Lördagens bilder från Agence France-Presse, som var med när ukrainska styrkor återtog kontrollen över den kievska förstaden Butja, samt berättelser från överlevare har chockat en hel värld.

”Mördare, slaktare, våldtäktsmän”, sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sent på söndagen om massakern i Butja och varnade för att ”värre saker” kan komma att upptäckas i takt med att fler områden återtas från ryska armén.

Bevis måste samlas in

Exakt hur många civila som dödats, på vilket sätt och varför är än så länge en öppen fråga. Markus Göransson, biträdande lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, har följt rapporteringen därifrån och ­säger att mycket dokumentation återstår innan det kan fastslås hur systematiskt det har varit.

– Mycket tyder ju på att det varit överlagt, särskilt när man läser om bakbundna personer med skott i bakhuvudet. Men vi måste avvakta för att se vilken skala det handlar om och hur systematiskt och organiserat det varit, säger han.

Finns det någon som helst militär mening med att ge sig på civila på det sätt som skett i Butja?

– Ett syfte kan vara att man vill eliminera personer som skulle kunna ansluta till motståndet. Det rapporteras ju om att de döda har varit mesta­dels män mellan 18 och 60 år, det vill säga personer som ­skulle kunna bidra till försvaret av landet. Jag har också sett uppgifter om att man avrättat personer som man misstänker har hjälpt ukrainska armén, som förmedlat underrättelser om ryska positioner.

”Zachista” är en inofficiell rysk militär term som betyder något i stil med att rensa upp i ett område för att förhindra uppror. Är det vad som kan ha hänt i Butja?

– Det är svårt att veta, men det kan vara så. Det som hänt kan också vara exempel på ren sadism, på dålig disciplin bland trupperna, på brutalisering och på ryska soldater som tar ut sin frustration på civilbefolkningen. Men som sagt, vi får avvakta och se hur organiserat det varit, säger Markus Göransson.

Omvärldens vrede efter avslöjandena om hundratals dödade och mördade civila har som sagt chockat världen.

”Det går inte att se bilderna på annat sätt än som ett slag i magen”, sade USA:s utrikesminister Antony Blinken till CNN på söndagen.

”Påminner om de mörkaste scenerna från Europas historia”, skriver Sveriges statsminister Magdalena Andersson på Twitter.

”Ryska myndigheter måste ställas till svars för sina brott”, skriver Frankrikes president Emmanuel Macron på samma plattform.

Kan ta decennier

Frågan är hur lätt detta låter sig göras och hur högt upp i den militära hierarkin man kan hitta personer att ställa till svars.

– Det är viktigt att man tittar på det här fort nu. Det är bra att ICC påbörjat en utredning så att man kan samla bevisning, och förhoppningsvis så småningom ställa ansvariga inför rätta. Det är viktigt för personer som drabbats, som är överlevande och anhöriga, säger Amnesty ­Internationals Madelaine Seidlitz, jurist och sakkunnig i flykting-, migration- och folkrätt.

Hur troligt är det att man lyckas ställa någon till rätta?

– Svårt att svara på, så länge Putin sitter vid makten så finns det ett stort antal hinder på vägen. Men i vart fall är det av enormt stor betydelse att man börjar insamla bevisning så att man kan fortsätta utreda och en vacker dag kanske att det går ställa ansvariga inför rätta.

Visserligen drog sig Ryssland ur ICC redan 2016 och faller därmed inte längre under dess jurisdiktion, men Ryssland är fortfarande bundna till bland annat Genevekonventionen från 1949. 

– Ryssland har en internationellt bindande juridisk skyldighet att opartiskt utreda misstänkta krigsbrott utförda av de egna soldaterna. Befälhavare måste inse att om de låter bli att vidta åtgärder mot mord och våldtäkter så kan det göra dem personligt ansvariga för krigsbrott, säger Hugh Williamson, chef för Human Rights Watch för Europa och Centralasien, i ett pressmeddelande.