Utrikes.

2021-06-10 20:00
Emmanuel Macron. Bild: TT/AP
Emmanuel Macron.
Puffetikett
Dagens ETC

Högerextrem bakom örfilen mot Macron

President Macron räckte ut handen för att hälsa på en medborgare men fick istället en örfil. Presidenten försökte sedan tona ned händelsen eftersom den var “isolerad” och "allt är bra"  – men det är en i raden av våldsamma utspel från franska högerradikala och den föregicks av ett ideologiskt stridsrop.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Den 7 juni besökte den franska presidenten Emmanuel Macron den lilla staden Tain-L'Hermitage i sydöstra Frankrike. Besöket var ett stopp på den Frankrike-turné han gett sig ut på, officiellt för “att se hur fransmännen mår efter pandemin” – men enligt de flesta analytiker som en del i kampanjen för att bli omvald till president år 2022.

I vanlig ordning gick han fram till folkskaran som samlats för att ta i hand men en av männen som stod längst fram grep istället tag i presidentens handled, ropade ut ett budskap och gav honom en örfil. Livvakterna drog presidenten bakåt, den handsvingande mannen greps och Macron kunde bara några ögonblick senare fortsätta att hälsa på folk som om ingenting hade hänt.

– Allt är bra. Vi behöver relativisera den här incidenten som, tror jag, är en isolerad händelse. Vi får inte låta ultravåldsamma individer ta över den offentliga debatten. De förtjänar inte det, sade president Macron till tidningen Le Dauphin Libéré dagen efter.

”Ned med Macron!”

Presidentens syn på örfilen som en isolerad händelse håller inte alla med om. Edwy Plenel, chefredaktör för vänstersajten Mediapart skriver i en ledare:

“Nej, allt är inte bra, det är riktigt illa.”

Enligt Plenel var örfilen ett “uttryck för högerextremt våld, frigjort av den macronistiska maktens cynism och oansvarighet”.

Innan den långhårige mannen utdelade slaget mot den franska republikens statsöverhuvud ropade han:

– Montjoie Saint Denis, ned med Macronin!

“Montjoie Saint Denis!” var det franska kungadömets stridsrop. Rojalismen är en del av Frankrikes ultrakatolska, högerextrema rörelse, motståndare till den franska revolutionens ideal och med en romantisk bild av korstågen och kampen mot "den katolska kyrkans och västerlandets fiender".

Mannen som attackerade Macron var där i sällskap av minst två ideologiska bröder. Timmen innan presidenten kom dit talade tv-programmet Quotidiens utsända reporter med dem. De sa att de hade ”vissa saker att säga presidenten” gällande ”Frankrikes fördärv”. Bredvid dem stod gärningsmannen, tyst med armarna i kors. Han är identifierad men enligt fransk presstradition publiceras enbart förnamnet och efternamnets första bokstav: Damien T.

Granskat digitala nätverk

Åklagaren sa sig inte ha kunnat fastställa motiv men dagstidningen Libération granskade Damien T:s aktiviteter online: Han följer och sprider nästan utelsutande högerextrema, rojalistiska och masnchauvinistiska influencers med fokus på vit överhöghet.

En av dessa är youtubern Papacito som kallar sig själv "viril rojalist" och gjorde stora rubriker i Frankrike bara dagen innan presidentlavetten. Tillsammans med en annan högerextrem youtuber lade han upp en video där de iscensatte en avrättning av en vänsterväljare, för att "se hur de skulle tåla att obeväpnat möta terrorister som de vill öppna upp för via  massinvandring". Detta enligt en idé som vunnit mark i Frankrike det senaste året – den om "vänsterislamismen" som möjliggör islamistiskt terrorism.

Stormade i Toulouse

Samma idé har den rojalistiska, högerextrema rörelsen l'Action française som den 25 mars i år med våld tog sig in i regionalförsamlingen i Toulouse mitt under pågående session. Ett tiotal unga män som skrek att de kommit för att hämnas "islamvänstern, Frankrikes fiender" och då särskilt den socialistiska regionspresident Carole Delga. De stoppades av säkerhetsvakter innan de nådde hela vägen fram.

År 2019 uppskattade fransk underrättelsetjänst antalet medlemmar i ultrahöger med lagligt innehav av vapen till 350. 147 av dessa är listade på det som kallas statens “terrorlista”, fiche S. Enligt vad en källa inifrån underrättelsetjänst säger till Mediapart har detta antal ökat de senaste två åren.

Antisemitiskt hat

Dagens ETC får tag på experten i högerextremism vid Toulouse universitet, Séraphine Alava, på telefon. Han menar att de här grupperna inte har växt nämnvärt – men förändrats och förstärkts på senare år

– Det som en gång hade fokus på antisemitism och Förintelseförnekelse. Idag är huvudfienden islam och invandrande muslimer – även om antisemitismen finns kvar. En stor del i hatet mot presidenten är antisemitiskt, de kallar honom "son av Rotschild”.

Macron arbetade i fyra år för storbanken Rotschild & Co innan han gav sig in i politiken.

– De är anhängare av teorin om "det stora ombytet" och är också en del av det stora internationella konspirationsteoretiska rörelser som även finns bland Trumps anhängare. Stormningen av Capitolium var en tydlig föregångare till attacken mot regionförsamlingen i Toulouse, säger Séraphine Alava.

Koppling till Le Pen?

Séraphine Alava vill inte göra en direkt koppling till högerextrema partiet Nationell samling, lett av Marine Le Pen. Han talar hellre om idéer de delar. Teman om invasion, om ett hot mot identiteten, folkombyte – och framförallt den globala konspiratoriska rörelse som frodas på internet.

– Det ökade under president Trumps tid som president och har fortsatt stärkas. Europol visade i sin senaste rapport att högerextrema och nationalistiska grupper utför alltfler våldsamma aktioner i Europa. Idéerna stärks och våldskapitalet ökar, säger Séraphine Alava.

Franska ultrarojalisters ursprung

• Under den Bourbonska restaurationen (1814-1830) utgjorde ultrarojalisterna den reaktionära högern i det franska parlamentet.

• Perioden utgjorde en konservativ motreaktion mot den franska revolutionens jämlikhets- och frihetsideal, med ett tillfälligt återinsättande av monarkin med Bourbon-släkten vid tronen.

• Man kämpade för ett återupprättande av katolska kyrkans position i fransk politik.

• Rörelsen är idag fortsatt reaktionär med socialism och liberalism som främsta ideologiska motståndare.