att förvandla saudierna snarare än tvärtom. Neom som en startup för ett annat system. Möjligen ett första steg mot demokrati.

Gillian Hadfield poängterar att Neom – visserligen större, dyrare och mer genomgripande – redan har prövats, men i Dubai, där det internationella finanscentret sedan 2014 fungerar som en särskild ekonomisk och juridisk zon, med engelska som officiellt språk.

Saudiske journalisten Jamal Khashoggi, som levde i exil i USA, anlände 2 oktober 2018 till Saudiarabiens konsulat i Istanbul, Turkiet. Hans flickvän väntade. Men han kom aldrig ut igen. Det uppdagades att han mördats av en dödspatrull med kopplingar till Mohammed bin Salman.

En tid efteråt arrangerades en stor mässa för utländska investerare i Saudiarabiens huvudstad Riyadh. Bara dagar innan den öppnade tvingades saudierna medge att journalisten faktiskt dödats. Efter ett ”gräl”, påstods det. Mässan – som brukar kallas för Davos i öknen – blev mindre välbesökt än vanligt. Företag som JP Morgan, Ford, Uber, Financial Times och CNN bojkottade. USA:s finansminister stannade hemma. Regimen tvingades krishantera.

---

Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

---

– Alla bolag som inte dök upp har ringt oss de senaste 48 timmarna för att be om ursäkt och uttrycka ånger, sa energiminister Khalid al-Falih till statliga tv-kanalen Al-Ekhbariya.

Han beskrev konferensen som en framgång.

– Det undertecknades fler än 25 kontrakt till ett värde av 560 miljarder kronor.

Nadhmi al-Nasr är vd för Neom (tidigare var det Klaus Kleinfeld, före detta vd på Siemens, som nu fungerar som personlig rådgivare åt kronprinsen). Han befann sig på mässan för att etablera staden som Mellanösterns eget Silicon valley. Och för att säkra kapital.

Finansieringen av projektet ska huvudsakligen komma från saudiska fonder, det har även nämnts att det statliga oljebolaget Aramco (som i fjol gjorde en vinst på drygt 1 000 miljarder kronor) ska bidra genom en börsintroduktion. Men till sist behövs ändå pengar från utlandet. Annars stannar Neom på ritbordet.

Nadhmi al-Nasr talade entusiastiskt om ”tiotals möten” som alla varit positiva.

– Det som framkommit där är: Kom igen, det är bara att dra igång.

Han delade även med sig av att planeringsfasen skulle vara klar i juni 2019, varpå Neom kunde börja realiseras.

Av allt att döma befinner sig projektet ur fas med tidsplanen.

Mohammed bin Salman kan inte vara nöjd.

Neom ska nämligen redan år 2030 förstärka Saudiarabiens finanser med minst 1 000 miljarder kronor, enligt de dokument som offentliggjorts.

Neom har en rådgivande styrelse som är namnkunnig. Bland listade ledamöter finns Ernest J Moniz, USA:s energiminister 2013–2017, Peter Voser, tidigare vd för Shell, Norman Foster, vars byrå ritat Tysklands nya riksdagshus och Apples högkvarter, Marc Raibert, grundare av Boston dynamics (företagets sensationella robotar gör succé på Youtube), Neelie Kroes, tidigare EU-kommissionär, Alexandra Cousteau, miljöaktivist och barnbarn till legendariske undervattensfilmaren Jacques-Yves Cousteau. Med flera. 

Uppenbarligen har Neom-konsortiet ingen brådska att uppdatera sin information ämnad för medier och investerare. Faktum är att till exempel Neelie Kroes i höstas valde att frysa sitt engagemang på grund av Jamal Khashoggi. Andra följde henne. Vissa uppgav att de aldrig ens blivit tillfrågade innan de dykt upp som representanter för Neom.

Vilka ledamöter är tillbaka?

Eller är det så att saudierna ljuger?

Dagens ETC har under lång tid försökt få svar. Men de har uteblivit, både från påstådda ledamöter och från saudierna. Överhuvudtaget tycks det vara omöjligt att etablera kontakt med någon hos Neom-konsortiet.

En källa med mycket god insyn i projektet är dock beredd att intervjuas, mot löfte om anonymitet, då denna källa annars skulle bryta mot juridiska överenskommelser.

