Samtidigt blir det allt svårare för humanitär hjälp att ta sig in i området. 

–Man ska komma ihåg att Gaza varit under blockad i mer än 15 års tid och helt beroende av utsidan långt innan den nuvarande konflikten bröt ut i höstas. Det har alltid varit otroligt svårt att ta sig in men nu är det på en ny nivå, säger Mia Hejdenberg, medicinsk humanitär rådgivare på den organisationen Läkare utan gränser som i ett öppet brev till regeringen vädjat om krav på eldupphör i Gaza. 

"Extremt svårt" att hjälpa

I takt med konfliktens upptrappning har tillförseln av förnödenheter som mat och medicin begränsatsmarkant på grund av Israels vägblockader runt Gaza. För de 2,2 miljoner palestinierna på Gazaremsan är Rafah den enda möjliga flyktvägen, då den avgränsar till Egypten på remsans södra sida. Därför drabbar hungersnöden framför allt den norra delen. 

Men trots att Egypten kontrollerar gränsövergången i Rafah måste varorna som passerar gränsen godkännas av Israel. 

–Det är extremt svårt för humanitär hjälp att ta sig in i landet och extremt svårt för civila att ta sig ut. För det mesta, inte alltid, kan vi förhandla oss till ett humanitärt tillträde i heta konfliktzoner. Men det har varit exceptionellt svårt i Gaza. 

I februari meddelade FN:s livsmedelsprogram World Food Program att man ställer in nödleveranser till norra Gaza efter att lastbilar fattat eld i attacker från desperata Gazabor. 

Under tisdagen försökte WFP återigen ta sig över gränsen. Men efter flera timmars väntan vid en israelisk vägspärr vid vattendraget Wadi Gaza tvingade Israel konvojen med 14 lastbilar att vända, skriver Reuters.

Efter Israels dödliga attack mot hundratals palestinier som väntat på mat vid en hjälpkonvoj, riktade Roni Strier, chefen för Israels nationella råd för livsmedelssäkerhet, intern kritik mot landets hantering av konflikten. 

”Den israeliska regeringen kan inte friskriva sig ansvaret för situationen”, skrev Stier på sitt privata Facebookkonto den 29 februari, rapporterar israeliska Haaretz. 

Kanske en svältkatastrof

När FN:s säkerhetsråd möttes i tisdags anklagade Algeriets ambassadör Israel för att använda svält som verktyg i krigsföringen. Vid samma tillfälle konstaterade FN:s humanitära organ OCHA att minst 576 000 människor står inför ”katastrofala nivåer” av svält och misär i det isolerade och krigsdrabbade området. 

Trots medias och FN:s varningar om svält menar Mia Hejdenberg att man ska svara försiktig med användningen av begreppet då ett sådant tillstånd förväntas uppfylla en rad olika kriterier.

Så som läget är nu finns det ingen möjlighet att göra mätningar om undernäringsstatusen i norra Gaza. 

–Man behöver eldupphör för att kunna göra breda analyser av hur det ser ut. Kanske rör det sig om en svältkatastrof, kanske är det mindre än vad vi tror. 

Sedan IPC-skalan, Integrated Food Security Phase Classification, utvecklades 2004 har två svältkatastrofer identifierats, Sydsudan år 2017 och Somalia år 2011, där över 100 000 människor dog innan hungersnöd officiellt förklarades. 

– Det är viktigt att kunna göra en bred screening av nutritionsstatus för att veta exakt hur situationen ser ut. Utan det kan man inte på ett adekvat sätt komma till rätta med problemet, säger Mia Hejdenberg.