Hungerstrejk och protester i grekiskt flyktingläger: ”Systematiskt förtryck”

Han har sedan 2015 tillbringat flera längre perioder på Lesbos med organisationen Christian Peacemaker Team. Däremot är protesterna sällan välplanerade.

– Det handlar om spontana protester mot ett vardagligt och systematiskt förtryck. Moria är en våldshandling i sig själv, säger han.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

De senaste två veckorna har en hungerstrejk pågått i och utanför Morias fängelse. De fyra inspärrade flyktingar  som startade strejken var Amir Hampay, Bahroz Aresh, Kozhin Ali Hussain och Tariq Ibrahim.

– Vi kom till Europa för att vi trodde att vi skulle kunna få hjälp, vi trodde att mänskliga rättigheter gällde här – men det gör de inte, säger Arash Hampay som strejkar i solidaritet med sin fängslade bror Amir Hampay.

Protesterar mot förtryck

Bakgrunden till strejken är att de fyra männen hållits frihetsberövade en längre period. Brodern Amir Hampay hade, när hungerstrejken startade, varit i fängelset i omkring 80 dagar. Utan förklaring från varken Greek Asylum Service, UNHCR, EASO eller någon annan. Han fängslades efter att hans deportation till Turkiet stoppats efter påtryckningar av Human Rights Watch och Amnesty.

För Amir Hampay, till skillnad från Arash Hampay, bedömdes Turkiet vara ett säkert tredje land. Trots att båda bröderna flydde Iran på grund av samma politiska förtryck. Deras åsikter uppskattades inte i hemlandet och Arash Hampay har varit fängslad på grund av sitt engagemang.

– Det är värre att vara i Moria, än politisk fånge i ett iranskt fängelse, säger Arash Hampay.

Att de kom hit och hade hopp om en utväg, men att det hoppet nu grusats - gör Moria värre. Nu finns ännu färre alternativ kvar. Den psykologiska pressen för dessa människor bara ökar.

Måndag den 10 juli, under hungerstrejkens trettonde dag, utbröt en brand. Den startade efter att en grupp personer från mestadels Västafrika protesterat i närheten av EASO, European Asylum Support Office, och Euro Relief, en kristen organisation från Grekland. Den senare organisationen har tidigare uppmärksammats av The Guardian då deras volontärer tvingat på de boende i Moria biblar.

Misshandel är vardag

Branden och hungerstrejken är två separata händelser som grundar sig i samma omänskliga situation, anser Rûnbîr Serkepkanî.

– Misshandel med både knytnävar, batonger och kränkande ord är vardag. Ju mörkare hy någon har, desto mer diskrimineras den av polis och personal i lägret, säger han.

I lägret finns bara ett fåtal organisationer kvar, eftersom många valt att lämna lägret eftersom de inte vill stödja de förhållanden som råder efter EU-Turkiet-avtalet. Alla som är aktiva i Moria stödjer indirekt förtryckarna, menar både Rûnbîr Serkepkanî och den politiska aktivisten Arash Hampay.

– Bland annat Läkare utan Gränser valde att lämna Moria på grund av omständigheterna. Genom att arbeta här godkänner organisationer förtrycket, säger Rûnbîr Serkepkanî.

Strejken kommer fortsätta tills människor har givits sin grundläggande mänskliga värdighet tillbaka. Arash Hampay vill att UNHCR med fler slutar stödja det som pågår på order från EU och grekiska myndigheter.

– Jag kommer strejka tills min bror och jag sitter tillsammans igen på ett värdigt sätt och äter middag tillsammans. Flyktingar måste ges tillbaka sin mänskliga värdighet, säger han från ett stimmigt Moria.