Utrikes.

2021-09-13 08:33
Arbeiderpartiets ledare Jonas Gahr Støre, med Erna Solberg från kon­servativa Høyre i bakgrunden.  Bild: Gorm Kallestad/NTB
Arbeiderpartiets ledare Jonas Gahr Støre, med Erna Solberg från kon­servativa Høyre i bakgrunden.
Puffetikett
Dagens ETC

Norge går till val – och hela Norden kan bli rödgrönt

När Norge idag går till riksdagsval tyder allt på att det blir regeringsskifte. Norrmännen får en socialdemokratisk regering precis som sina grannländer. Hela Norden har då bytt politisk kostym från en blå till en röd.

”Nu vill fler ha partier som kan organisera välfärden”, säger Torbjörn Bergman, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Prognosen ser bra ut för socialdemokratiska Arbeiderpartiets ledare Jonas Gahr Støre när de norska väljarna idag går och röstar i stortingsvalet. Alla mätningar pekar mot att Erna Solberg, statsminister i Norge sedan åtta år, kommer att få lämna över makten till honom.

Erna Solberg, partiledare för konservativa Høyre, har regerat tillsammans med Kristelig Folkeparti och Venstre sedan 2020. Men inför valet har väljarna svikit högerkoalitionen. Klimatet och oljan har dykt upp på dagordningen. Och frågor om välfärd, rättvisa och att Solberg anses sänka skatterna för de rika har också fått större betydelse.

Precis som i övriga Norden verkar nu en borgerlig konstellation bytas ut mot en socialdemokratisk. Statsvetaren Torbjörn Bergman menar att det handlar om en borgerlig backlash.

– Det har varit en våg av nyliberalism, marknadslösningar och fokus på tillväxt. Men i samband med pandemin har det slagit tillbaka litegrann. Nu vill fler ha partier som kan organisera välfärden.

Helene Bank som är rådgivare på den norska organisationen For velferdsstaten, som kämpar mot en kommersialisering av väl­färden, är förväntansfull inför det väntade regeringsskiftet.

– Vi ser det som väldigt förhoppningsfullt. Vi har förväntningar på att det blir reformer som kommer att leda till minskad marknadsstyrning av det offentliga och att man minskar inslaget av new public management, säger hon.

Inget norskt lov

Ett konkret exempel är att oppositionen lovat riva upp det beslut som Høyre lagt om att införa fritt brukarval i kommunerna, med den svenska Lagen om valfrihetssystem som förebild.

Hon tror också att det kan leda till att Norge får en annan förskolepolitik som kommer att leda till att privata aktörer får svårare att kunna gör vinst.

– Vi har nu möjlighet att få en ny politik när det gäller de privata förskolorna, som kan stötta det ideella och reducera de kommersiella aktörerna. Förskolorna är organiserade på samma sätt i Norge och Sverige och vi ser hur alla rapporter visar hur skadligt marknadstänket är när det gäller barnen, säger hon.

Det mesta pekar på att Arbeiderpartiet kommer att bilda regering med Senterpartiet och Sosialistisk Venstreparti, de norska motsvarigheterna till svenska Centerpartiet och Vänsterpartiet. Även Miljöpartiet och det mer radikala vänsterpartiet Rødt har stigit i mätningarna och kan komma ifråga för samarbete.

Klimatet på agendan

Torbjörn Bergman säger att klimatkrisen haft stor betydelse för skiftet från borgerlig till socialdemokratisk dominans i Norden. Och även bidragit till att vänsterpartier och gröna partier växer.

– Det finns en ide om att regeringar måste göra någonting åt klimatkrisen. Det ger vind i seglen åt de som vill att partier och regeringar griper in när det gäller de här frågorna.

I Norge har landets rika oljetillgångar för första gången seglat upp som en huvudfråga i valrörelsen. Oljan har ju gett landet välstånd och välfärd – men att oljan samtidigt bidrar till den globala klimatkrisen har börjat skava i delar av den norska folksjälen.

Norges miljöparti har gått ut hårt med att de vill vill sätta ett stopp för oljeutvinningen redan 2035. De båda vänsterpartierna Sosialistisk Venstreparti och Rødt vill också att landet slutar leta efter olja och gas.

