Utrikes.

2020-07-31 09:21
  • Bild: Shutterstock
  • Pakistanier firar fredsavtalet mellan USA och talibanerna 1 mars 2020.  Bild: Arshad Butt/AP/TT
    Pakistanier firar fredsavtalet mellan USA och talibanerna 1 mars 2020.
  • Kriget startade 1979 när sovjetiska styrkor gick in i Afghanistan.  Bild: AP/TT
    Kriget startade 1979 när sovjetiska styrkor gick in i Afghanistan.
  • Anders Fänge.  Bild: Johan Nilsson/TT
    Anders Fänge.
  • Anna Ek.  Bild: Malin Hoelstad
    Anna Ek.
Puffetikett
Dagens ETC

Historiska fredssamtal i Afghanistan öppnar för stora konsekvenser

Det eldupphör som inleds i dag kan föra det krigs-
drabbade Afghanistan närmare fredssamtal mellan talibanerna och regeringen. Innan årets slut ska Sveriges och andra länders styrkor vara ute ur landet. Om allt går igenom lär konsekvenserna bli mycket stora och även Sverige påverkas, säger flera Afghanistankännare.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

I dag fredag utlyses ett tre dagar långt eldupphör i hela Afghanistan, som ska respekteras av både talibanrörelsens krigare och den afghanska regeringens säkerhetsstyrkor. Det må inte låta som särskilt mycket, men sådana pauser i kriget har bara inträffat några enstaka gånger tidigare under den nästan 20 år långa amerikanska fasen av konflikten.

Den här gången betraktas eldupphöret också som en viktig brygga till fredssamtal mellan talibanerna och den afghanska regeringen. Det är resultatet av förhandlingar som påbörjades i fjol under översyn av USA, och nu heter det att samtalen kan inledas redan i nästa vecka.

– Båda parterna pratar om att fredssamtal ska börja, det enda som står i vägen är en fångutväxling som talibanerna kräver och som regeringen hittills inte gått med på. Så de här signalerna är positiva, säger den mångåriga Afghanistan­kännaren Anders Fänge, som bland annat arbetat för Svenska Afghanistankommittén.

Många skilda intressen

Kriget påbörjades 1979 när Sovjetunionen gick in i Afghanistan, som en del av det kalla kriget mellan ryssarna och amerikanerna. Under årens lopp har striderna och maktspelen gett upphov till en rad starka, inhemska aktörer med helt egna intressen. Allt det här skapar många frågetecken gällande fredssamtalen och Afghanistans framtid.

– Det är en sak att sätta sig i fredsförhandlingar, men en annan sak att vilja ha ett resultat. Talibanerna är inte en monolit utan ganska splittrade mellan moderata och radikala element, där de senare står närmare IS och al-Qaida. Talibanledningen måste balansera så att det inte ses som att de gör för stora eftergifter, för då riskerar de splittring, säger Anders Fänge.

Även inom regeringen och i den politiska eliten finns det folk som inte vill mista sin makt och stora inkomster som dagens krigssituation genererar. Därför är inte heller de alla gånger intresserade av en genuin upp­görelse med talibanerna. Anders Fänge säger att de här personerna samtidigt många gånger förberett en reservplan utomlands, i händelse av att kriget fortsätter och det ser ut som att talibanerna kommer att vinna.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Måste bli folkets fred

– Väldigt många i den politiska eliten i Kabul har sina familjer utanför landet, i Indien eller Dubai, i USA eller Europa. Där har de med stor sannolikhet även välfyllda bankkonton. Kommer det en snabb kollaps är det väldigt troligt att de där bara flyger ut och lämnar Afghanistan åt sitt öde.

Svenska Afghanistan­kommittén (SAK) ser även de försiktigt hoppfull på eldupphöret och de kommande fredssamtalen. Sverigechefen Anna Ek säger till Dagens ETC att det som nu sker är historiskt och hoppfullt, åtminstone i det lilla. Men om det lyckas bli fred får det inte bara bli de stridande parternas fred.

– Det är jätteviktigt att civilbefolkningen blir lyssnad på, att alla får komma till tals. Det måste vara allas väg framåt. Men tyvärr är Afghanistans väg väldigt krokig.

Kan leda till minskat bistånd

SAK har arbetat med bistånd och utveckling i Afghanistan sedan 1982 och det har alltid varit krig. En svår fråga är huruvida de och andra organisationer skulle kunna utöka sitt arbete i landet om det faktiskt blir fred.

– Den dag det blir ett verkligt permanent eldupphör så kan vi och alla andra verkligen kan börja jobba för Afghanistans utveckling. Barn kan få lov att gå i skolan i lugn och ro, kvinnor behöver inte frukta en väpnad attack när de går till den lokala vårdcentralen. Det skulle öppna så många olika dimensioner, säger Anna Ek.

Men det är exempelvis oklart hur givarländerna skulle ställa sig, om talibanerna på ett eller annat sätt skulle komma att utöka sin makt i landet. Minskade medel skulle bara försvåra omständigheterna ytterligare i Afghanistan, som är ett av världens fattigaste länder.

– Många afghaner är också rädda för att de ska förlora de framsteg de gjort under de här åren. Men jag upplever att det ändå finns ett relativt, bra tryck från civilsamhället som stödjer den utveckling som ägt rum, säger Anna Ek.

Inga kommentarer

Jämfört med tidigare så får Afghanistan i dag betydligt mindre uppmärksamhet i Sverige. Det svenska militära engagemanget i landet har minskat kraftigt, ned till strax under 30 soldater som alla endast ingår i utbildningsuppdrag. Parallellt med de kommande fredssamtalen ska också samtliga internationella styrkor dras tillbaka från landet under 2020. Ändå har Försvarsmakten och Sveriges regering knappt kommunicerat någonting om det som nu sker, trots att det även påverkar Sveriges mångåriga militära engagemang.

En annan konsekvens av fredssamtalen, för afghansk och svensk räkning, kan vara att Migrationsverket successivt accelererar deporteringarna av afghaner som fått avslag på sina asylsökningar.

– Migrationsverket tar varje halmstrå för att skicka tillbaka folk så säkert kan de använda fredssamtalen som ett argument för att skicka tillbaka fler. Det är redan så att endast de som kan uppvisa en individuell riskbild får uppehållstillstånd. Migrationsverket ser inte det faktum att det är krig över i princip hela Afghanistan som ett argument för att folk ska få stanna i Sverige, säger Anders Fänge.

Kriget i Afghanistan

Kriget i Afghanistan började 1979 när Sovjetunionen gick in med styrkor för att skydda en kommunistisk regering i Kabul från attacker utförda av en USA-­sponsrad islamistisk gerilla, kallad mujahedin.

Talibanerna tog makten 1996 och gav en fristad åt utländska jihadister.

Efter 11 september-attackerna 2001 invaderades och ockuperades Afghanistan av USA, som jagade gärningsmannen och al-Qaida-ledaren Osama bin Laden.

Jämte de amerikanska styrkorna i Afghanistan har det även funnits en multinationell styrka under Nato-flagg på plats, där svenska soldater ingår.

Merparten av alla internationella styrkor drogs tillbaka 2014 och sedan dess har talibanerna haft det militära initiativet. I dag kontrollerar talibanerna ungefär 50 procent av Afghanistan – framför allt landsbygd, medan regeringen kontrollerar städerna.

Sedan 1979 har kriget drivit miljontals människor på flykt, skapat en stor afghansk diaspora, eldat på etniska och religiösa slitningar, skapat akut matbrist och en urusel socio-ekonomisk situation.