Kriget i Syrien fyllde 10 år i mars månad och fortsätter som en just nu lågintensiv konflikt i de nordvästra och nordöstra delarna av landet. Omvärlden har tröttnat och följer utvecklingen allt mindre.

Dagens ETC talar med Muhammad al-Khaled, en syrisk internflykting som lever i Idlib, den sista oppositionskontrollerade enklaven i landet. Han är aktivist och tillhör en av de regimkritiska organisationer som finns i området.

– Regimen beskjuter bostäder, marknadsplatser och civila lokaler. Avsikten är att träffa civila. De som dör är mestadels kvinnor och barn, suckar han.

Rykten om ny militär operation

Förra helgens blodiga attack har skapat nya rykten i både regimkritiska kretsar och regimkontrollerade syriska medier, om att president Bashar al-Assad tänker inleda en ny militär operation mot Idlib.

– Det har ännu inte uppstått några betydande flyktingströmmar från platser där strider kan utbryta, men det finns en rädsla nu för att nya massakrer kan ske, säger Muhammad al-Khaled.

Jämte spekulationerna om förändringar på det lokala slagfältet har de civila i nordvästra Syrien ännu en gång behövt oroa sig för att drabbas av ett ännu större problem, som bottnar i maktkamper långt ovanför deras egna huvuden.

De civila som lever i Idlibområdet, samt i ett Turkietockuperat område precis öster om Idlib, är nästan helt och hållet beroende av omvärlden för att få tillgång till mat, mediciner och annat livsnödvändigt. Totalt 3,4 miljoner civila är beroende av humanitär assistans, som kommer in via en enda livlina: gränsövergången Bab al-Hawa mellan Turkiet och Idlibområdet.

FN:s hjälporganisationer står för en absolut majoritet av assistansen. Det sker via ett mandat från en FN-resolution som länderna i Säkerhetsrådet ska förnya varje år. På sistone har Ryssland blockerat resolutionen och i juli i fjol lyckades landet tvinga igenom stängningen av en annan gränsövergång FN använde.

Mandat löper ut på lördag

På lördag den 10 juli löper mandatet ut för FN:s användning av Bab al-Hawa. Som en del av sina maktspel har det Assadallierade Ryssland och även Kina ännu inte klargjort hur länderna ställer sig till en förnyelse.

Därmed har 3,4 miljoner syrier behövt oroa sig över scenariot att de snart kanske inte har någon mat att äta.

– Biståndet till behövande ska inte vara en fråga i politiska uppgörelser, eller vara föremål för utpressning av de kriminella makthavarna i Damaskus och deras uppbackare i Säkerhetsrådet, ryter Muhammad al-Khaled nerifrån Idlib.

Natten till torsdagen, svensk tid, lades ett förslag fram i Säkerhetsrådet som innebär en förlängning av status quo för FN-hjälpen. Imorgon, fredag, träffas Säkerhetsrådet på nytt för att förhoppningsvis fatta beslut, men ingen har på förväg kunnat veta hur Ryssland och Kina tänker agera. Kommer de kräva en reducering av assistansen via Bab al-Hawa? Kommer de kräva att gränsen stängs helt och hållet? Eller har de någon annan plan?

Värsta humanitära krisen i världen

Mark Cutts är vice koordinator för FN:s hjälparbete i Syrien, som samordnas i FN-organet OCHA. Han berättar för Dagens ETC att den humanitära krisen i Syrien för närvarande är den värsta i hela världen, och situationen i nordväst är särskilt illa. De flesta som lever där är internflyktingar och hjälpbehoven är enorma. Mindre humanitära organisationer arbetar där också men FN levererar överlägset mest hjälp: majoriteten av all infrastruktur, 70 procent av alla matleveranser, 100 procent av alla vaccindoser mot coronaviruset, och så vidare.

– Avbryts vår biståndsoperation så är det en katastrof. Miljontals människor kommer att lida. Människor kommer dö, både på grund av brist på mat och brist på annat nödvändigt, säger Mark Cutts.

Som en del av sin politiska agenda har Ryssland tidigare krävt att den humanitära assistansen ska gå via regimkontrollerat territorium istället för över gränsen från Turkiet. FN:s hjälpverksamhet säger förvisso inte att det är en omöjlig lösning.

– Men under det senaste året, när vi skickat 1000 lastbilar varje månad över gränsen från Turkiet, har vi inte kunnat få till ett avtal med regeringen i Damaskus. Därför har inte en enda lastbil kunnat nå fram från den regeringskontrollerade sidan, säger Mark Cutts.

Svårt att bedriva hjälparbete

Förhoppningsvis lyckas Säkerhetsrådet komma fram till en lösning i brådrasket under fredagen, som gör att den livsviktiga assistansen till nordvästra Syrien kan fortsätta. FN:s hjälpverksamhet stod inför precis samma osäkerhet för ett år sedan, när det dåvarande mandatet löpte ut. Tvisterna mellan stormakterna i Säkerhetsrådet gör det mycket svårare att bedriva hjälparbete på plats.

– Det är alltid svårt att bedriva arbete när vi måste planera bara ett år i taget. Det gör det krångligare att anställa personal, hitta medel till projekt och köpa in hjälpmaterial och skicka iväg det, säger Mark Cutts.

I början av juli deltog hundratals frustrerade hjälparbetare i nordvästra Syrien i en demonstration mot maktkampen och splittringen i Säkerhetsrådet. Samtidigt är oron som återkommer varje år över en potentiell svältkatastrof, tomma medicinlager och andra problem något som bidrar till ännu mer frustration hos civilbefolkningen på plats, berättar Mark Cutts.

– Människorna i nordvästra Syrien känner sig övergivna av omvärlden. De känner att de inte har fått tillräckligt skydd, att de inte fått tillräcklig hjälp. Självklart blir de också extremt nervösa över vad som kan hända om inte heller FN-resolutionens mandat förnyas.