– De flesta som röstar nu gör det med självständighetsfrågan i åtanke, säger Miquel Roig, tjänsteman för den katalanska regionalregeringen La Generalitat till Dagens ETC.

Polisvåld på valdagen

Den första oktober 2017 organiserades en folkomröstning om självständighet från Spanien i Katalonien. Den spanska författningsdomstolen hade förklarat omröstningen oförenlig med landets konstitution och veckorna innan valet beslagtogs valsedlar och valurnor av spansk polis. Regionen lyckades dock organisera sig ändå och valet genomfördes med hjälp av den katalanska polisstyrkan Mossos d'Escuadras överseende.

Ungefär hälften av de drygt fem miljoner röstberättigade katalanerna deltog och omröstningen slutade med ett rungande ja till självständighet -drygt 90 procent röstade för. Dagens ETC var på plats och bevittnade den välorganiserade omröstningen, mötte människor som röstade både ja och nej – samt många som inte röstade alls eftersom omröstningen hade ogiltigförklarats på förhand. Spansk polis ingrep vid många vallokaler och grovt övervåld förekom – senare utrett och fördömt av Amnesty International. 844 personer skadades och behövde sjukvård.

– Det finns ett före och efter den valdagen. Det våld som utövades av polisen fick många katalaner, som jag själv, att gå från att vara emot till att vara för självständighet, säger Miquel Roig.

Trots de extrema omständigheterna utropade regionpresidenten Carles Puigdemont några dagar senare Katalonien självständigt från Spanien.

Självständighet – en vattendelare

Inför dagens val, som egentligen inte handlar om självständighet, har två stora block utmejslat sig: ett för och ett emot självständighet från Spanien. Trots att pandemin har överskuggat alla andra frågor det senaste året har inte konflikten mojnat. Blocken har enbart formats i förhållande till självständighetsfrågan – vänster och höger har gått ihop för eller emot.

Enligt opinionsmätningar väntas separatistblocket ta hem valsegern ännu en gång. Men vem som i så fall blir koalitionens president beror på valresultatet. Det står mellan vänsterpartiet Esquerra Republicana (ERC) och centerhögerpartiet Junts per Cat (JxCat). De senaste åren har JxCat:s varit ledande. De är mindre benägna till dialog med Madrid än ERC, som har hyfsad relation till regeringspartiet Podemos och vars stöd nu har ökat markant.

Hos unionistblocket väcktes i januari stort hopp i det katalanska socialistpartiets (PSC):s nye kandidat. Fram tills nyligen var Salvador Illa Spaniens hälsominister och blev som sådan folkkär under pandemin. För knappt två månader sedan avgick han dock för att kunna kampanja i Katalonien – varpå PSC:s siffror ökade i opinionsmätningarna. Som främsta utmanare har PSC liberala Ciutadans och, för första gången i Katalonien, det högerextrema partiet Vox. Katalonienfrågan är central för spanska, högerextrema nationalister som ser separatismen som ett hot mot nationen. Men varken stödet för Ciutadans eller Vox är tillräckligt högt för att utmana separatisterna. Bara socialisten Salvador Illa tycks ge unionistblocket en chans. Förra veckan skrevs därför ett avtal där alla separatistpartier förband sig att inte bilda koalition med socialisterna efter valet.

– Vi måste låta väljarna säga sitt. Jag tycker inte sådana beslut ska fattas innan vi har ett valresultat. Jag är övertygad om att vi har många väljares förtroende, skriver PSC:s talesperson Eva Granados i ett mejl till Dagens ETC.

Fängslade politiker delvis fria

Den före detta ECR-ledaren och vice-presidenten Oriol Junqueras, liksom flera katalanska politiker och aktivister, sitter i fängelse med straff på mellan nio och tretton år för "uppvigling" efter folkomröstningen 2017. Straffsatsen och brottsrubriceringen kallas “orimliga” av Amnesty International. Förra veckan beviljades de dock tredje gradens fångvård  – vilket innebär att de måste sova på anstalten men är fria dagtid. De har därmed kunnat delta i kampanjen där de har mottagits med martyrstatus. Samtidigt har förre regionpresidenten Carles Puigdemont deltagit i kampanjen på distans från Bryssel där han levt i exil sedan strax efter självständighetsförklaringen.

I mitten av januari beslutade den katalanska regeringen att valet skulle skjutas upp till den 30:e juni med anledning av hälsokrisen. Men beslutet hävdes av Spaniens högsta domstol bara två veckor före valet – som därför ändå hålls idag, söndagen den 14:e februari.

– Det är som vanligt. Katalanska demokratiska församlingar fattar beslut som det spanska rättssystemet häver. Det skapar ett stort missnöje och känslan att Spanien struntar i våra demokratiska processer. Det handlar om grundläggande förutsättningar för demokrati –  som maktseparation stat och rättsapparat emellan, säger Miquel Roig.

– Vi hade hellre sett att valet hölls i juni, men domstolen har sagt sitt och lagen är viktig att upprätthålla, skriver Eva Granados.

Detta har hänt

2006 - 2010 

En ny författning antogs 2006 i katalanska parlamentet som gav Katalonien större självbestämmande. Över 70 procent av katalanerna röstade igenom den i en folkomröstning som också godkändes av den dåvarande spanska regeringen. En grupp representanter för högerpartiet PP anmälde författningen till författningsrätten som ogiltigförklarade den år 2010.  En miljon människor på Barcelonas gator skanderade: “Vi är en nation – vi bestämmer”.

9 november 2014 En första icke-bindande omröstning om självständighet. 2,3 miljoner av drygt fem röstar – 1,8 miljoner röstar ja. Dåvarande regionspresident Artur Mas förbjuds vara aktiv politiker.

Den 1 oktober 2017 höll Katalonien en folkomröstning om regionen skulle fortsätta vara en del av Spanien. 90 procent röstade ja till självständighet. Bara 42,3 procent av de röstberättigade röstade.

Folkomröstningen olagligförklarades av författningsdomstolen och polis försökte hindra väljare från att rösta.

Den 27 oktober 2017 röstade regionalparlamentet igenom en självständighetsförklaring.

Spanska centralregeringen avsatte genast regionalregeringen, upplöste parlamentet och utlyste nyval.

Flera ministrar och andra delaktiga i självständighetsrörelsen häktades eller fick en arresteringsorder mot sig, bland dem den avsatte regionpresidenten Carles Puigdemont, som gått i exil i Belgien.

I nyvalet december 2017 vann självständighetsivrande partier majoritet i parlamentet. Efter flera försök valdes en ny regionspresident, Quim Torra.

I oktober 2019 dömdes de häktade till mellan nio till tretton års fängelse.

Quim Torra avsattes 2020 efter att ha vägrat ta ned symboler till stöd för de "politiska fångarna”.