Narrativ, berättelse, politiskt projekt – det är ord den politiska aktivisten och Labour-medlemmen Rebecca Boumelha använder för att beskriva vad det var som förändrades i det brittiska socialdemokratiska partiet hösten för snart fyra år sedan.
Sen dess har ingenting varit sig likt i landet i väst. Och det beror inte bara på Brexit.
I ett vinterkallt Stockholm har vi under en fackföreningskonferens slagit oss ner för att prata om hur ett socialdemokratiskt parti kan förändras – inifrån. Rebecca Boumelha beskriver hur en rad faktorer öppnade upp för förändringen. Det politiska projekt som skulle förändras hade skapat en situation som Rebecca Boumelha kallar ”status quo”, ett tillstånd av hopplöshet och utanförskap som många i den brittiska arbetarklassen kände.
– Vi hade sedan finanskrisen haft ett styrande högerkonservativt parti som hela tiden sa att svaret var mer åtstramning, säger Rebecca Boumelha.
I valrörelsen 2015 försökte Labour ta tillbaka initiativet från konservativa Tories. Rebecca Boumelha beskriver oppositionen som inte tillräckligt djärv, en light-version av högerns nedskärningar, bara inte lika stora. Det såg länge ut att vinna ett visst gehör från väljarna. Ända fram till att vallokalerna stängde. Istället blev det en chockerande valförlust.
– Vi fick verkligen göra en självrannsakan och försöka ta reda på varför väljarna hade flytt. Vi hade förlorat en stor del av traditionella Labour-fästen i norr, och många arbetarklassområden, och vi förlorade Skottland – big time, säger Rebecca Boumelha.
Valdes för debattens skull
Den interna debatten ledde fram till att den uttalade socialisten Jeremy Corbyn lyckades övertala några parlamentsledamöter att nominera honom – mest för debattens skull. De trodde nog inte på hans visioner, men det gjorde partiet, menar Rebecca Boumelha. Corbyn inledde sedan en kampanj där han på öppna möten och intervjuer förespråkade en ny linje som motsatte sig fortsatta åtstramningar.
– Han började återta ett socialistiskt narrativ för ekonomin, han sa att nedskärningar inte fungerar, vi måste få ekonomin att växa, men i hela landet. Vi har inte haft några investeringar i de arbetarklassdominerade områdena. Bara för att vi har ekonomisk tillväxt i finansdistrikten i London betyder det inte att livskvaliteten blir ökar för de som verkligen behöver det.
Med budskapet om investeringar i den gemensamma välfärden, hållbara arbeten och satsningar på infrastruktur väckte Corbyn ett nytt hopp. Och det är detta som Rebecca Boumelha kallar det förändrade narrativet, berättelsen om det politiskt projektet.
– Det var som om en skogsbrand bröt ut, en gnista tändes och sedan var han ostoppbar.
Rebecca Boumelha beskriver den nya energi som kom tillbaka till partiet efter att Corbyn blev vald, han hade en förkrossande majoritet av medlemmarna bakom sig och lockade plötsligt tillbaka grupper som inte synts på möten på många år.
Med en decentraliserad organisation och många unga människor som strömmade till partiet, bildades Momentum – en grupp inom Labour som stödde Corbyn och blev en sorts kampanjorganisation för honom.
– Vi blev väldigt synliga, både ute i samhället, på mindre orter och i sociala medier. Vi pratade om lokala skolor, sjukhus, saker som betyder mycket för människor, berättar Rebecca Boumelha.
Medlemmar strömmade till
Efter att de senaste decennierna sett en utveckling inte helt olik den som både svenska och övriga Europas socialdemokratiska partier fått se, befann sig plötsligt Labour i en situation där medlemmarna strömmade till, partiets ekonomi förbättrades drastiskt och möjligheten att nå ut hamnade på en helt ny nivå.
– Unga, icke-vita, arbetarklass, kvinnor. Alla hoppade upp och började kampanja. Vi knackade på en miljon dörrar, ringde runt till osäkra väljare, var aktiva i sociala medier. Det skapades också en tjänst för att samåka till de distrikt där det var jämnt mellan partierna.
– Det har gett oss en bas för vårt kampanjarbete, säger hon.
Misslyckat kuppförsök
Efter att Corbyn tillträtt inträffade Brexit-omröstningen, en period när den nye ledaren ifrågasattes kraftigt. Rebecca Boumelha menar att det var en kupp iscensatt av partiets etablissemang. Det mynnade ut i att Corbyn valdes om – med ett förbättrats mandat. I det följande nyvalet till parlamentet gick Labour kraftigt framåt och ökade från 30 till 40 procent. Det räckte inte till att bilda regering, men väl att beröva Theresa Mays hennes majoritet i parlamentet.
En farhåga med förändringen som Momentum och Corbyn lyckts skapa inom Labour är att det lika snabbt kan skifta tillbaka den dagen Corbyn försvinner.
– Många som drogs med av Jeremy Corbyn ser Labour-partiet som någonting annat. Det associeras med något problematiskt för många. Men han har lyckats distansera sig från det, trots att han ju fortfarande representerar partiet.
Förändring är möjlig
Rebecca Boumelha har svårt att ge raka råd till den radikalare delen av de svenska Socialdemokraterna, till de ”vänstersossar”, socialister, vänsterpartier eller andra grupper som tycker att arbetarrörelsen tappat stinget. Hon kan inte den svenska politiska kontexten tillräckligt bra, menar hon. Men hon vill visa upp Momentum som ett exempel på att förändringen är möjlig, även i de största partikolosser.
– Att börja omforma frågorna i en progressiv riktning, och försöka förklara hur systemet är uppbyggt – att det inte är invandrarnas fel att det inte finns billiga bostäder. Det är egentligen ett storskaligt politiskt utbildningsprojekt. Och att då inte säga åt väljarna att de är dumma när de tänker som de gör – utan att engagera sig tillsammans med dem, säger Rebecca Boumelha.
Hon förespråkar organisering utifrån en grundläggande men enkel idé:
– Gör politiken tillgänglig. Det betyder egentligen färre interna möten och istället fler workshops och öppna aktiviteter. Att börja lyssna på de som identifierar lokala frågor.
