Utrikes.

2021-03-23 09:15
Kvinnorna i den finska regeringen får stå ut med   mycket näthat. Från vänster undervisningsminister Li Andersson (VF), inrikesminister Maria Ohisalo (Gröna), statsminister Sanna Marin (SDP) och före detta finansminister Katri Kulmuni (Centern). Bild: Vesa Moilanen/Lehtikuva/AP
Kvinnorna i den finska regeringen får stå ut med mycket näthat. Från vänster undervisningsminister Li Andersson (VF), inrikesminister Maria Ohisalo (Gröna), statsminister Sanna Marin (SDP) och före detta finansminister Katri Kulmuni (Centern).
Puffetikett
Dagens ETC

Näthat slår hårt mot kvinnorna i Finlands regering

Att vara kvinna och verka inom finsk politik är en farlig kombination. En ny rapport visar att de är extra hårt utsatta för hot och hat på nätet. Och i förlängningen är detta inte bara ett problem för direkt drabbade – utan för hela demokratin.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Kvinnliga politiker i Finland får utstå oproportionerligt mycket spott och spe på Twitter. Det visar en rapport från Natos strategiska kommunikationscentrum Nato StratCom COE som kartlagt hot och hat mot politiker på Twitter.

”De fem mest ansatta politikerna, kvinnor allihop, har på ett överväldigande sätt blivit offer för misogyna angrepp riktade mot deras värderingar, som förminskat deras förmåga att fatta beslut och som ifrågasatt deras ledarskap” och ”en häpnadsväckande stor andel av kommentarerna innehöll mer eller mindre öppet sexistiskt språk”, står att läsa i rapporten.

Hoten ett maktmedel

En av dem som drabbats allra värst av näthatet är inrikesministern Maria Ohisalo från Gröna förbundet.

– Det är ett sätt att tysta ner kvinnor, att använda makt. De säger att det vore bra för dig att vara tyst och inte tala om vissa ämnen, säger hon till Svenska Yle.

Därmed pekar hon på det kanske största problemet som rapporten nu sätter fokus på. Att onlinehatet både avskräcker kvinnor från att delta i det politiska livet och får dem som redan verkar där att censurera sig själva, särskilt i ämnen som coronapandemin, invandringsfrågor, finsk-europeiska relationer och socialliberal politik, som enligt rapporten är de som lockar fram de hårdaste kommentarerna.

– Om jag är riktigt trött eller har haft en tung jobbvecka så märker jag att jag drar mig från att tala om sådana ämnen. Jag tror också att många människor försöker hitta sätt att ta upp dessa frågor på ett mjukare, mer indirekt sätt för att slippa trakasseras på nätet, säger Iiris Suomela, också hon från Gröna förbundet, till Politico.

Överväger avhopp

Anna Lena Pogulis, projektledare för hot och hat mot förtroendevalda vid Sveriges kommuner och regioner, säger att problemet är högst aktuellt även i Sverige, där var tredje förtroendevald trakasserats online.

– Tittar man på volymen är det inte någon jättestor skillnad mellan hur män och kvinnor utsätts för hot och hat i sina uppdrag som förtroendevalda. Det är något fler kvinnor som utsätts för trakasserier och något fler män som utsätts för våld. Men tittar på man på konsekvenserna så ökar skillnaderna, säger hon till Dagens ETC.

Och konsekvenserna är att kvinnor, men även andra underrepresenterade grupper inom politiken, jämfört med män både känner en större oro, undviker i högre grad att ta upp vissa ämnen och överväger oftare att hoppa av sina uppdrag.

– Det här gäller ju inte bara politiker. Det demokratiska samtalet är hårdare i sin ton och fler utsätts. Förutom politiker också journalister och forskare och tjänstepersoner. Risken är att den som utsätts för detta förändrar sitt beteende. Man börjar se sig om över axeln på affären, man scannar av sin omgivning på torget, man står upp i kollektivtrafiken för att snabbt kunna hoppa av, man undviker vissa sociala sammanhang, man ger sig inte ut på löparspåret, säger Anna Lena Pogulis.

Hot mot demokratin

Enligt Iiris Suomela har det i Finland blivit svårare att få särskilt unga kvinnor och minoritetsrepresentanter att ställa upp i lokala val och att orsaken är just rädslan för att hamna mitt i stormen. Problemet är enligt Anna Lena Pogulis oroväckande.

