Utrikes.

2021-04-02 13:18
FAO, FN:s jordbruk- och livsmedelsorganisation, och WPF, FN:s livsmedelsprogram, varnar nu för att den akuta hungern under 2021 kommer att öka ytterligare i ett tjugotal länder.  Bild: Farah Abdi Warsameh/TT
FAO, FN:s jordbruk- och livsmedelsorganisation, och WPF, FN:s livsmedelsprogram, varnar nu för att den akuta hungern under 2021 kommer att öka ytterligare i ett tjugotal länder. 
Puffetikett
Dagens ETC

Hungersnöd i världen ökar mer än beräknat

Pandemin har förvärrat matsäkerheten i stora delar av världen. Enligt den senaste rapporten från FN-organen FAO och WPF befinner sig över 30 miljoner människor på gränsen till svält.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

– Utan omedelbar handling kommer miljoner människor att nå randen av extrem hunger och död, sa FNs generalsekreterare Antonio Guterres i ett uttalande förra veckan.

FAO, FN:s jordbruk- och livsmedelsorganisation, och WPF, FN:s livsmedelsprogram, varnar nu för att den akuta hungern under 2021 kommer att öka ytterligare i ett tjugotal länder. Den största ökningen av matosäkerhet har i rapporten identifierats i Afrika, men sker även i delar av Asien, Mellanöstern och Latinamerika. Situationen fortsätter att vara absolut värst i Jemen, Sydsudan och norra Nigeria.

– Konflikter är den starkast drivande faktorn till att hungern ökar. Under pandemin handlar det i många länder också om systembrister för livsmedelskedjorna. Det har framför allt påverkat småbrukare som är beroende av att sälja sitt överskott på marknader som stängts och som inte heller har kunnat köpa det utsäde som varit nödvändigt för att odla, säger Malin Flemström, vd på den ideella organisationen The Hunger Project Sverige.

Värre än prognosen

FAO:s rapport om matsäkerhet från 2020 varnade för att pandemin skulle addera mellan 83 och 120 miljoner människor i akut undernäring och ytterligare 232 miljoner människor i kronisk hunger.

– Men de signaler som kommer nu är att man befarar att det omfattar många fler än vad man trodde då, säger Malin Flemström.

Kvinnor drabbas ofta hårdast av undernäring och svält.

– Vi arbetar utifrån ”the circle of malnutrition”, där en kvinna som föder barn för tidigt ofta får ett undernärt barn. Om det är ett flickebarn ammas de ofta kortare tid än pojkbarn, och flickor och kvinnor är ofta de som får äta sist i hushållet. En flicka löper också risk att bli bortgift i ung ålder och själv bli mamma och få ett undernärt barn och på så sätt riskera att ytterligare en generation drabbas.

Lärdomar från pandemin

De humanitära svältkatastroferna behöver internationellt stöd och bistånd, men Malin Flemström menar att de områden som inte befinner sig i konflikter i högre grad bör stärkas genom hållbar utveckling av livsmedelssystem och jordbruk.

– Pandemin har varit förödande på många sätt. Flera länder har förlorat tio år av utveckling, men samtidigt har den synliggjort vilka delar som är särskilt viktiga att fokusera på. Det handlar bland annat om att tillgodose att den leds lokalt av de som själva lever i utsatthet, och att kvinnors positioner i samhällena lyfts.