Utrikes.

2018-12-25 09:45
Varningsskylt intill den största drivan med avfall. Byggnaden i bakgrunden är en laglig återvinningsstation.  Bild: Emma Sofia Dedorson
Varningsskylt intill den största drivan med avfall. Byggnaden i bakgrunden är en laglig återvinningsstation.
Puffetikett
Dagens ETC

Illegal sophantering – lönsammare än knark

Tiotusentals olagliga soptippar upptäcks årligen inom EU. Det handlar om miljontals ton farligt avfall som dumpats rakt ut i naturen. 

Verksamheten är lukrativ och håller på att växa sig större än narkotikahandeln inom den organiserade brottsligheten, enligt Europol. Följderna är katastrofala för människa och miljö. 

Dagens ETC har besökt Frankrikes största illegala soptipp.

Asbest. Det extremt hälsovådliga materialet ligger i högar på slänterna runt omkring oss.

– Var försiktig, rör ingenting. Det behövs inte mycket kontakt för att det ska skada din hälsa allvarligt, säger Alban Bernard, granne till soptippen och initiativtagare till uppropet “Déchargeons la Plaine!”, som betyder “Nu röjer vi slätten!”


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Vi befinner oss på slätten Chanteloup, cirka 25 kilometer utanför Paris. Området består av  hundratals hektar sankmark som tidigare kallades “Paris vattenhål” – då fullt av kolonilotter, päronträd och vandringsleder. Idag finns här omkring sjutusen ton sopor i fullt synliga drivor och ännu mer har begravts av vegetationen. 

Stenkast från skola

Bara några hundra meter härifrån ligger ett villaområde, en mellanstadieskola och en idrottsplats. Kommunen har satt upp en skylt om att det är förbjudet att vistas här. Men skylten har vält och runt slätten syns färska upptrampade stigar. För ett barn på en cykel finns inga hinder för att ta sig runt – stigarna påminner om cykelbanor.

– Marken är blyförorenad vilket sig är hälsofarligt i längden. Men tänk dig hur några barn kommer hit och får syn på någon spännande sak under en hög med asbest. Det finns även massor av saker man kan göra sig illa på här, säger Bruno Piva vars familj har bott och brukat jorden här i generationer. Han bekämpar avfallets förstörelse genom att plantera träd.

Romer bosatte sig på slätten

Kemikalier, målarfärg, byggmaterial, möbler. Sopberget började växa för cirka tio år sedan. Det sammanföll med att ett hundratal romer med ursprung i Rumänien bosatte sig på slätten. Dessa människor – vuxna och barn – levde mitt bland allt giftigt bråte utan el, vatten eller avloppssystem.

– Det var först när ett av barnen dog som kommunen gjorde något åt det, säger Alban Bernard.

Barnet omkom i en brand som enligt den lokala polisen ska ha uppstått i lägret i slutet av år 2017. Strax efteråt tvångsevakuerades familjerna som levde där. Varken polis, kommun eller aktivister kan svara på var de befinner sig idag.

– Ofta var det de som dumpade soporna. Men nu fortsätter sopberget att växa trots att de inte längre bor här, säger Alban Bernard. 

Alban Bernard och Bruno Piva inspekterar regelbundet soporna på slätten. Idag upptäcker de en hög med gamla bildäck som inte låg här veckan innan, samt hjulspår av en lastbil vid sidan av de betongblock som satts upp för att förhindra biltrafik. De filmar och lägger upp materialet på medborguppropets hemsida.

Stora företag dumpar sopor

– Framförallt är det byggföretag som dumpar sitt avfall illegalt. Men det är ju inte byggherrarna som hanterar asbesten och kemikalierna – det är romerna eller vilka det nu är som kör hit avfallet, säger Alban Bernard.

Bruno Piva satte en dag upp en dold kamera som dokumenterade i 24 timmar. På filmen – som lämnats till polisen – ses olika skåpbilar komma med bråte som lassas av av män utan skyddsutrustning. Sammanlagt ett tjugotal skåpbilar på ett dygn.

