BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Reservationen kommer från Mygnon Clyburn, en av två kommissionärer i den amerikanska Post-och telestyrelsen Federal Communications Commission, FCC, som röstade emot det direktiv som officiellt kallas Restoring Internet Freedom. De var dock i minoritet. Tre kommissionärer, med ordförande Ajit Pai i spetsen, röstade för, vilket innebär att nätneutralitetsreglerna från 2015 rivs upp.
Mygnon Clyburn fortsatte med att säga: ”Jag reserverar mig, eftersom jag är en av de miljontals som är rasande ... allmänheten kan tydligt se, hur ett snart tandlöst FCC, lämnar över nycklarna till internet – internet, en av vår tids mest anmärkningsvärda, kraftfulla, vitala uppfinningar – till en handfull multimiljardföretag”.
Samtidigt som Mygnon Clyburn rasade, firade Ajit Pai att reglerna skulle dras tillbaka genom att dansa the Harlem Shake med ett lasersvärd i handen. Detta i en video som producerades av den konservativa nätsajten The Daily Caller. Syftet var att göra narr av de som hävdar att internet kommer begränsas – det går ju fortfarande att ladda upp klipp där du svingar lasersvärd och gör fåniga danser.
Blockerar konkurrenter
Det är en avgrund djup som Grand Canyon som skiljer lägren åt i den amerikanska debatten om nätneutralitet. Till stor del är lägren uppdelade efter partitillhörighet. Demokraterna argumenterar för att FCC:s beslut är ett slag mot demokratin och särskilt mot marginaliserade grupper. Republikanerna menar att de nu återtar internet från statlig kontroll och låter marknadskrafterna råda.
I grunden handlar nätneutralitet om huruvida internetleverantörerna – alltså de som äger infrastrukturen – ska kunna styra trafiken i sina nät. Ska det vara möjligt för en operatör att prioritera trafik från en avsändare framför en annan, och exempelvis säga till tjänsteleverantörer som Spotify eller Netflix, att om ni betalar mer så släpper vi fram era tjänster men blockerar era konkurrenters?
Måns Jonasson, digital strateg på Internetstiftelsen, säger att principen för internet har alltid varit att det ska vara öppet, och jämför det med hur posten fungerar.
– Posten säger inte att brev som kommer från Skåne kommer vi inte att leverera, eller att brev från fackföreningar kommer vi inte skicka ut. Vi förväntar oss att posten inte bryr sig vem avsändaren är eller vilken information det handlar om, utan hanterar alla brev lika.
Debatten i USA har pågått i flera år och kommer sannolikt att fortsätta länge än. Beslutet från FCC riskerar att dras i långbänk genom rättssystemet och flera demokrater har lovat att försöka återskapa nätneutraliteten genom lagstiftning i kongressen. Om beslutet står sig kan konsekvenserna bli stora, och Måns Jonasson tror att det på sikt kan märkas i Europa.
– Det operatörerna vill göra är att säga till Google, Netflix och Amazon att om ni vill fortsätta skicka stora mängder data i våra nät måste vi ta extra betalt för att uppgradera näten. De kostnaderna skickar tjänsteleverantörerna vidare till konsumenterna. Och om priset går upp i ett land som USA kommer det att påverka användare i hela världen.
Tvingades ringa genom AT&T:s telenät
EU införde egna lagar som säkrar nätneutraliteten 2016, men Måns Jonasson menar att även lagstiftningen i andra länder kan påverkas om reglerna i USA rivs upp.
– Här är det svårare att säga något konkret om hur det kommer att bli, men ta till exempel en stor operatör som AT&T, om de får betalt i USA av de stora tjänsteleverantörerna för att uppgradera infrastrukturen, kan de komma att säga att de inte kommer att uppgradera näten i andra länder om de inte får betalt på liknande sätt. Jag tror att det är ganska troligt att bolagen börjar jobba lite mer med den här typen av lobbying på längre sikt.
Innan EU och USA införde sina nätneutralitetslagar skedde flera avsteg från principen om att internet ska vara öppet för alla under lika villkor. Exempelvis blockerade AT&T användningen av Skype så att användarna skulle tvingas att ringa genom AT&T:s telenät. På liknande sätt blockerade internetleverantören Verizon appen Google Wallet i ett par år, eftersom den konkurrerade med en annan betallösning som Verizon själv var med och utvecklade. Det fall som kanske är allvarligast för demokratin är kanadensiska telekomjätten Telus. 2005 låg företaget i en lönetvist med facket som till slut tog ut sina medlemmar i strejk. Då svarade Telus med att blockera all trafik till en server som var värd till en hemsida som stödde facket och arbetarna.
