Det ser ut att vara en av världshistoriens största bluffar och fortfarande värvas människor till den. I Sverige hölls under 2016 och 2017 flera stora värvningsmöten och omkring 60 000 svenskar kan ha anslutit sig. Historien om kryptobluffen Onecoin, som håller på att rullas upp i spåren av pågående rättsprocesser i USA är obrutet fascinerande, skrämmande och upprörande.

Det är berättelsen om en karismatisk och glamourös bulgarisk affärskvinna, kallad Dr Ruja Ignatova, som tillsammans med bland andra en svensk man i 40-årsåldern, byggde vad FBI betraktar som ett gigantiskt ponzi-bedrägeri eller pyramidspel, som lurade människor i ett stort antal länder, på minst fyra miljarder dollar. Tre miljoner människor ska ha anslutit sig. Tidskriften Fortune skriver att det kan röra sig om 19 miljarder dollar som investerats, vilket skulle göra det till världshistoriens största finanssvindel. Hon kallade sig för kryptodrottningen och hösten 2017 försvann hon spårlöst.

För att förstå historien måste vi börja med den grundläggande frågan: vad är en kryptovaluta? Men också frågan vad är egentligen pengar? Den brittiska stjärnekonomen Ann Pettifor sammanfattar pengar som ett löfte att betala. Pengar vilar på förtroende. Valutor får sitt förtroende genom att vara uppbackade av en centralbank och en stat. För digitala valutor var detta länge ett problem – ingen litade på dem. Hur ska man veta att valutakursen eller valutamängden inte manipuleras? Detta löstes med hjälp av blockkedjan, som bitcoin och efterföljande kryptovalutor bygger på. En blockkedja är en decentraliserad databas, där identiska kopior finns på alla noder (datorer) i nätverket. Alla händelser lagras och kan ses av alla i nätverket, något som gör den mycket svår att manipulera. Detta bygger den tillit och det förtroende som gör att exempelvis Bitcoin kan fungera som en valuta.

Juni 2016, den ikoniska Wembley arena i London. Till tonerna av Rihannas ”This girl is on fire” och ackompanjerad av pyroteknik och rökmaskiner kliver 36-åriga Ruja Ignatova, Dr Ruja, eller Cryptoqueen, som hon också kallas, ut på scenen. Hon framställs i Onecoins marknadsföring som en oerhört intelligent och välutbildad visionär, med ett IQ på över 200.

Det har gått ett och ett halvt år sedan Onecoin lanserades och det har börjat ta ordentlig fart. Hon kallar den för ”The Bitcoin killer” och den lanseras som framtidens största kryptovaluta och framtiden för onlinebetalningar – den ska vara användarvänlig, den kommer att kunna användas globalt, den kommer att explodera. Värdet har bara ökat och ökat. Det är början på en finansiell revolution som ska nå ut med finansiella tjänster till människor i tredje världen, utan tillgång till banker, ”bank the unbanked” lyder slagordet. Det framställdes som ett community, med mottot ”one world – one coin”.

”Ingen annan kryptovaluta har så många användare som vi”, säger hon om de då två miljoner medlemmarna som företaget då påstår sig ha. Denna siffra ska hinna växa till tre miljoner.

Problemet är bara att valutan inte går att använda. Den går inte att betala med och den går inte att sälja. De miljontals investerarna kan se sina värdet på sina onecoins öka och öka, men de kan inte växla in dem. Snart kommer Onecoin att öppna för handel, meddelar Dr Ruja från scenen. Men datumet ska komma att skjutas upp, och skjutas upp och skjutas upp.

På Wembley berättar Dr Ruja också att Onecoins blockkedja ska lanseras. Det stämmer inte heller. Onecoin har ingen blockkedja. I oktober samma år, alltså fyra månader senare, får den norska blockkedje-experten Bjørn Bjercke ett jobberbjudande.

I BBC:s podcast ”The missing cryptoqueen”, där Jamie Bartlett och Gerogia Catt söker efter den försvunna Ruja Ignatova och kartlägger hur Onecoin har opererat, berättar Bjørn Bjercke om samtalet från en rekryteringsfirma där han erbjöds jobb på en kryptovalutastartup i Bulgarien. Han erbjöds bil, lägenhet och en årslön motsvarande omkring 3 miljoner svenska kronor.