I en hög med skräp bestående av kontorsmaterial ligger en pärm uppslagen. Den är full av dokument från företaget Ecolab – “Global ledare inom hygien och sanering”, enligt den egna hemsidan. Ett multinationellt företag – verksamt också i Sverige. När Dagens ETC ringer till telefonnumret som finns i dokumenten för att ställa frågor angående avfallshantering vidarebefodras vi till ett mindre företag som ska ha kontrakterats – ett företag som inte längre existerar. Hos polisen i Triel-sur-Seine ligger ett hundratal liknande fall i väntan på utredning. Ingenting tycks hända. Privatpersoner som Guillaume Camelin från närliggande Aubergenville har på en särskilt Facebook-sida systematiskt börjat namnge de företag vars skräp hittas bland bråten.

– Det är olagligt men ändå råder fullständig straffrihet, vi måste stoppa det här själva, säger han till La Gazette Yvelines.

Inget företag får böter

Kommunen påstår sig ha installerat kameror på slätten. Man hoppas att på så vis kunna identifiera och bötfälla “skyldiga företag”, men ännu har inget företag belagts med böter och varken Alban Bernard eller Bruno Piva har sett några kameror.

– Ingen enskild har kunnat pekas ut som skyldig, det är en kedjeverksamhet som skulle kräva resurser vi inte har, säger Gerard Carpentier vid Trielpolisen.

Soporna tycks aldrig ta slut. Alban Barnard pekar ut elskrot, gamla bilar, kylskåp – allt klassificerat som farligt avfall. Och avfallshögarna finns inte bara här. I hela den omkringliggande Seine-dalen dyker det ständigt upp nya, olagliga soptippar i skog och vattendrag. För ett drygt halvår sedan stockades floden Seine igen av sopor efter de stora översvämningarna som drabbade Frankrike. Mitt bland allt bråte hade någon passat på att dumpa ett lik. 

Ekonomiska syften

Ilegala soptippar finns inte bara i Frankrike – de ökar i hela Europa. I Storbritannien finns Europas största illegala sopberg och i Sverige är de allt mer förekommande – om än i mindre skala. Två sorters ekonomiska syften ligger bakom: Det ena är att undgå kostnaden för laglig avfallshantering – vilket tros vara fallet med sopberget på Chanteloup-slätten. Det andra motivet handlar om att sälja avfallet. Enorma mängder sopor transporteras idag över nationsgränserna.

Kinas sopstopp ökar lagren

Vid årsskiftet 2018 stoppade Kina import av farliga sopor, bland annat plast för återvinning. Tidigare exporterade EU-länderna upp mot 40 procent av sitt sorterade plastavfall till Kina, avfall som nu måste hanteras på annat vis. Även papper, textilier och metaller stoppas och listan blir ännu längre 2019. Frankrike är nästan Europasämst på plaståtervinning och exporterade tidigare stora mängder osorterat avfall till Kina. Trots flera politiska åtgärder, såsom plastpåseförbud, står återvinningsstationerna på kort sikt handfallna inför dagens mängder. Soplagren växer i väntan på nya länder att exportera till eller alternativa lösningar. Under tiden har kostnaderna för laglig sophantering stigit.  

Alldeles intill och synlig från den illegala soptippen på Chanteloup-slätten ligger en av regionens största lagliga avfallscentraler.

– Där är de väldigt noga med hur allt sorteras och att det inte kommer in för mycket avfall i taget, säger Bruno Piva.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Avfallssmuggling

• Europol varnar för att illegal sophantering och -transport fortsatt är den snabbast växande organiserade brottsligheten och på väg att gå om narkotikahandeln.

• Kriminella nätverk exploaterar de höga kostnaderna för legal sophantering, sporrade av “låg risk – hög vinst”.

• Brottsligheten är sofistikerad med olika expertenheter. Lägst ned i kedjan finns de som hanterar avfallet direkt och utan skyddsrutiner.

• Den vanligaste illegala transporterna inom EU går mellan nordvästra och nordöstra Europa, samt Nordeuropa och olika länder i Västafrika och Asien – dit även legal avfallstransport går.

• Lokal illegal dumpning med kortare transportsträckor har ökat de senaste fem åren.

• Avfallsmugglingens påverkan innefattar enligt Europol ökad förorening, minskad biologisk mångfald, störd ekologisk balans, ökad risk för sjukdomar, sänkt medellivslängd och mänsklig död.