Måns Jonasson tror att internetleverantörerna kan komma att styra trafiken utifrån egna intressen om det saknas regler om nätneutralitet.
– Många av de här företagen är gigantiska och i USA sitter företagen väldigt nära staten. Det man är orolig för på längre sikt är väl att företagen har så mycket makt, att de kanske bestämmer sig för att de föredrar en presidentkandidat framför en annan och prioriterar trafik som gagnar den kandidaten, säger han.
Får inte styra trafik på detta sätt
I Stockholms förvaltningsrätt ligger just nu ett fall som handlar om nätneutraliteten i Sverige. Telia har överklagat ett föreläggande från Post- och Telestyrelsen, PTS, om att operatörens erbjudande om fri surf i sociala medier strider mot EU-förordningen. I skrivande stund håller förvaltningsrätten på att ta ställning till om ett förhandsbesked från EU-domstolen ska inhämtas, ett beslut som sannolikt kommer i början av 2018.
Emma Närvä, enhetschef på PTS, tycker dock inte ett förhandsbesked behövs.
– Vi anser att det är tydligt utifrån förordningen att man inte får diskriminera och styra trafik på detta sätt, vilket vi ser att Telia gör när kundens vanliga datapott är slut men man kan fortsätta surfa på vissa utvalda sidor eller applikationer.
Telia har inte fått ekonomisk ersättning
Inger Gunterberg, pressansvarig på Telia, tycker dock att PTS har gjort en något snäv, teknisk tolkning av förordningen och inte tagit hänsyn till kundbehovet.
– Det här erbjudandet handlar ju inte alls om någon form av trafikstyrning, utan det är möjligheten att surfa på ett antal sociala medier för kommunikation med familj och vänner.
Enligt Inger Gunterberg har inte Telia fått någon ekonomisk ersättning från de tjänsteleverantörer som ingår i erbjudandet om fri surf. När Telia blir kontaktade av eller kontaktar möjliga partners handlar det i stället om huruvida applikation är attraktiv för slutanvändaren, säger hon.
– Det som avgör är dels om det är något som stödjer våra kunders behov och önskemål och sen om man kan göra den här nödvändiga tekniska biten och få trafikinformation från företagen för att justera våra kunders surfpott. Det är de två kriterierna.
Emma Närvä säger att PTS följer utvecklingen i USA men påpekar att konkurrenssituationen där skiljer sig jämfört med Europa.
– I många EU-länder har vi en helt annan valmöjlighet som slutanvändare att välja olika internetleverantörer, medan i USA finns inte alltid den möjligheten i lika stor utsträckning i många fall. Utan där har du din internetleverantör oavsett om den är fast eller mobil, och om den väljer att börja blockera eller prioritera olika tjänster har du kanske ingen annan att gå till. Så ser det inte riktigt ut i Sverige, skulle din mobilleverantör plötsligt blockera många tjänster som du vill använda skulle du antagligen byta till en annan leverantör, säger Emma Närvä.
”Farhågorna är värda att ta på allvar”
Det är den här bristande konkurrensen som gör att många debattörer i USA varnar för att en skrotad nätneutralitet kan slå hårdast mot utsatta grupper. Mygnon Clyburn skriver i sin reservation att det var tack vare ett öppet internet som världen fick reda på vad som hände i Ferguson, Missouri – där en obeväpnad svart man sköts till döds av en vit polisman – eftersom traditionella medier inte tyckte det var värt att rapportera om. Enligt Clyburn kan de nya reglerna göra att fattiga får sämre tillgång till internet om nätleverantörer kräver högre betalning för vissa tjänster, och att om vissa applikationer blockeras kommer det bli svårare för aktivister att organisera sig.
Måns Jonasson på Internetstiftelsen menar att farhågorna är värda att ta på allvar. Även om lagstiftningen om nätneutralitet i EU inte är hotad just nu, kan vi inte ta den för given, säger han.
– Medborgarna måste ligga på hela tiden. För företagen gör det som företag gör, de försöker hitta sätt att expandera och tjäna pengar, och det är medborgarnas uppgift att se till att försvara det som vi ser som demokratiska verktyg, i det här fallet internet.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
