Dokument/utrikes.

2020-06-29 20:14
  • Bild: Peter Morgan/AP/TT
  • Området kring Moves högkvarter som förstördes i bombningen och eterföljande bränder. Bild: Peter Morgan/AP/TT
    Området kring Moves högkvarter som förstördes i bombningen och eterföljande bränder.
  • Elva personer varav fem barn dödades.  Bild: George Widman/AP/TT
    Elva personer varav fem barn dödades.
  • Wilson Goode som bemyndigade bombningen. Bild: Amy Sancetta/AP/TT
    Wilson Goode som bemyndigade bombningen.
  • John Africa, eller Vincent Leaphart som han egentligen hette, grundare till Move.  Bild: Bill Ingraham/AP/TT
    John Africa, eller Vincent Leaphart som han egentligen hette, grundare till Move.
Puffetikett
Dagens ETC

När polisen bombade Philadelphia

Den 13 maj 1985 fick Frank Powell, chef för staden Philadelphias bombenhet, ett uppdrag han aldrig skulle glömma. Han gavs en grön väska som innehöll två bomber bestående av sprängmaterialet C-4, samma som användes av USA i Vietnam, och order om att släppa bomben från en polishelikopter på en byggnad i ett afroamerikanska område i Philadelphia.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

När han fick sina order blev Frank Powell överraskad:

– Wow, de vill att jag ska göra detta, berättar han för tidningen The Guardian.

I huset fanns medlemmar av den svarta organisationen Move. Där fanns också deras barn. Det här var en av två gånger som amerikanska myndigheter bombat amerikanska medborgare från luften i ett bostads­område mitt inne i en amerikansk storstad. En annan gång var i Tulsa 1921, något Dagens ETC berättade om förra veckan. Vid bombningen i Philadelphia – och under de efterföljande eld­svådorna – dödades elva personer, varav fem barn.

Att så många dog beror delvis på att Philadelphias polischef Gregore Sambor beslöt sig för att stoppa brandkåren från att ingripa med ordern:

– Låt elden brinna ut.

Radikal grupp

Förspelet till bombningen var en långvarig kamp mellan den radikala svarta gruppen Move och stadens polismyndighet. Flera år tidigare hade polisen genomfört en razzia mot fastigheten och en polisman sköts ihjäl. Vad som exakt hände vid detta tillfälle är omtvistat. Vissa hävdar att han blev skjuten av en Move-medlem i huset, medan andra anser det klarlagt att det dödande skottet kommit från hans vilt skjutande kollegor.

Efter en kontroversiell rättegång dömdes nio medlemmar ur Move som kollektivt ansvariga till upp till 100 års fängelse per person.

500 poliser kallades in

Efter klagomål från grannar beslöt sig polisen sju år senare för att avhysa kvarvarande Move-medlemmar från deras fastighet på 6221 Osage Avenue i västra Philadephia. En domstol utfärdade tillstånd till polisräden med hänvisning till brott mot villkorlig frigivning, förakt mot domstol, misstankar om illegala vapen och terroristhot.

På morgonen 13 maj samlades en polisstyrka på nära 500 man utanför huset, vatten och el stängdes av, men när Move-medlemmarna vägrade lämna sitt hus sköts tårgas in i huset och en eldstrid började


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Ingen hålls ansvarig

I det läget beslöt sig polisledningen för att bomba ut Move-­medlemmarna. En polishelikopter rekvirerades och Frank Powell fick uppdraget att släppa ned sina bomber på fastigheten. De kraftfulla sprängladdningarna skakade fastigheten i grunden och fick en bensindriven generator som fanns på taket att fatta eld.

Elden spred sig snabbt och de personer som fanns i huset hade små möjligheter att ta sig ut. Dessutom pågick eldstriden fortfarande. Bara ett av de sex barn som fanns i huset överlevde. Cirka 30 fastigheter i området brann ner och de materiella skadorna blev omfattande.