– Jag tänkte, ”vad kommer mitt jobb att gå ut på? Vad måste jag göra för det här företaget”, berättar han i podcasten.

Han fick svaret att företaget behövde en blockkedja, då de i dagsläget saknade en sådan.

– Jag sa, ”Va, sa du inte att det här var ett kryptovalutaföretag?”

Bjørn Bjerke tog inte jobbet, utan blev i stället en av de personer som aktivt arbetat med att varna för Onecoin, något som gjort att han fått motta ett flertal hot.

Även enligt den amerikanska brottsutredningen fanns aldrig någon blockkedja. Onecoin är med andra ord ingen kryptovaluta och har aldrig varit. Värdet bestäms internt. Det styrs inte av tillgång och efterfrågan på en marknad. När värdet har ökat berodde det alltså på att det justerades upp manuellt av bolaget själv.

Den amerikanska utredningen pågår ännu och har hittills resulterat i en dom i november mot advokaten Mark Scott för att ha tvättat 400 miljoner dollar åt Onecoin, och ett erkännande från Konstantin Ignatov, Dr Ruja Ignatovas bror, som tog över som vd för Onecoin efter hennes försvinnande. Han har erkänt att Onecoin är en bluff och att han varit delaktig. Utredningen har också resulterat i ett gripande av den svenska medgrundaren, mot vilken åtal ännu inte har väckts.

Dr Ruja Ignatova har varit försvunnen sedan 2017. Den svenska medgrundaren greps förra hösten i Thailand och utlämnades till USA. Konstantin Ignatov greps i mars 2019. Trots det har företaget fortsatt att rulla på. Nya stormöten har hållits. I våras, efter att Konstantin Ignatov gripits, hölls en stor påkostad skönhetstävling i Rumänien, Miss Onelife. En svensk kvinna i 20-årsåldern kom tvåa.

I åtalen mot Onecoin-ledarna som är offentliga, kan man ta del av bevisningen som bland annat innefattar grundarnas kommunikation med varandra.

I september 2016 hade Konstantin Ignatov och en av de övriga grundarna, som i utredningen kallas Founder-2 (och som verkar kunna vara den gripna svensken) detta utbyte av meddelanden om nätverkets medlemmar:

”Founder -2: De här människorna är idioter

Ignatov: Det är som du sa till mig, nätverket hade inte fungerat med intelligenta människor ;)”

I ett annat meningsutbyte från 2014, mellan Dr Ruja Ignatova och Founder-2, som finns med i bevisningen i den amerikanska utredningen diskuterades strategier för att ta sig ur bluffen. Dr Ruja Ignatova skrev som ett alternativ: ”Ta pengarna och spring, skyll allt på någon annan.”

Onecoin har enligt BBC värvat medlemmar i över 175 länder. I BBC-podcasten ”The missing cryptoqueen” besöker Georgia Catt och Jamie Bartlett Uganda, där hela byar dragits in i svindeln. Värvarna har fått bilar för att kunna åka runt och missionera om Onecoin och fattiga människor har sålt både hus och boskap för att kunna investera. Onecoin marknadsfördes också i Storbritannien specifikt mot landets muslimska medborgare, som en investeringsform som var förenlig med islam.

Mängder av människor har satt sina besparingar på spel. Men det finns också människor som blivit rika på Onecoin, detta då värvningarna sker i en pyramidstruktur, där den som värvar kan tjäna pengar på de pengar som investeras längre ned i strukturen. Personerna högst upp i pyramiden tjänar alltså stora pengar, medan investerarna längst ned bara kan se sina onecoins öka i värde, men aldrig omsätta värdet i verkliga pengar.

I Sverige fick Spelinspektionen, dåvarande Lotteriinspektionen, upp ögonen för Onecoin redan hösten 2015 efter ett tips.

Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

– Det kom in tips som gjorde att vi påbörjade en granskning av konceptet och hur det förhåller sig till lotterilagen. Vi ansåg att det här utgjorde ett kedjebrevsspel, eller pyramidspel som det också kallas, berättar Josefin Aronsson som är handläggare på Spelinspektionen och som har hållit i Onecoin-ärendet.

Spelinspektionen gjorde därför en polisanmälan i början av 2016, och skickade med en rapport med sin bedömning om att Onecoin är ett otillåtet kedjebrevspel, där de även identifierade en person hemmahörande i Västerås som marknadsförde konceptet på Youtube. Ärendet hamnade därför hos polisen i Västerås. I mars 2016 tillfrågades Ekobrottsmyndgheten om möjligheten att ta över ärendet, men åklagare vid Ekobrottsmyndigheten sa nej, med hänvisning till att uppgifterna var för vaga. Anmälan lades ned. Något som Lotteriinspektionen överklagade och förundersökningen öppnades igen.

– Den lades ned utan någon grundlig utredning, så vi begärde överprövning och då tog de upp den igen, berättar Josefin Aronsson på Spelinspektionen.

Förundersökningen lades dock åter ned i början av 2018.

– De kunde inte styrka brott, det vill säga bevisa att de misstänkta gjort sig skyldiga till brott, säger Josefin Aronsson.

Hon berättar att även Spelinspektionen inte längre har något pågående ärende kring Onecoin, men att myndigheten fortfarande bedömer det som ett otillåtet kedjebrevsspel.

Just dessa beslut, att polisen lade ner förundersökningen och att Lotteriinspektionen avslutade sitt ärende kom att användas av Onecoinvärvare i sin marknadsföring av bluffen. Under åren förundersökningen pågick hölls flera säljmöten i Sverige. Under 2016 och 2017 hölls flera möten i Sverige, bland annat i Gävle, Stockholm, Göteborg, Skillingaryd. Flera svenska företrädare finns än i dag listade på Onecoins hemsida om man letar bland tidigare event.

Svenska Bitcoinföreningen fick tidigt upp ögonen för Onecoin och försökte uppmärksamma myndigheter på bluffen.

– Anledningen till att Bitcoinföreingeningen var intresserad av det här var att de red på Bitcoins rykte. Man marknadsförde sig som Bitcoin 2.0. Du har sett hur människor har tjänat pengar på Bitcoin. Det kan du göra med Onecoin, fast det inte alls var en kryptovaluta. Så man spelade på Bitcoins rykte och människor visste inte om riskerna, berättar Ludvig Öberg, som är medgrundare till Svenska Bitcoinföreningen.

En av föreningens dåvarande styrelsemedlemmar kontaktade myndigheter 2016 med ett dokument med uppskattningar av hur många svenskar som gått in i Onecoin, vilka nyckelpersonerna var och så vidare.

Var det uppenbart för er som är insatta i kryptovalutor att det här var en bluff?

– Det fanns tydliga varningssignaler. Bland annat hade de ingen öppen källkod. En av grundvärderingarna i kryptovalutor är att man ska kunna granska vad protokollen säger. Säger de att det ska finnas en viss mängd coins, så ska det synas i koden och gå att kontrollera. Den andra varningssignalen är det här med en öppen blockkedja. En blockkedja gör att vem som helst kan inspektera alla transaktioner och se att de stämmer överens med protokollen. Det fanns inte heller.

– Och slutligen fanns ingen klient där du kunde ladda ner blockkedjan och inspektera och direkt göra transaktioner med nätverket, du var alltid tvungen att gå via Onecoins hemsida. Alla de grejerna är starka varningssignaler om att det här inte är en kryptovaluta, det här är något annat. Och kombinerar man det med att de hade olika inlåsningsprogram – du köpte ett paket där du kunde mina coins – men sedan kunde du inte sälja dem förrän någon gång i framtiden. Det liknade ett pyramidspel. Och sedan det här med att du rekryterar folk för att köpa paketen, och de i sin tur rekryterar andra, och då får du betalt, så att pengarna går upp i strukturen, det är ett klassiskt pyramidspel.

