Syrien.

2015-12-25 17:00
  • I skymundan av den USA-ledda koalitionens luftkrig mot IS drabbas civilbefolkningen på marken hårt. Bybor i Hasakahs sydöstra utkanter miste allt i juli, och tvingades ge sig av. Bild: Joakim Medin
    I skymundan av den USA-ledda koalitionens luftkrig mot IS drabbas civilbefolkningen på marken hårt. Bybor i Hasakahs sydöstra utkanter miste allt i juli, och tvingades ge sig av.
  • Bild: Joakim Medin

Koalitionens flygkrig trappas upp i Syrien

Efter attentatet i Paris vill den USA-ledda koalitionen utöka flygbombningarna mot Islamiska staten. Hundratals oskyldiga civila har drabbats och när flygkriget trappas upp blir det fler, som drivs djupare i IS famn – eller utökar vad som redan är världens största flyktingkris.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 1231480870

Läs också: Assad torterar fångar till döds

Hasakah, nordöstra Syrien. Det är augusti och jag har just besökt fronten mot Islamiska staten, strax söder om staden. På vägen tillbaka stannar vi till vid en liten by. Där gräver ett gäng människor igenom massa bråte på marken, och en upprörd kvinna drar med mig bort till en ruinhög. Det var tidigare hennes eget hem.

Bara en månad tidigare kontrollerade Assadregimen detta område, sedan gick IS in, men trycktes tillbaka av kurdiska YPG-soldater – uppbackade av flyg från den internationella koalitionen. I striderna bombades varenda bostadshus i byn i bitar, av någon okänd i skyn.

– Amerika! Eller Storbritannien. Det enda jag vet är att jag förlorat allt och inte ens har något att äta, säger kvinnan.

Byborna samlar ihop de ägodelar de kan hitta och börjar snart traska ner för vägen. Har de inte turen att kunna bli inkvarterade i staden, blir de sannolikt bara ytterligare siffror i statistiken över syriska flyktingar.

USA backade kurderna

USA började flygbomba IS i Syrien i september 2014, för att backa upp kurdernas kamp om Kobane. Slaget om staden lade grunden till dagens samarbete mellan den USA-ledda koalitionen och kurdisk-arabiska styrkor i norra Syrien, som erövrat mycket territorium från IS. Den 16 december svarade Sveriges regering på Frankrikes förfrågan, att man inte avsåg delta aktivt i militära operationer mot IS. Några timmar senare menade dock flera anonyma källor att svenska precisionsbomber kommer att skickas till Frankrike, och därmed kommer Sverige indirekt bli högst ansvarigt för konsekvenserna som uppstår på marken, i luftkriget mot IS territorium.

Under hösten har de utländska styrkornas närvaro i Syrien vuxit än mer. Ryssland har släppt egna bombmattor mot alla grupper som strider mot regimen. Efter attentatet i Paris i november förklarade Frankrike krig mot IS, och har sänt sitt enda kärnvapenbestyckade hangarskepp med bombflyg till Persiska gulfen. Tidigt i december röstade även Storbritanniens parlament ja till utökade bomboperationer mot IS. Problemet med utökade attacker är att IS inte är någon konventionell armé. De har sin infrastruktur och sina krigare i samhällen mitt bland vanliga människor – som därför också drabbas av bomberna.

– Men det finns inte någon sund diskussion om förluster bland civilbefolkningen. Medierapporteringen om Syrien informerade förut om om antalet civila offer. Efter Paris har detta i många fall reducerats till att bara rapportera kring Frankrikes flygbombningar, säger Saba Nowzari, påverkansrådgivare för Kvinna till kvinna med fokus på syriska kvinnors fredsbyggande arbete.

Hon menar att vi i dag ser ett historiskt steg, när EU:s solidaritetsklausul för första gången aktiverats av Frankrike och EU-stater ska sluta upp bakom kriget mot IS. Men en problematiserande debatt lyser mest med sin frånvaro. I dag befinner vi oss i en situation där både Assadregimen, Ryssland och koalitionen flygbombar Raqqa, Palmyra, al-Bab och andra platser, där mängder av civila tvingats in under IS styre.

– Alla dödar de också civila, det är bara en fråga om skala, förklarar Chris Woods vid organisationen Airwars som dokumenterar luftkriget mot IS.

Systematisk granskning

Bakom Airwars står ett gäng granskande journalister som systematiskt gått igenom alla påstådda och tillgängliga data. Deras slutsatser är att civila omkommer i koalitionens bombningar, precis som i alla bombkrig, och de sätter siffran till minst 400 i Syrien.

– Men koalitionen har bara erkänt sex dödade civila, efter mer än 9 000 bombanfall i Syrien och Irak. Glappet är enormt och påståendet att de inte dödar lokalbefolkning är ärligt talat förolämpande.

En annan respekterad källa, Syrian Observatory for Human Rights, anger i sin tur antalet civila dödsoffer i koalitionsbombningar till närmare 300 stycken. Den senaste incidenten var 7 december, när 26 civila rapporterades dödade i en by utanför al-Hawl i nordöstra Syrien. Både Saba Nowrazi och Chris Woods menar att koalitionen riskerar att få civilbefolkningen mot sig, om operationerna fortsätter döda människor eller förstöra deras bostäder. De drivs längre in i IS kalifat.

För 25-åriga Leen, själv från västra Syrien och i dag boende i Stockholm, påminner den uppskruvade krigsretoriken mycket om vad hon själv upplevde hösten 2013. Då hotade USA med bombanfall för att avsätta Bashar al-Assad. Precis som under IS i dag ströp regimen kommunikationen med omvärlden för alla invånare, och det blev matbrist. Konsekvensen var att många vanliga syrier tvingades fly, eller blev mer beroende av regimen, även om de inte ville.

– Det är en identitetskris i dag för många syrier. Du tvingas välja den sida i kriget som kan rädda dig, och ge dig mat, vatten, eletricitet och bensin.

Om bombanfallen mot IS utökas kommer samma sak att hända nu, menar Leen. Många oskyldiga människor hamnar djupare i IS famn, eller ger sig av och utökar flyktingströmmen.

Läs vidare på nästa sida