Det är inte alla i Gaza som firar Ramadan, men många. Gaza är mer traditionellt och religiöst än Västbanken. Det säger Oliver Scharbrodt som är professor i islamska studier vid Lunds universitet. Han forskar bland annat om modern och politisk islam, dels även om ultrakonservativa shiamuslimska grupper och deras relation till Iran. 

– Även på Västbanken är många religiösa. Men Gaza är känt för att vara en mer konservativ, traditionell miljö och troende muslimer där kommer att försöka fasta och följa de traditioner som finns under ramadan. 

”Mycket känslig tid nu”

Att ansträngningarna för att få till en vapenvila har intensifierats inför Ramadan har flera förklaringar. 

– Att man har velat säkra en vapenvila före ramadan är för att koppla samman den här speciella månaden med leveranser av nödhjälp, säger Oliver Scharbrodt.

De intensiva samtalen om vapenvila inför ramadan har delvis handlat om att minimera riskerna. För det kokar redan under ytan. Och även om Iran hittills har lyckats hålla tillbaka sina proxykrigare i exempelvis libanesiska Hizbollah, Israels ärkefiende, är det inte säkert att det kommer att förbli så. 

– Jag tror att detta motiverar USA och västvärlden till att göra vad de kan för att säkra en vapenvila. Det är en mycket känslig tid nu. Ramadan kan vara både en eskalerande och en deeskalerande period, beroende på hur parterna agerar. Både länder i regionen och i västvärlden hoppas på en deeskalering, säger Oliver Scharbrodt.

Enligt honom är det främst Israel som vill spä på konflikten just nu, och delvis av inrikespolitiska skäl. 

– Netanyahu kommer bara vara premiärminister så länge kriget pågår.

Blir en protesthandling 

Att fasta och fira ramadan så som traditionen och religionen säger kan till och med bli ännu viktigare för Gazabor i år, på grund av kriget och de ännu pågående attackerna. 

– Vi har sett bilder där människor samlas utanför förstörda moskéer för att be. Jag tror att vi kommer att få se det i ännu större skala nu under ramadan. 

Det faktum att moskéer och heliga platser har förstörts har inte hindrat människor från att besöka dem hittills, även om det är belagt med risker och svårigheter.

Det blir ett politiskt ställningstagande: okej, detta händer oss, men vi är motståndskraftiga.

– Eventuellt kommer vi se att ännu fler människor besöker heliga platser, förstörda eller inte, som en protesthandling och för att visa sin lojalitet med islam. Det blir ett politiskt ställningstagande: okej, detta händer oss, men vi är motståndskraftiga. Vi låter oss inte avskräckas och vi kommer att fortsätta praktisera vår religion, säger Oliver Scharbrodt.

Risk för upptrappning

Också Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och expert på konflikten mellan Israel och Palestina, tror att det finns en risk för att våldet ökar under ramadan. Och inte bara i Gaza. 

– Risken är att situationen blir mer akut på andra platser också. Vi vet att det ofta blir konfrontationer särskilt i Jerusalem. Så det som oroar med ramadan är att våldet riskerar att öka, säger Isabell Schierenbeck. 

Israel har inför ramadan diskuterat att begränsa möjligheten att besöka Al-Aqsamoskén i Jerusalem, medan Hamas har uppmanat palestinier att i så fall ignorera detta. Det senaste budet är att man ska göra som tidigare år – det vill säga att de som vill ska kunna besöka al-Aqsa-komplexet – men att läget ska utvärderas veckovis. 

– Det är precis det här. I Israel har det varit stora politiska diskussioner där en del tycker att man ska begränsa tillträdet till al-Aqsa, medan andra motsatt sig det då det riskerar att leda till ökade konfrontationer. 

Tredje heligaste platsen

Inom islam är al-Aqsa – som består av de två heliga platserna al-Aqsa moskén och Klippdomen – den tredje mest heliga platsen, efter Kaba, Guds hus, i Mecka och profeten Mohammeds moské i Medina. Jerusalem, där al-Aqsa-komplexet ligger, är en av de mest centrala platserna för konflikten mellan Israel och Palestina. Enligt islam reste profeten från Mecka till al-Aqsa, en resa som omnämns som Den nattliga resan. Under färden besökte han alla sju himlarna. 

Om Israel under ramadan begränsar muslimers möjlighet att besöka al-Aqsa är det något av en maktdemonstration, enligt Oliver Scharbrodt.

– För muslimer är det naturligt att besöka al-Aqsa under ramadan. Klippdomen är en viktig plats för pilgrimer, säger han. 

Kan vara enkla måltavlor

Det faktum att många människor kommer att samlas på specifika platser vid specifika tidpunkter kan utgöra en risk. Situationen skulle kunna utnyttjas och det skulle i sin tur leda till allvarliga politiska och humanitära konsekvenser, säger Oliver Scharbrodt.

– Fler människor än vanligt kommer att samlas runt moskéer. De kommer att vara enkla måltavlor. Vi har redan sett det här hända och den israeliska armén har varit brutala i sina attacker. Så ja, jag skulle säga att det under ramadan kommer att vara enklare att genomföra attacker, om Israel vill.

Men det skulle kunna få katastrofala följder från ett strategiskt perspektiv, fortsätter han. 

Vreden i den muslimska världen skulle vara enorm.

– Om Israel attackerar fredliga religionsutövare som samlas för att be, och särskilt under den här perioden, skulle vreden i den muslimska världen vara enorm. Den skulle vara svår att hålla tillbaka. Jag har studerat Mellanöstern i 20-25 år och jag har aldrig sett den här ilskan tidigare, säger Oliver Scharbrodt.

Oense om ordningen

En av käpphästarna för vapenvila är frågan om gisslan. Israel har krävt en detaljerad lista över vilka som lever och vilka som är döda, och i veckan som gick ska Israel ha bojkottat en session i Kairo på grund av detta. 

Det handlar också om vilka och hur många palestinska fångar som Israel ska släppa i utbyte för varje gisslan. Israel vägrar också ge löften om permanent vapenvila eller om att dra sig undan helt från Gaza, vilket Hamas å sin sida kräver.

– Hamas menar att det är svårt (att ta fram en lista) då de inte har kontroll över hela gisslan, den är spridd på olika ställen. De har sagt att det behövs en vapenvila för att de ska kunna göra en sådan lista. När vapenvilan inte förlängdes förra gången handlade det väldigt mycket om detta: var finns gisslan, hur många är de, vilka lever och vilka är döda, säger Isabell Schierenbeck.