– Framför allt handlar Neom om att hitta något som kan vara spjutspets när Saudiarabien ställer om. Det finns mycket symbolik här. Allt tal om en ny framtid, att staden ska bli så stor. Mohammed bin Salman vill visa musklerna.

Är det utan betänkligheter som kungahuset ska låta Neom vara sin egen jurisdiktion, med egen lagstiftning, frikopplad från Saudiarabien?

– Jag vet faktiskt inte hur det blir med det. Naturligtvis vill de göra gällande att sharia inte kommer att finnas i Neom, annars skulle ingen flytta hit. Men det enda som är klart, utifrån det jag tagit del av, är att ekonomiska tvister ska avgöras enligt internationell rätt. Däremot tvekar saudierna hur det ska bli med vanliga brottsmål.

Det framgår i så fall inte alls när Neom marknadsförs.

– Nej, det utelämnas medvetet. Jag kan tänka mig att det inte bara handlar om att hitta ett budskap som inte skrämmer bort spekulanter, utan att den saudiska administrationen faktiskt tvekar om hur de vill ha det, hur mycket de vågar släppa på sin kontroll.

Vad är de rädda för?

– Förändring, att de ska få svårt att styra befolkningen utanför Neom.

Samtidigt är det förändring som Neom ska åstadkomma.

– Det är motsägelsefullt, men Saudiarabien är ett mångbottnat land, på en och samma gång hypermodernt och bakåtsträvande. Ingen person med inflytande över landets framtida kurs tvivlar en sekund på att man behöver bredda sin ekonomi, men det behöver inte betyda att man därför välkomnar social förändring eller ansatser till demokrati av västerländskt snitt.

Källan hävdar att Neom-konsortiet mycket aktivt har bearbetat nyckelpersoner i vad man anser är tillväxtbranscher. Då har fördelaktiga skattesatser använts som argument. Hur mycket du ska betala är dessutom förhandlingsbart. Är du beredd att skriva dig i Neom? Kanske till och med flytta ditt företag? 

– Saudierna kan erbjuda dig en uppgörelse som ingen annan kan konkurrera med. 

Neom blir ett skatteparadis?

– Så är det. Saudierna kommer heller inte att lämna ut information till myndigheter i andra länder. 

Finns det fler ekonomiska argument som används när man pitchar Neom?

– Även om det inte talas klarspråk är det att Saudiarabien skiljer sig från västerländska nationer, där val med jämna mellanrum kan förändra förutsättningarna. Saudiarabien erbjuder trygghet. Det kommer inte att ske dramatiska omvälvningar. Vad skulle hända i USA om Bernie Sanders vinner valet? Hur mycket skatt skulle du som miljardär behöva betala? Den risken finns inte i Saudiarabien. Efter en kung kommer nästa kung, och även om de skiljer sig åt kommer de aldrig att förespråka fördelningspolitik eller manipulera skatter på bekostnad av förmögna.

Så man säljer egentligen Neom med att Saudiarabien är en diktatur, snarare än med att staden förhåller sig självständig gentemot denna diktatur?

– Ja, precis. När den sortens argument krävs. 

– Saudiarabien menar att man kan ge entreprenörer utrymme att vara kreativa, eftersom de inte kommer att behöva oroa sig för social oro, konfiskatorisk politisk eller flyktingströmmar, som kan förvärras i och med konflikter och klimatförändringar. Saudiarabien har koll på sina gränser. 

Ingen oönskad kommer över den planerade bron från Afrika?

– Nu diskuteras om de inte ska göra en tunnel istället, för att kunna stänga av passagen enklare vid behov.

Helt uppenbart har Neom, och andra saudiska satsningar, just nu avsevärda problem att hitta villiga investerare. Men alla har inte vänt saudierna ryggen. 

Den som på allvar försöker samla all tillgänglig information kring Neom, upptäcker att två aktörer återkommer: McKinsey och Boston consulting group. Konsultfirmorna har haft ett nära samarbeta med Saudiarabien vad gäller att utveckla Vision 2030 inklusive Neom. 

För svenska öron har Boston consulting group en alldeles särskild klang, efter att bolaget med katastrofala följder lyckats sälja in konceptet ”värdebaserad vård” till Karolinska – för att sedan låta sina konsulter fakturera uppemot 3 000 kronor per timme. 

