Utrikes.

2020-05-22 08:00
Xi Jinping vid kongressen förra året. Foto: Ng Han Guan/TT/AP
Xi Jinping vid kongressen förra året.
Puffetikett
Dagens ETC

Nu inleds kongressen som kan avgöra Kinas – och världens – klimatkris

I dag inleds Kinas nationella folkkongress. I potten står ett vägval som kan bli avgörande för världen. Kommer landets ledning ta den enkla vägen för att stimulera Kinas ekonomi efter coronakrisen, genom kol och fossila satsningar – eller kommer man att sätta en grön omställning i centrum?

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Nationella folkkongressen är Kinas högsta lagstiftande församling. Den skulle ha samlats i mars, men mötet sköts upp på grund av virusutbrottet och inleds istället under fredagen.

Det är en ödesmättad tillställning för världens möjligheter att tackla klimatkrisen. Utsläppsjätten Kina står för hälften av världens kolanvändning och 28 procent av de fossila utsläppen. Under kongressen ska både landets kommande, fjortonde femårsplan och det stimulanspaket som ska få fart på ekonomin efter coronakrisen att diskuteras.

– Vi förväntar oss att den politiska inriktningen för Kinas ekonomiska återhämtning kommer att avgöras där, säger Shuo Li vid Greenpeace kontor i Peking.

– Det är ett helt avgörande vägval, både för Kina och världen i stort, säger Guoyi Han, senior forskare vid Stockholm Environment Institute och expert på hållbar utveckling i Kina.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Strid om kolets framtid

Kinas ekonomiska utveckling saknar motstycke. Under de senaste decennierna har närmare en miljard människor lyfts ur fattigdom. Landets växande medelklass – 200-400 miljoner invånare – är numera lika stor som i USA och Europa. Men det miljömässiga priset har varit enormt. Utvecklingen har drivits fram av intensiv kolanvändning, med omfattande luftföroreningar och enorma utsläpp av koldioxid som följd.

Under 2010-talet slog landets ledning i bromsen. Kina har satsat på förnybar energi, stängt kolkraftverk i storstadsregionerna och infört tak för kolanvändningen. Under flera år planade landets utsläppskurva ut. Men de senaste åren har utsläppen börjat öka igen. Framför allt på grund av ökad användning av olja och fossilgas, men också genom infrastrukturprojekt och ökad produktion av stål och cement.

Nu pågår en strid om kolets framtid i landet. Hittills finns ett tak för kolkraften på 1 100 gigawatt. Men under 2019 började antalet nya kolkraftverk växa igen. Delar av landets kraftindustri trycker på för att taket ska höjas till 1 300 gigawatt. Andra menar att det vore vansinne – ekonomiskt och miljömässigt.

– Det är viktigt att inse att Kina redan har fler kolkraftverk än landet behöver. Under 2019 kördes kraftverken på halvfart. Enda anledningen till att nya projekt godkänns är att storskaliga infrastrukturprojekt genererar BNP och arbetstillfällen på kort sikt. Så lokala beslutsfattare omfamnar det utan att tänka igenom de långsiktiga konsekvenserna, säger Shuo Li.

Coronakrisen ett vägval

Risken med nya kolkraftverk handlar med andra ord inte så mycket om att landets kolanvändning ska växa – utan att landet låser sig i en fossildriven infrastruktur, som blir allt svårare att snabbt ta sig ur.

Ska Parisavtalets mål uppnås så behöver världens utsläpp halveras under kommande årtionde. Kinas officiella mål är att landets utsläpp ska ha nått sin topp senast 2030. Men ska ekvationen gå ihop behöver utsläppen förmodligen börja minska senast 2025. Landets kolkraft behöva krympa med 10-35 procent till år 2030, enligt olika skattningar.

– Den avgörande frågan är inte riktningen utan snabbheten i Kinas omställning. Många är överens om att Kina grovt sett gör rätt saker, men det måste gå snabbare. Därför har coronakrisen blivit avgörande. Det är en möjlig vändpunkt där utvecklingen både kan accelerera och bromsa in, säger Guoyi Han.

Det finns en rad faktorer som avgör vilken väg landet kommer att ta. För Kinas ledning har virusutbrottet kommit extremt olägligt. 2020 skulle bli ett historiskt år – året när landet skulle utrota absolut fattigdom och uppfylla ett av Kinas långsiktiga mål, att bli ett “måttligt välmående samhälle”, på vägen mot att bli ett av världens mest tekniskt avancerade och utvecklade länder.

– En av nyckelindikatorerna för det löftet är att fördubbla landets BNP per capita jämfört med 2010. För att lyckas krävs ungefär sex procents tillväxt under 2020, vilket coronautbrottet mer eller mindre omöjliggjort. Så det finns ett enormt politiskt tryck att skapa tillväxt nu, säger Guoyi Han.

Peking och provinser drar åt olika håll

Starkast är trycket i landets provinser. Beräkningar visar att Kinas provinsregeringar planerar ekonomiska stimulanser motsvarande 50 000 miljarder yuan.

– Det här är den stora anledningen till oro, eftersom planerna mestadels innehåller konventionella projekt, inklusive nya kolkraftverk. Å andra sidan utgör planerna egentligen inget nytt stimulanspaket. De flesta åtgärderna ryms i den nuvarande femårsplanen, säger Guoyi Han.

Samtidigt har landets ledning deklarerat att man vill satsa på “ny infrastruktur”, inklusive 5G-nät, AI, järnvägar, kollektivtrafik, förnyade elnät och laddstationer för elbilar, som ett led i att förvandla Kina till en högteknologisk, servicedriven ekonomi.

– Å ena sidan tycks ledningen i Peking medveten om konsekvenserna av ett konventionellt stimulanspaket. Samtidigt har Kinas provinser hittills i år redan gett klartecken för fler nya kolkraftverk än under hela 2019, säger Shuo Li.

Guoyi Hans förhoppning är att landets ledning ska satsa på reformer som stävjar nya kolsatsningar och snabbar på utvecklingen av förnybar energi, tillsammans med sociala satsningar och fokus på hållbar konsumtion. Men om det verkligen blir så är högst oklart.

– Det korta svaret är att vi ännu inte vet. Än så länge har centralregeringen i Kina inte annonserat någon stor ekonomisk stimulansplan. Det finns helt klart anledning till oro, men det finns också positiva indikationer. Det faktum att Kinas ledning inte forcerat fram stimulanser den här gången kan trots allt vara ett gott tecken, säger Guoyi Han.

– Kinas ledare har egentligen en lyx idag som de inte hade efter finanskrisen 2008. Landet har utvecklat en robust tjänstebransch och högteknologisk industri, som kan stöttas ytterligare. Att kasta billiga krediter till förorenande industrier kommer inte att hjälpa Kina ur den ekonomiska krisen, det skapar bara en ny ekologisk kris, menar Shou Li.

800dagar