Konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan trappas upp

– Vi behöver ingen partiellt resolution för det skulle bara vara tillfälligt. Problemet måste lösas fullständigt. All den ockuperade marken måste, utan undantag, frigöras, säger han i en kommentar på sin hemsida.

Innan hans kommentar under tisdagskvällen demonstrerade tusentals azerer i huvudstaden Baku i förra veckan, trots landets nedstängning. De krävde massmobilisering för att strida mot Armenien.

Armeniska premiärminister Nikol Pashinyan uttryckte den 17 juli att Azerbajdzjan inte kan tvinga landet att gå med på orimliga och ensidiga krav rörande Nagorno-Karabakh, skriver Bloomberg.

Allvarligt läge

Det var den 12 juli som grannländerna drabbade samman igen. Minst 16 personer från båda sidor, soldater och civila, har dött i striderna som skett på den nordliga riksgränsen vid armeniska provinsen Tavush och azeriska distriktet Tovuz. Både Armenien och Azerbajdzjan skyller på varandra, skriver Guardian.

Läget är det allvarligaste sedan fyradagarskriget 2016, som utspelade sig i regionen Nagorno-Karabakh. Armenier utgör en majoritet i Nagorno-Karabakh, som är självständig men inte internationellt erkänd och tillhör Azerbajdzjan.

Amerikanska tankesmedjan Carnegie Endowment for International Peace har redogjort för anklagelserna från båda länderna. Sammanfattningsvis beskylls Armenien för att ha anfallit azeriska trupper på frontlinjen och beskjutit azeriska byar i distriktet Tovuz med granatkastare och haubits.

Den azeriska armén anklagas i sin tur för att medvetet ha riktat sig mot civila och infrastruktur när de anfallit Armenien. Den 16 juli hotade även Azerbajdzjan att anfalla Armeniens kärnkraftverk som ligger nära huvudstaden Jerevan och står för nästan halva elproduktionen i landet, vilket Armeniens utrikesdepartement jämför med folkmord.

Civila drabbas

Bybor på båda sidorna av gränsen har berättat för nyhetsbyrån AFP att de fruktat för sina liv i striderna.

– En granat slog ner på vår gård, tio meter från huset. Som tur var min familj inte hemma, men hade de varit i huset hade det slutat tragiskt, säger azeren Shain Abiyev till AFP.

Armeniskan Evelina Hovhannisyan, 70, berättar för nyhetsbyrån att hon spenderade åtta timmar i sitt badrum när hennes by attackerades.

– Jag kunde inte gå ut för att de sköt. Oavsett vad som händer är det här vårt land. Vi kommer inte lämna vårt land och hem, säger hon.