I höstas kom beskedet att Melvin Samsom slutar som sjukhusdirektör. Men först till våren.

– Mina ansträngningar kommer att vara inriktade på Karolinska, sa Melvin Samsom.

Han hann ändå förhandla med saudierna. För I april blev det känt att han går till Neom, där han blir chef för ”hälsa och välmående”.

– Saudierna har pengar och det räcker långt, säger källan till Dagens ETC..

Förändras det av att FN nu har hittat bevis för att kronprinsen var inblandad i mordet på Jamal Khashoggi?

– Nej. Mohammed bin Salman kompenserar säkert konsulter och investerare generöst för eventuellt obehag de kan få genom att hjälpa Saudiarabien.

Boston Consulting Group och McKinsey vill inte ställa upp på intervju.

Melvin Samsom har inte gått att nå.

Neom-projektet framhåller att denna ”globala hub för handel, innovation och kunskap” kommer att bli hållbar, och att den förser sin befolkning med sagolik natur. Klimatet liknar det vid Medelhavet, lovar prospektet. Svalare än i resten av Saudiarabien, med en svalkande bris från havet. Nästan 50 mil av kustlinje. Du kan utforska korallrev. När du tröttnar på det kan du hajka genom bergsmassiv, vissa uppemot 2 500 meter höga. Varför inte segla efteråt.

Men det faktum att klimatforskare varnar för att gulfstaterna kan komma att bli obeboeliga inom ett århundrade, på grund av extrema temperaturer?

Nej, prospektet nämner inte den detaljen. 

Eller hur Neom skulle hantera att Röda havet höjer sig flera meter.

– Saudierna motsätter sig initiativ för att minska utsläpp, men jag vet att de är medvetna om hur klimatförändringar kan komma att påverka dem. Neom-projektet har haft med sådana frågeställningar från första början, vad jag kan bedöma. Det handlar om allt från avancerad klimatkontroll i fastigheter och offentliga miljöer till att säkra staden, inte minst det som kronprinsen kallar rivieran, från havet.

Neom är summan av sina intäkter. Hur mycket skatt som betalas, hur mycket som importeras från saudierna, hur mycket som exporteras till övriga världen. Det är stadens existensberättigande.

– Det här är den första kapitalistiska staden i världen. Den kommer att flyta på marknaden, sa Mohammed bin Salman när Neom först presenterades.

En som jublade var Richard Branson, superförmögen entreprenör. Han formligen älskade Neom! Strax efteråt kunde han berätta att Saudiarabien plötsligt beslutat att investera tio miljarder kronor i hans flygbolag Virgin.

Tjänster och gentjänster.

– Jag kan bara bekräfta att saudierna är väldigt motiverade, säger Dagens ETC:s källa.

Saudiarabien har en historia av att resa ”petromodernistiska”, för att citera amerikanska tidskriften Jacobin, städer ur öknen. Så snabbt som den kan bygga som inte behöver bekymra sig över kostnaden. Men nu behöver landet bekymra sig. Det är inte längre oljeboom. 5 000 miljarder är ändå 5 000 miljarder. Och utan dem blir det ingen postfossil, futuristisk megastad med kapacitet att garantera Saudiarabiens ekonomi och kungafamiljens oinskränkta makt.

Den här månaden skulle spaden satts i marken. Men att det skulle ha skett har inte rapporterats av de medier som annars tar varje chans att framställa Saud-familjens framåtrörelse.

Allt som finns är löften och den där reklamfilmen, med inklippta sekvenser från Singapore i brist på eget material. 

– Vad jag tror? säger källan.

– Neon kommer att bli av, åtminstone i mindre format. De vill förverkliga det här, något annat finns inte på kartan. 

2006 började man bygga ett nytt finansdistrikt i Riyadh. Det döptes efter kung Abdullah och beräknades kosta 100 miljarder kronor för 73 huskroppar. Men arbetet är fortfarande inte avslutat. Så hur sannolikt är det egentligen att Neom genomförs?

– Nedskalning eller försening, det är en sak. Men om det inte blir något alls… Nej, det är otänkbart, säger källan.

Kronprinsen har sagt att Neom ska vara färdigställd år 2025. 

– Exakt. Neom har blivit så förknippat med Mohammed bin Salman. Nu gäller det hans överlevnad som politisk spelare.