Utrikes.

2021-08-01 15:15
  • Angela Merkel besöker Iversheim efter översvämningarna i juli. Bild: Thomas Frey/AP/TT
    Angela Merkel besöker Iversheim efter översvämningarna i juli.
  • Det är inte första gången Tyskland drabbas av översvämningar, och inte heller som de sker kort tid innan viktiga val.  Bild: Thomas Frey/AP/TT
    Det är inte första gången Tyskland drabbas av översvämningar, och inte heller som de sker kort tid innan viktiga val.
  • Enligt miljöaktivisten Luisa Neubauer har inget av partierna ett valprogram med de åtgärder som klimatkrisen kräver. Bild: Thomas Frey/AP/TT
    Enligt miljöaktivisten Luisa Neubauer har inget av partierna ett valprogram med de åtgärder som klimatkrisen kräver.
  • Mirnda Schreurs, professor i miljö- och klimatpolicy vid Tekniska universitet i München. Bild: Wikipedia
    Mirnda Schreurs, professor i miljö- och klimatpolicy vid Tekniska universitet i München.
Puffetikett
Dagens ETC

Inget klimatval väntas i spåren av översvämningarna

Nu lämnar Angela Merkel över stafettpinnen tillsammans med en rejäl dos självkritik i klimatfrågan. Men frågan är om någon av kanslerkandidaterna vill och kan göra klimatet till en valvinnande fråga.

– Klimatet riskerar att bli en valfråga bland många andra, säger valforskaren Bernhard Wessels.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Prenumerera digitalt

Från

39 kr

Beställ här!

Beställ senast 26 september så får du en hel månad för bara 39 kronor. Avsluta när du vill.

Prenumerera på papper

Från

327 kr

Beställ här!

Få tidningen både på papper och digitalt. Betala per månad.

Mindre än en vecka efter de katastrofartade översvämningarna i västra Tyskland höll landets förbundskansler, Angela Merkel, sin traditionsenliga sommarpresskonferens för den allra sista gången. En tillställning som kan vara ganska avslappnad, men som den här onsdagen, den 21 juli, präglades av allvaret kring förödelsen efter de framstörtande vattenmassorna.

Omfattningen av skadorna är ännu inte helt tydlig, inte heller räkningen av antalet dödsoffer – i veckan klättrande siffran upp till 179 personer, där 74 fortfarande var anmälda som saknade.

Men frågorna under presskonferensen handlar mindre om situationen i Rheinland-Pfalz och Nordrhein-Westfalen, de två hårdast drabbade förbundsländerna, och mer om vad Angela Merkel under sina 16 år vid makten har gjort för att bromsa det som redan nu pekas ut som naturkatastrofens mest troliga orsak: den globala upphettningen.

En hel del, blir svaret. Men också:

– Det har inte skett tillräckligt. Tempot måste höjas, säger Angela Merkel.

Tyskt klimatledarskap

Den 26 september är det val i Tyskland. Med översvämningarna i det egna landet, skogsbränder i Nordamerika, samt ytterligare katastrofer i flera länder i Asien, är det som bäddat för en valkamp kring hur Europas största och mäktigaste land ska agera i klimatfrågan.

Så borde det i alla fall vara, anser Christian Kuhlicke, professor vid Helmholtz-Zentrum för miljöforskning i Leipzig. Tillsammans med 21 forskarkollegor inom bland annat meteorologi, geologi, sociologi och ekologi har han skrivit ett fempunktsprogram med akuta åtgärder för att vidga debatten.

– Det stod klart sedan tidigare att Tyskland skulle få ett klimatval, men främst på temat utsläppsminskning. Det är viktigt. Men vi behöver också en idé om hur vi förebygger katastrofer och hur vi ska anpassa oss, säger Christian Kuhlicke.

Krishantering som politik

Det är inte första gången Tyskland drabbas av översvämningar, och inte heller som de sker kort tid innan viktiga val. Genom historien har politiska uppstickare kunnat profilera sig politiskt genom att visa upp sin förmåga till krishantering. 1962 kunde socialdemokraten och senare förbundskanslern Helmut Schmidt slå igenom nationellt efter att ha tagit över ledningen för räddningsinsatsen i Hamburg under en översvämning som krävde 340 dödsoffer. År 2002 gick bilderna på Gerhard Schröder i gummistövlar efter översvämningar i förbundslandet Sachsen rakt in i det årets valkampanj – som Schröder också vann.