– Vi såg också att det marknadsfördes mot människor som inte hade vår tekniska kompetens, utan ofta mot äldre, som kanske heller inte hade världens bästa ekonomiska situation. Det fick oss att reagera, berättar Ludvig Öberg.

Trots varningarna lades alltså polisutredningen ner och Spelinspektionen stängde sitt ärende. Och som tidigare nämnt användes detta som ett säljargument i bluffen. I artiklar, pressmeddelanden och Facebook-inlägg har Onecoin-företrädare lyft fram hur svenska myndigheter avslutat alla ärenden kring Onecoin. I ett pressmeddelande i somras skrev företaget: ”I ett skandinaviskt land, som har en hög nivå av konsumentskydd (…) har Onecoin granskats rigoröst och klarat testet” (reds översättning). I ljuset av att Spelinspektionen och svensk polis lagt ned sina utredningar så menar företaget att alla ”rykten” om Onecoin som en bluff nu har motbevisats.

– Det är väldigt tråkigt att man använder svenska myndigheters goda rykten för att få en godkänd-stämpel på sig själv. De har gjort samma sak med företag som lurades in i samarbeten eller vars namn man använde utan att det fanns ett samarbete. Det pratades också om en börsnotering, för att få folk att fortsätta vara intresserade. Allt för att bygga skenet av att vara en seriös aktör, fast det inte var det, säger Ludvig Öberg.

Även Josefin Aronsson på Spelinspektionen reagerar på att den nedlagda svenska förundersökningen används för att marknadsföra Onecoin.

– Det är verkligen vinklat och felaktigt. Det blir dessvärre ett utav deras starkaste argument och många köper det rakt av. Det är olycklig. Jag har sett artiklar där de framhäver att Sverige som har så stark lagstiftning, om Sverige inte hittar något brottsligt där då är det okej. Man drar det otroligt långt och det är helt felaktigt. Det var inte konceptet i sig som prövades, polisens förundersökning lades ned då de inte kunde bevisa brott.

Kritiker av Onecoin avfärdas konsekvent som ”hatare”. Ofta lyder argumentet att anledningen till att myndigheter och andra varnar för Onecoin är att det är ett sådant hot mot såväl Bitcoins dominans som bankväsendet. Jag frågar Svenska Bitcoin-föreningens Ludvig Öberg om vad han säger om Onecoins argument om att Bitcoin-världen baktalar Onecoin för att man är rädda.

– Visa korten. Hur funkar ert system, var är koden? Var är transparensen? Det finns massa kryptovalutor som verkligen är kryptovalutor och som kör med öppna kort. Det är en fri marknad, den bästa kommer att vinna, säger han.

När det kommer till kryptovalutor, så har det funnits en stor hype kring exempelvis Bitcoin, samtidigt som det är ett område där många människor saknar tekniskt kunnande. Är det en bra grogrund för bedrägerier?

– Ja, man kan jämföra med när internet kom. Då fanns en massa bolag som lovade till höger och vänster allt de skulle kunna göra. Ingen kunde riktigt kontrollera om det de sa var tekniskt möjligt. Man hade bara ett hopp om att det här skulle bli något stort. Det är liknande med det här. Några kryptovalutor har gått bra, och då vill folk hoppa på tåget, fast de kanske inte har det tekniska kunnandet att granska. Är det här ens en kryptovaluta? Det är på så sätt lite likt. Ofta riktar de in sig på personer utan teknisk kunskap. Eftersom man har hört talas om bitcoin, tänker man att det ska funka. ”Jag missade bitcoin-tåget, men nu hoppar jag på det här.” Då tror jag att folk inte riktigt tänker till. Säger Ludvig Öberg.

Allt fler börjar inse att de inte kommer att få se sina pengar igen. I Facebook-grupper efterlyser svenska investerare desperat information om vad som händer med Onecoin och hur de ska kunna växla in sina coins.

Och i bluffens spår växer också nya bluffar. Annonser börjar dyka upp: ”Har du förlorat pengar i Onecoin? – Vi hjälper dig att återfå dem”. 

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

Läs vidare på nästa sida: Man, 69 år, fattigpensionär, Norrland: ”Jag är så förbaskat ledsen”