Utrikes

IMF är tillbaka

Publicerad 27 april, 2019

”Nej till IMF.” I juni 2018 gav IMF ett av sina absolut största lån någonsin, på 50 miljarder dollar, till Argentina för att stoppa en valutapanik och fallande växelkurs. Bild: Bild: Natacha Pisarenko/AP/TT

ETC nyhetsmagasin

Efter krisen i Grekland erkände IMF att dess eget åtstramningsrecept förvärrat krisen. Förra året utgav fonden ett av sina största lån någonsin, till Argentina. Men har fonden ändrat sin politik?

Jon Weman

Runt millennieskiftet fanns ”IMF-upplopp” som begrepp, från Latinamerika till Sydostasien. IMF klev in med undsättning till överskuldsatta stater och tog i utbyte i praktiken kontrollen över deras ekonomiska politik, som undantagslöst styrdes om mot nedskärningar, avregleringar och privatiseringar. Våldsamma protester blev ofta resultatet – regeringar i bland annat Argentina, Ecuador och Indonesien föll på det sättet.

För 00-talets globaliseringsdemonstranter var den ondskefulla treenigheten IMF, Världsbanken och WTO. Under den senare halvan av årtiondet hade organisationen fått så dåligt ryckte att den var utestängd nästan överallt i det globala Syd, och rentav tvingades skära ned på personal eftersom den hade så få utstående lån kvar och inte längre fick in några ränteinkomster.