– Det finns fortfarande en höger-vänster skala som dominerar men klimatfrågan ligger ovanpå den. Inslaget av gröna partier är ett tecken på det, säger Torbjörn Bergman.

Mindre högerinriktad center

En politisk trend i hela Europa är att de traditionellt stora partierna krympt avsevärt. De har svårt att hitta egen majoritet utan måste söka samarbete med mindre partier – både till höger och vänster.

Att jämka motstridiga politiska viljor har blivit en utmaning för Socialdemokraterna. I Sverige har Stefan Löfven kämpat med att blidka både Vänsterpartiet och Centerpartiet som står långt ifrån varandra i den ekonomiska politiken. Det har blivit extra påtagligt under de senaste politiska striderna och svårigheterna med att få ihop budgeten.

Nu står de norska socialdemokraterna inför samma utmaning. Arbeiderpartiet har tidigare regerat med Senterpartiet och Sosialistisk Venstreparti. Men den här gången har Senterpartiet uttryckt att de bara vill regera med Arbeiderpartiet.

Samarbetet har dock varit lättare i Norge eftersom deras centerparti inte står lika långt till höger som det svenska.

– Det svenska centerpartiet har blivit ganska radikalt under de senaste 20 åren när det gäller ekonomiska reformer. De tror på marknadslösningar och friskolor. Medan det norska centerpartiet har varit mycket mindre intresserat av privatiseringar och slagit vakt om att ha en stark offentlig sektor. De är närmare socialdemokraterna på så sätt, säger Torbjörn Bergman.

Göra upp i sakfrågor

Han menar att det stora problemet kan uppstå om de måste ta in ytterligare att parti. I nuläget är det Miljöpartiet och Rødt, som är ett mer radikalt vänsterparti, som i så fall vore aktuella.

– Då börjar det spreta. Då hamnar man kanske i samma situation som i Sverige att det är svårt att få ihop någonting.

Han tror att det mest sannolika i Norge är att de tre troliga regeringspartierna gör upp i sakfrågor med Miljöpartiet och Rødt.

I Finland har det gått lättare för Socialdemokraterna att få Vänsterförbundet och Centern att hålla ihop. Alla tre partierna regerar tillsammans med Miljö­partiet och innehar ministerposter.

– Där är det mer pragmatisk politik och det handlar om att få ihop en regering och styra utan de starka ideologiska block som finns i Sverige och Norge, säger Torbjörn Bergman.

I Danmark ser vi en regering som består av enbart Socialdemokraterna men med stöd av inte mindre än två vänsterpartier och ett socialliberalt. 

– I Danmark är vänstersidan med i direkta diskussioner med regeringen mer än vad Vänsterpartiet varit i Sverige under den senaste mandatperioden, säger Torbjörn Bergman.

Regeringspartierna i Norden samt deras valresultat i senaste valen

Sverige (val 2018)

Statsminister: Stefan Löfven (Socialdemokraterna)

Socialdemokraterna 28,3%

Miljöpartiet 4,4%

Med stöd av Vänsterpartiet, Centerpartiet och tidigare Liberalerna.

Finland (val 2019)

Statsminister: Sanna Marin (Socialdemokraterna)

Socialdemokraterna 17,7%

Centern 13,8%

De Gröna 11,5%

Vänsterförbundet 8,2%

Svenska folkpartiet 4,5%

Danmark (val 2019)

Statsminister: Mette Frederiksen (Socialdemokraterna)

Socialdemokraterna 25,9%

Med stöd av Radikale Venstre, Socialistisk Folkeparti,

Enhedslisten och tre grönländska små partier.

Island (val 2017)

Statsminister: Katrín Jakobsdóttir (Gröna vänstern)

Gröna vänstern 16,9%

Självständighetspartiet 25,3%

Framstegspartiet 10,7%

Opinionen inför stortingsvalet

Arbeiderpartiet: 24,7 %

Høyre: 20,4 %

Fremskrittspartiet: 12,0 %

Senterpartiet: 11,9 %

Sosialistisk Venstreparti: 8,9 %

Miljøpartiet De Grønne: 4,9 %

Venstre: 4,9 %

Rødt: 4,9 %

Kristelig Folkeparti: 4,2 %