– Om fler och fler hoppar av och det blir svårare att rekrytera nya förtroendevalda så blir det ju ett hot mot demokratin, säger hon.

Förutom att titta på vem som drabbas och hur upplyser Natorapporten också om att majoriteten av de hatiska kommentarerna på Twitter har sitt ursprung i riktiga konton, alltså inte i botar, anonyma konton som automatiskt och självständigt lägger ut eller retweetar meddelanden.

Techjättarnas ansvar

Rolf Fredheim, projektledaren bakom rapporten, tror att detta faktum gör näthatet svårare att komma åt.

– Det är enkelt att få folk att hålla med om att det är ett problem med botar som låtsas vara medborgare som sprider dessa åsikter, men när det är riktiga människor som sprider dem blir det svårare att balansera mellan yttrandefriheten och begränsandet av onlinehat, säger han till Politico och lägger till att techjättarna på vars plattformar hatet sprids borde ta ett större ansvar för att moderera innehållet.

Kvinnor i politiken:”Jag tänker inte låta mig tystas”


Nike Örbrink (KD),förbundsordförande KDU

– Nej. Inte vad jag kan minnas.

Annika Strandhäll (S), jämställdhetspolitisk talesperson 

– När mitt genomslag ökat har också näthatet mot mig ökat. Det är allt från sexualiserade påhopp och rena dödshot, till nedsättande kommentarer om mitt utseende och min kompetens. Samma gamla kvinnohat som utanför nätet alltså. Inte sällan är det välorganiserat, nästan som en storm.

 – Jag tänker inte låta mig tystas, jag måste kunna föra samtal på nätet med både medborgare och opinionsbildare. Jag har också ett bra stöd från mitt parti. Men det är tufft och jag vet att hoten och hatet lett till att yngre kvinnor lämnat politiken vilket är allvarligt.

Sofia Arkelsten (M), tidigare riksdagsledamot och partisekreterare, idag på pr-byrån Hallvarsson & Halvarsson

– Hat och hot dök upp då och då. Ibland organiserat. Ibland inte. Mest aggressiva i tonen är män från yttersta vänstern och yttersta högern, där cirkeln sluts ungefär. Det händer fortfarande ibland, trots att jag inte bär politiska förtroendeuppdrag, men det är oftare bara slapp trollning nu.

– Nej. När de är arga vet jag att jag gör rätt. Och det går bra att blocka och polisanmäla.
 

Linda Westerlund Snecker (V), riksdagsledamot och ledamot i justitieutskottet

– Jag upplever näthatet som ett stort problem, det är uppenbart att det finns en organisering kring att stoppa kvinnliga politiker från att uttala sig i olika frågor.

– Jag tänker dagligen på hur min kommunikation kan påverka ryska trollbotar att organisera ett drev mot mig, det gör att jag stundtals backar från debatter om antirasism och feminism.

EU-kommissionens uppförandekod

I maj 2016 lanserade EU-kommissionen en ”uppförandekod” som ett sätt att snabbare plocka bort rasistiskt innehåll på nätet. Facebook, Youtube, Twitter, Microsoft, Instagram, Dailymotion, Snapchat och Jeuxvideo.com har alla förbundit sig att titta på anmälningar om misstänkt sådant innehåll och om möjligt plocka ned detta inom 24 timmar.

Finland skriver historia

I december 2019 blev socialdemokraten Sanna Marin inte bara den yngsta någonsin, både i Finland och internationellt, att tillträda en post som statsöverhuvud, hon gjorde det också i en koalitionsregering där alla ingående partier leddes av kvinnor.

Twitter i fokus

I rapporten från Nato StratCom COE kartlade forskarna 350 000 tweetar mellan 12 mars och 27 juli 2020 som antingen var direkt riktade mot eller diskuterade 19 finska ministrar.

De är mest utsatta för hat

De ministrar som enligt rapporten får ta emot mest hat
och hot är statsminister Sanna Marin (SDP), inrikesminister
Maria Ohisalo (Gröna), undervisningsminister Li Andersson (VF), före detta finansminister Katri Kulmuni (Centern) och europaminister Tytti Tuppurainen (SDP).