Den som bemyndigade polisen till att utföra bombningen var Philadephias förste svarta borgmästare Wilson Goode, har vid en rad tillfällen bett om ursäkt för attacken och menar att han inte informerades om flera viktiga delar av planen. Men staden Philadelphia har aldrig lämnat en formell ursäkt för dådet och ingen befattnings­havare som godkänt eller deltagit i bombningen har ställts inför rätta.

3 andra övergrepp mot USA:s svarta befolkning

1921

Tulsa

Massakern i Tulsa ägde rum den 31 maj och 1 juni 1921, nästan 100 år innan Donald Trump höll sitt valmöte i staden förra veckan. Tulsa var en booming oljestad som attraherade många svarta nybyggare. Det var strax efter Första världskriget då en rad svarta amerikaner slagits i den amerikanska, segregerade militären och inbördeskriget var fortfarande ett levande minne. De svarta krävde sina rättigheter.

Massakrerna utlöstes av att Dick Rowland, en 19-årig svart man, anklagades för att ha attackerat en 17-årig flicka. Efter att Rowland låsts in på en polisstation spreds ryktet att en mobb av vita män var på väg för att lyncha honom. Ett 70-tal svarta, flera beväpnade, begav sig till platsen för att stoppa lynchningen. När polisen garanterat att de kunde svara för Rowlands säkerhet marscherade de svarta männen från platsen men stoppades av den vita mobben som försökte avväpna dem.

En eldstrid bröt ut och tolv dödades, tio vita och två svarta. Nyheterna om skottlossningen och de tio dödade vita männen gjorde att vita upprorsmakare stormade svarta områden i Tulsa. Speciellt hårt drabbades den svarta stadsdelen Greenwood. Resultatet blev minst ett 50-tal dödade, 800 svarta svårt skadade och 10 000 hemlösa.

Först 2001 kom en oberoende kommission med sin utredning av händelserna. Den bevisade att borgmästare, polis och stadsledningen i Tulsa hade konspirerat med den vita mobben. Kommissionen beslöt att viss ersättning skulle utgå till överlevande och de drabbades familjer samt att en minnespark skulle uppföras.

1967

Detroit

Denna sommare kännetecknades av stora uppror med grund i rasförtryck. I Detroit – en av USA:s städer med störst svart befolkning – började det med att en bar i ett svart område stängde efter att den utsatts för en räd. Oroligheterna spred sig snabbt.

Michigans guvernör George W Romney, far till Mitt Romney, sände in nationalgardet. Men först sedan president Lyndon Johnson satt in reguljära arméförband kunde upproren slås ned. Minst ett 50-tal människor dödades och nära 1 200 skadades. Många rapporterade om händelserna som ett uppror och inte kravaller.

Oscars-vinnande regissören Kathryne Bigelows film ”Detroit” om händelserna i staden hade premiär 2017 och hyllades av de flesta filmkritiker.

1992

Los Angeles

De mest omfattande sammandrabbningarna mellan framför allt polisen och en upprörd svart befolkning ägde rum i Los Angeles 1992 sedan fyra poliser som misshandlat den svarte mannen Rodney King frikändes – trots att övergreppen fanns inspelade på video.

Reaktionerna mot den friande domen blev stenhårda och kravaller spred sig över hela staden. I oroligheterna dödades minst 53 personer, 2 300 skadades och 8 000 – framför allt svarta män – arresterades. Högste chefen för Los Angeles polisen, Daryl Gates tvingades avgå strax efter upproren.

MOVE

Existerar fortfrande som en grupp i marginalen.

En radikalanarkistisk grupp som förenar en revolutionär ideologi nära Black Panthers med kamp för djurens rättigheter.

Move fick inspiration både från svarta, revolutionära grupper och den tidens hippierörelse som ville leva i samklang med naturen. Man var också motståndare till kärnkraft och demonstrerade mot det skandalomsusade kärnkraftverket Three Mile Island och mot alla typer av föroreningar.

Medlemmarna i Move avsade sig sina amerikanska efternamn och tog samtliga efternamnet Africa för att betona sitt afrikanska ursprung.