– Tyskland har många smärtsamma erfarenheter. Men det finns ingen historisk händelse som går att jämföra med det vi har sett nu i Nordrhein-Westfalen och Rheinland-Pfalz. Det här var omöjligt att föreställa sig, säger Christian Kuhlicke och fortsätter:

– Det måste ske förändringar i vår infrastruktur, hur vi planerar våra bostadsområden, bygger och använder naturen.

Lugnt i opinionsmätningarna

Men alla är inte övertygade om att den senaste tidens översvämningar, trots omfattningen, kommer att spela någon avgörande roll för utgången i det kommande valet. Dit hör Bernhard Wessels, valforskare på det oberoende forskningscentret Wissenschaftszentrum Berlin och professor vid Humboldtuniversitetet.

– Om krishanteringen i regionen inte lyckas, då kan det få effekter på hur väljarna förhåller sig. Men just nu finns det ingen anledning att säga att den ena eller den andra kandidaten drar fördel av situationen. I en krissituation tenderar väljare att satsa på det som redan är beprövat. Och det är för tillfället unionen mellan CDU och CSU som regerat oavbrutet med Angela Merkel i 16 år, säger Bernhard Wessels.

Hittills har det heller inte skett några större förändringar i opinionsmätningarna efter katastrofen. CDU:s kanslerkandidat Armin Laschet samlar mellan 26 och 30 procent av väljarstödet, de Gröna med Annalena Baerbock ligger kvar på nivåer mellan 17 och 21 procent, och socialdemokratiska SPD och Olaf Scholz ett par procentenheter efter.

Kampanj i katastrofområdena

Både Olaf Scholz, som är finansminister i den nuvarande regeringen, och Armin Laschet, regeringschef i Nordrhein-Westfalen, har gjort ett antal framträdanden i de drabbade regionerna. Annalena Baerbock avbröt visserligen sin semester, men har hittills varit relativt osynlig och valde att besöka de utsatta områdena utan medföljande journalister.

– Baerbock ville inte få det att framstå som om hon slog mynt av händelsen politiskt. Men det förvånar mig ändå att de Gröna inte intar en tydligare position just nu, säger Miranda Schreurs, professor i miljö- och klimatpolicy vid Tekniska universitet i München.

Efter att Tysklands författningsdomstol tvingade regeringen att skärpa sina miljömål tidigare i år menar Schreurs att befolkningen oavsett valprogram nu måste förbereda sig på förändring.

– Merkel hade som mål att bli inskriven i historien som klimatkansler. Men hon har inte alltid haft framgång. Vi kommer att behöva se en rad åtgärder som också kommer att drabba den enskilda medborgaren, säger Miranda Schreurs.

Klimatet en politisk utmaning

Frågan är om partierna förmår förmedla det till väljarna.

– Människor är väl medvetna om att saker måste förändras. Men det är som om både media och politiker tror att åtgärder för att bromsa klimatförändringarna bara kan genomföras så länge ingen känner, ser eller hör något av dem, säger Luisa Neubauer, representant för den tyska delen av Fridays for Future, som har kallat till en global klimatstrejk som ska äga rum två dagar innan valet den 26 september.

Enligt Neubauer har inget av partierna som ställer upp i höstens val ett program som gör det möjligt att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål.

– Politikerna måste vara tydliga med vilken väg de väljer. Och just nu har de valt en väg där radikal förändring främst sker genom fler klimatkatastrofer, säger hon.

Därmed riskerar klimatet att bli en valfråga bland många andra. Det tror Bernhard Wessels. I brist på motsättningar mellan de olika alternativen kan det till och med leda till minskat valdeltagande.

– Klimatkrisen kommer att påverka valet på så vis att de Gröna förmodligen kommer att växa med 10 procentenheter jämfört med förra valet. Det är mycket. Å andra sidan är även de andra partierna miljöpolitiskt orienterade, åtminstone utåt sett. Det saknas polarisering, säger Bernhard Wessels.

Fram till 2030

• Minskning av utsläppen av växthusgaser med 65 procent jämfört med 1990 års nivå.

• Utfasning av all kolkraft och nedläggning av landets kolbrytning. l 86 miljarder euro ska fram till 2030 investeras i tågnätet.

• 8 miljarder euro investeras för att minska utsläppen inom industrin, satsning på grön vätgasproduktion, energisanering av byggnader och klimatvänlig mobilitet.

Fram till 2040

• Minskning av utsläppen av växthusgaser med 88 procent.

Fram till 2045

• Växthusgasneutralitet.