Utrikes.

2019-07-11 10:01
  • Monumentet ”A bench by the road” kom till efter att författaren och nobelprisvinnaren Toni Morrison i ett tal 1989 sagt att det saknades minnesmärken över slavarna och deras historia. Idag finns 20 bänkar utplacerade på olika platser. Bild: Helena Gustavsson
    Monumentet ”A bench by the road” kom till efter att författaren och nobelprisvinnaren Toni Morrison i ett tal 1989 sagt att det saknades minnesmärken över slavarna och deras historia. Idag finns 20 bänkar utplacerade på olika platser.
  • Musikern Benjamin ”Benny” Starr bor i lilla Pineville, strax norr om Charleston vars senaste skiva “A water album” släpptes den 19 juni, datumet då slaveriet förbjöds i Texas 1865. Bild: Helena Gustavsson
    Musikern Benjamin ”Benny” Starr bor i lilla Pineville, strax norr om Charleston vars senaste skiva “A water album” släpptes den 19 juni, datumet då slaveriet förbjöds i Texas 1865.
  • Mashariki Jywanza är vice ordförande för den 30-årsfirande organisationer N’COBRA – The National Coalition of Blacks for Reparations in America. Bild: Helena Gustavsson
    Mashariki Jywanza är vice ordförande för den 30-årsfirande organisationer N’COBRA – The National Coalition of Blacks for Reparations in America.
Puffetikett
Dagens ETC

Krav på skadestånd för 200 års slavarbete

USA:s ekonomi är byggd på 200 års gratisarbete utfört av slavar. Är den amerikanska staten skyldig att betala skadestånd till deras efterlevande? Frågan kommer att ställas under den kommande valrörelsen.

På Sullivan’s Island strax utanför Charleston i South Carolina står en ensam järnbänk vänd mot bukten där skeppen la till, fullastade med fastkedjade människor. De som överlevt resan sattes i karantän i pesthusen på ön och togs sedan till Gadsden’s Wharf, där de auktionerades ut. Många blev ris- eller bomullsplockare, andra blev tjänstefolk i stadens tjusiga villor.

Monumentet ”A bench by the road” kom till efter att författaren och nobelprisvinnaren Toni Morrison i ett tal 1989 sagt att det saknades minnesmärken över slavarna och deras historia. ”Det finns inte högt torn, och ingen liten bänk vid vägen”, slog hon fast.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

I dag finns 20 bänkar utplacerade på olika platser. Att den allra första placerades här på Sullivans Island är ingen slump. Minst 40 procent av de människor som togs från Afrika till Amerika som slavar kom hit till Charleston i South Carolina.

I mer än två sekel byggde USA sin ekonomi på gratis arbetskraft från kidnappade människor. USA:s regering har aldrig betalat något skadestånd till varken slavar eller deras ättlingar. Men nu höjs allt fler röster för att det är dags. Flera av de demokratiska presidentkandidaterna har redan lyft frågan.

”Ett sätt att reparera något”

Musikern Benjamin ”Benny” Starr bor i lilla Pineville, strax norr om Charleston. I sin musik reflekterar han ofta över svarta amerikaners villkor och levnadsöden. Hans senaste skiva ”A water album” släpptes den 19 juni, och det var ingen slump. ”Juneteenth”, som dagen kallas, är en högtid till minne av när slaveriet förbjöds 1865 i Texas.

– Det är en dag vi kan kalla vår frihetsdag, förklarar han.

Benny Starr är positiv till att ge ersättning till slavättlingar, förklarar han samtidigt som vi försöker undkomma solen i skuggan från en kyrka.

– Skadestånd är ett sätt att reparera något – tvångsarbetet, brutaliteten och förtrycket som svarta utsattes för under den här perioden. Det handlar om att hitta någon form av rättvisa. Statistiken visar att det finns massiva klyftor mellan människor med olika hudfärg och ursprung i USA i dag. Hur kan vi börja reparera den skadan? Först efter att det skett kan vi börja prata om försoning.

Skadestånd är inte en ny fråga. Redan före inbördeskrigets slut 1865 beslutades det att varje tidigare slavfamilj skulle få ”40 acres and a mule”, drygt 16 hektar mark och en mulåsna. Men när Andrew Johnson tog över som president efter den mördade Abraham Lincoln la han sitt veto mot förslaget.

– På många ställen, inte minst i South Carolina, handlar den här diskussionen om mark. Att ha möjlighet att äga jord, att kunna överlämna ett arv till dem som kommer efter en, att ha tillgångar. Jordägare är ofta också personer med politisk makt. I hundratals år har svarta fråntagits rätten att lämna efter sig den typen av tillgångar, säger Benny Starr och påminner om att svarta människor enligt lag inte ansågs som fullständiga människor.

