Under veckan har Kinas president Xi Jinping varit på Europabesök, det första sedan han tillträdde som president.
   – EU och enskilda medlemsstater har många möjligheter att pressa Kina när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter, säger Björn Jerdén.

Den fråga som helt upptar EU just nu är Rysslands erövrande av Krim och risken för fortsatt rysk aggression mot Ukraina. Kina har än så länge försökt hålla låg profil i frågan, säger Björn Jerdén, forskare i Östasienprogrammet på Utrikespolitiska Institutet.

En annan av de dominerande frågorna vid presidentens Europabesök är handel. I över ett decennium har EU varit Kinas främsta handelspartner. Kina hamnar på en motsvarande andra plats efter USA. Med sitt Europabesök hoppas Kinas president kunna bibehålla stabila, långsiktiga och sunda relationer med EU.

EU är en tullunion som har ensamrätt över handelspolitiken, vilket innebär att EU-stater inte får ingå enskilda handelsavtal med länder utanför EU, utan måste förhålla sig till de avtal som finns inom unionen.

– Kommissionen förhandlar å EU:s räkning om handelsavtal. I relationen med Kina är naturligtvis staterna oeniga och vissa är tveksamma till att sätta press på Kina, gällande till exempel demokrati och mänskliga rättigheter, på grund av ekonomiska egenintressen, säger Ole Elgström, professor i statsvetenskap och EU-expert på Lunds universitet.

Blandade åsikter

Den 25 maj är det Europaparlamentsval. Åsikterna beträffande EU:s ensamrätt över handeln skiljer sig åt mellan partiernas toppkandidater som ETC Helg har varit i kontakt med.

Vänsterpartiet tycker att EU:s ensamrätt över handeln är orimlig, och menar att partiet vill verka för bästa möjliga lösning inom detta område.

– Vi anser att svenska regeringen måste ingripa mer i handelsavtalen och ställa högre krav när det kommer till klimathänsyn till exempel, säger Malin Björck.

Feministiskt initiativ vill höja ambitionsnivån i arbetet för demokrati och allas mänskliga rättigheter, med en värld utan gränser och helt nya strategier för att bevara freden, menar toppkandidaten Soraya Post. Inom Piratpartiet, som främst diskuterar rätten till personlig integritet på nätet, är synen på frihandel positiv.

– Vi tycker frihandel är fantastiskt bra, och det är en av de saker som är bra med EU, att rörligheten för varor och människor blir bättre, säger Christian Engström, partiets toppkandidat.

Socialdemokraternas toppkandidat, Marita Ulvskog, påpekar att EU:s handelsavtal kan vara problematiska, men att partiet är frihandelsvänliga utan att vara kravlösa.

– Även när vi förhandlar med demokratier har vi en egen dagordning; handelsavtalet med USA måste enligt vår mening rymma allt från erkännande av miljölagstiftning till öppenhet och fackliga rättigheter fullt ut, säger hon.

Mänskliga rättigheter i skymundan

Cirka 10 000 svenska företag bedriver handel med Kina, och cirka 500 svenska och 10 000 Sverige-relaterade företag finns etablerade i landet. Den politiska kontrollen över Kinas ekonomi är fortfarande stor, och då hamnar grundläggande mänskligheter lätt i skymundan. Att handel främjar demokrati enligt EU gör att diskussionen ofta stannar vid ekonomiska intressen och vinster som handelsutbytet medför.

I kölvattnet av detta dyker nya frågor upp; vad händer när det odemokratiska men mäktiga Kina får allt större inflytande i internationella organisationer, som EU? Vad händer med ansvarsutkrävande och politiskt legitimitet? Och vad händer med frågorna krig klimat och mänskliga rättigheter?

– I de flesta handels- och biståndsavtal ställer EU krav på mänskliga rättigheter och demokrati. I avtalet med Kina finns ingen sådan klausul. Ett problem, menar många, är att EU bara i vissa fall använder sig av dessa klausuler när brott mot mänskliga rättigheter kan spåras, säger Ole Elgström.

– Har man en mänsklig rättighets-klausul kan man alltså hänvisa till den som avtalsbrott och då till exempel avbryta bistånd eller handel. När dessa brott görs av för EU ekonomiskt eller strategiskt viktiga stater blir benägenheten att utnyttja klausulen mindre, menar han.

Vilka krav kan ställas?

Hur förhåller sig partierna till EU:s handelsrelation med Kina i förhållande till mänskliga rättigheter i landet? Malin Björck (V), menar att ickedemokratiska regler ofta accepteras när agendan sätts utifrån vinstintresse, som i dialogen med Kina.

– Jag tror att mänskliga rättigheter alltid ska vara med i dialogerna tillsammans med arbetsrättsliga regler och miljökrav, vi vill se rättvisare handelsavtal som respekterar mänskliga rättigheter, säger hon.

Enligt Soraya Post (Fi) måste människors behov och rättigheter gå före kortsiktiga ekonomiska vinster, samt att Sverige och EU ska ställa samma krav på sig själva som på en handelspartner.

– Med ökad handel kommer ökade kontakter, och på så vis kan vi sprider idéerna om demokrati och mänskliga rättigheter. Frihandel är ett steg i rätt riktning för länder som Kina. Alternativet att försöka bojkotta eller sätta upp murar tror jag försämrar för de i till exempel Kina som kämpar för detta, menar Christian Engström (PP).

– För oss är det självklart att driva på för mänskliga rättigheter om vi diskuterar handel och råvaruförsörjning med exempelvis Kina, säger Marita Ulvskog (S).

Varför agerar inte EU?

– EU och enskilda medlemsstater har många möjligheter att pressa Kina hårdare beträffande demokrati och mänskliga rättigheter. Men man har dock under lång tid varit väldigt försiktiga med att på allvar pressa Kina. Europa har helt klart inte varit intresserat av att på allvar villkora det ekonomiska utbytet på seriösa kinesiska ansträngningar att förbättra demokratin och situationen för mänskliga rättigheter, säger Björn Jerdén.