TPLF:s offensiv fortsatte under sommaren och trots motstånd i de omkringliggande provinserna lyckades man rycka in i landet och vid ett tillfälle befann man sig inte långt ifrån huvudstaden Addis Abeba. 

Den i numerär och utrustning betydligt starkare etiopiska armén slog dock tillbaka och tvingade TPLF till reträtt till sin hemprovins. En viktig del av de etiopiska framgångarna kommer från att man fått tillgång till avancerade system med bombutrustade drönare som exporterats av framför allt Förenade Arabemiraten, Turkiet och Iran.

TPLF:s ledare och militäre befälhavare Debretsion Gebremichael meddelade i uttalande till FN att man var villig att dra sig tillbaka till Tigray:

– Vi föreslår ett omedelbart avslutande av striderna följda av förhandlingar. 

Debretsion Gebremichael krävde också att ett förbud mot all fientlig lufttrafik över Tigray skulle införas liksom att Etiopien och dess allierade Eritrea genom ett embargo skulle förbjudas från att köpa vapen.

Den federala regeringen i Addis Abeba lovade i ett uttalande att inte avancera längre in i Tigray – men sa samtidigt att man skulle behålla kontrollen över de områden man intagit.

Etiopen har infört en blockad mot Tigray som gör att varken medicinsk hjälp eller livsmedelsleveranser kommit fram. Blockaden gör att 400 000 människor i provinsen hotas av svält och nära tio miljoner i norra Etiopien är i behov av akut hjälp med livsmedel.

FN har kritiserat Etiopien och premiärminister Abiy Ahmed, vinnare av Nobels fredspris, för blockaden och hotat med sanktioner om man inte släpper in humanitär hjälp.

Båda sidor, men framför allt den federala sidan, har anklagats för att mördat tusentals människor och genomfört skräckkampanjer med våldtäkter, tortyr och lemlästning. FN genomför nu en undersökning av de rapporterade krigsbrotten.