Diskriminering

En essä av Ta-Nehisi Coates i The Atlantic  2014 gav ny glöd åt skadeståndsdebatten. Coates lyfte bland annat fram hur svarta amerikaner diskriminerats på bostadsmarknaden, där de utestängts från de finansieringsmöjligheter som vita har tillgång till, och systematiskt lurats in i ofördelaktiga kontrakt.

Från slutet av 1800-talet och fram till första världskriget fanns rörelser som lobbade för engångsutbetalningar eller pensioner till slavättlingar, och frågan diskuterades i kongressen. På 1960-talet väcktes frågan igen av flera organisationer, och krav ställdes även på att kyrkor och synagogor skulle betala för sin medverkan i slaveriet.

Svarta amerikaner har ännu inte fått något skadestånd. Andra grupper har varit mer framgångsrika. På 1980-talet fick åtta siouxstammar kompensation för mark som stulits från dem, medan 60 000 av USA:s japansk­amerikaner ersattes för den tid de tvångsinternerats under andra världskriget.

”Beror på våra ansträngningar”

Mashariki Jywanza är vice ordförande för den 30-årsfirande organisationer N’COBRA – The National Coalition of Blacks for Reparations in America.

– Det har blivit vanligt att tala om skadestånd, du hör det på teve var och varannan dag. En del av det beror på våra ansträngningar, säger hon.

Ett förslag om att utreda hur slaveriet och senare diskriminering fortsätter påverka samhället lades fram i kongressen redan 1989. Efter att ha ignorerats i 30 år har ett stort antal kongressledamöter nu ställt sig bakom det. Och bland presidentkandidaterna har bland andra Kamala Harris, Julián Castro, Marianne Williamson och Elizabeth Warren lyft frågan. Warren har även föreslagit att USA:s ursprungsbefolkning omfattas.

Varför händer det här just nu?

– En del politiker tänker nog att de ska kunna hämta stöd i det afrikansk-amerikanska samhället genom att lyfta de här frågorna. Men jag skådar inte en given häst i munnen, konversationen som startat har varit väldigt positiv och fått många att prata om skadestånd, säger Mashariki Jywanza.

Hur en framtida ersättning bör se ut finns det ännu ingen konsensus kring. Insatser för psykisk hälsa, bättre tillgång till sjukvård, utbildningssatsningar och kriminalvårdsreform nämns ofta. Många vill även se riktade skattelättnader eller individuella utbetalningar.

Många amerikaner har blandad härkomst – en del har både slav­ägare och slavar bland sina förfäder.

– Det är ett av de problem vi måste hantera, och en del av det absurda som skett med oss. De stal oss, tog oss hit, blandade upp oss, utan dokumentation. Det är svårt att spåra var våra förfäder kom ifrån. Tyvärr är många av våra förfäder barn till slavägare. Det är en del av det hemska, säger Mashariki Jywanza och tillägger:

– Jag vill vara tydlig med att vi inte utarbetat varenda detalj, mycket kommer att ta tid och jag är inte säker på att det någonsin kommer att bli exakt.

Frågan splittrar

South Carolina är första delstat i Demokraternas primärval, och har en stor svart befolkning. Majoriteten av delstatens svarta är för skadestånd för slaveriet. Men en majoritet av de vita är emot, många med motiveringen att det har gått för lång tid eller att deras förfäder inte var inblandade i slavhandeln.

– Jag ifrågasätter hur mycket de faktiskt vet om vårt lands historia, om hur landets rikedomar skapats, om vilka som gagnats och vilka som tvingats lida, säger Benny Starr.

– Det är enkelt för en person att säga ”mina förfäder ägde inte slavar, de var fattiga, vita människor”, men det betyder inte att du som vit i USA inte dragit nytta av ett ekonomiskt system byggt på slavägande.

Charleston har påbörjat bygget av International African American Museum vid den tidigare auktionsplatsen Gadsden’s Wharf. Staden gav förra året för första gången en officiell ursäkt för sin roll i slavhandeln. Förslaget gick dock igenom med minsta möjliga marginal då, fem av tolv leda­möter i fullmäktige röstade nej.

Läs vidare på nästa sida: Bör USA betala skadestånd för slaveriet?

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Slaveriet i USA

Den transatlantiska slavhandeln började på 1600-talet och var som mest omfattande under 1700- och 1800-talet.

Slaveriet förbjöds den 18 december 1865, då det 13:e tillägget till USA:s konstitution ratificerades.

Exakta siffror på hur många som förslavades eller dog till följd av slaveriet finns inte, men antalet offer tros vara minst 20 miljoner. Vid slaveriets avskaffande fanns nära 4 miljoner slavar i USA.

Värdet av slavarnas obetalda arbete är svårt att uppskatta. Bedömningarna av hur stora skadestånd som borde betalas ut skiljer sig också åt. En studie från University of Connecticut kom fram till siffran 5,9–14,2 biljoner dollar.