Beslutet betyder att det internationella hjälparbetet i Jemen lamslås. Hjälporganisationerna kommer inte att kunna leverera hjälp till den majoritet av jeminiter som lever inom områden som styrs av Huthirebellerna. Följderna blir en avgörande förvärring av den redan katastrofala krisen i landet – allt medan kriget pågår trots lokala vapenvilor.

Mark Lowcock, FN:s koordinator för katastrofhjälp, slog fast konsekvenserna i ett uttalande för medlemmarna i FN:s säkerhetsråd:

– Humanitärt kommer en storskalig hungersnöd vars like vi inte sett under de senaste 40 åren att drabba Jemen.

Undantag för hjälporganisationer kommer inte att kunna förhindra detta, utan det enda som kan stoppa denna död är att beslutet om terroristförklaring tas tillbaka.

Beslutet trädde i kraft den 19 januari och gör att de som hjälper den jeminitiska befolkningen i Huthikontrollerade områden kan drabbas av hårda sanktioner och straff utfärdade av USA.

I Saudiarabien applåderades beslutet. Landets de facto härskare, kronprins Mohammed Bin Salman, ser en möjlighet att militärt besegra en försvagad fiende och samtidigt minska inflytandet från Iran, som stöder Huthirebellerna.

Trumps utsedde FN-ambassadör Richard M. Mills försvarar beslutet.

– Vi tror att detta är det rätta steget framåt för att sända de rätta signalerna, om vi vill att den politiska processen ska ta fart, sade han i ett uttalande.

Få experter håller med Mills. Jan Egeland, tidigare ansvarig för FN:s kontor för samordning av humanitär hjälp, kallar beslutet ”oansvarigt och destruktivt”:

– Samtidigt som vi desperat försöker öka vårt humanitära arbete för att undvika en svältkatastrof av bibliska mått, den värsta svälten i vår generation, så saboterar Trumpadministration vårt arbete under sina sista timmar vid makten.

Egeland menar att Joe Biden måste ta tillbaka beslutet som en av sina första åtgärder:

– Detta bör ske före återgången till Paris-avtalet, före medlemskapet i Världshälsoorganisationen WHO. Här står miljoner människoliv på spel.