Utrikes.

2016-08-08 09:50
En partianhängare av det pro-kurdiska partiet HDP håller en partiflagga under en anti-kuppdemonstration i den företrädesvis kurdiska staden Diyarbakır i sydöstra Turkiet på söndagen den 31 juli.	  Bild: Mahmut Bozarslan/AP/TT
En partianhängare av det pro-kurdiska partiet HDP håller en partiflagga under en anti-kuppdemonstration i den företrädesvis kurdiska staden Diyarbakır i sydöstra Turkiet på söndagen den 31 juli.

”Hatet mot kurder har alltid funnits”

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Hetsiga Erdoğan-anhängare

Ayhan Bilgen oroar sig även för att något farligt vuxit fram på Turkiets gator, när Recep Tayyip Erdoğans anhängare på presidentens uppmaning fortsätt med dagliga stödprotester. Vad som först var ett firande över att kuppen besegrats, har förvandlats till ett nationalistiskt och regeringssponsrat propagandastycke för Recep Tayyip Erdoğan. Där hetsas både islamister och nationalister upp av arga tal om inre fiender.

– För mindre är ett år sedan stenades och brändes den här byggnaden av just sådana demonstranter, påminner Ayhan Bilgen.

I september 2015 intog en nationalistmobb samma högkvarter som Dagens ETC besöker. De vandaliserade lokalerna och tände eld på arkivrummet, en våning ovanför oss. Samma kväll gick islamister och nationalister till attack mot 125 andra HDP-partikontor runt om i hela Turkiet. Även kurdiska organisationer, kulturcenter, kurdiska bostäder och butiker attackerades och brändes.

Den utlösande faktorn var att 31 regeringssoldater och poliser dött av vägbomber från PKK-gerillan dagarna innan. Ayhan Bilgen tror att det var regeringen som låg bakom våldsamheterna mot kurder.

– I Turkiet har tider av kris alltid lett till attacker mot minoriteterna. Hatet mot kurder kommer alltid finnas och vi fruktar att sådana attacker återvänder, efter att den här kuppkrisen är över.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


Hårdare politiskt klimat

Allt det som nu sker i Turkiet är förstås även viktigt för västvärlden och för EU, där Turkiet aspirerar på medlemskap. Men HDP är lika medvetna som kritiska västerlänningar, om att Europa inte vill sätta sitt bräckliga flyktingavtal med Turkiet i farozonen. Kritik mot Recep Tayyip Erdoğan har hörts, särskilt beträffande förslaget om att återinföra dödsstraffet för kuppmakarna. Men tills vidare är kritiken både mesig och vag.

I en lika trängd situation som HDP, eller kanske en ännu värre, befinner sig även landets utomparlamentariska opposition. På sina håll har den redan förlorat kampen.

Mitt i Ankara ligger Yükselgatan, en av stadens livsnerver med många caféer och butiker. Här kämpade aktivister länge för att erövra varje kvadratmeter. Förut stod där bokstånd som sålde vänsterlitteratur och kritiska magasin, små bås delade ut partiprogram och revolutionära flygblad.

Efter krigets återkomst mot PKK, ett hårdare politiskt klimat och sedan kuppförsöket, är denna plats återtagen av nationalisterna. Mellan träd och stolpar hänger snören med enbart turkiska flaggor, eller flaggor med landsfadern Atatürks ansikte på.

– Förra sommaren var det HDP-flaggor istället. På bara ett år har vi förlorat allting, som vi arbetat för tidigare, säger den kvinnliga aktivisten Sirma.

Detta har hänt

På kvällen den 15 juli 2016 initierade fraktioner i den turkiska armén ett försök till kupp mot president Recep Tayyip Erdoğan. Presidenten kallade ut sina anhängare på gatorna, som tillsammans med lojala styrkor besegrade kuppmakarna morgonen efter. Omkring 300 människor uppskattas ha dött och 2 000 skadats. 15 juli har redan gjorts till nationell helgdag.

Regeringen har främst pekat ut den USA-baserade predikanten Fethullah Gülen och hans sekt Hizmet som ansvarig för kuppen. Fethullah Gülen var tidigare Recep Tayyip Erdoğans allierade men blev en fiende efter att Hizmet-åklagare 2013 avslöjade en stor korruptionshärva kring AKP och Recep Tayyip Erdoğans familj.

Efter bara en vecka hade 60 000 anställda inom militären, rättsväsendet, utbildningsväsendet, poliskåren och provinsadministrationer sparkats.

Regeringen har även efterlyst ett hundratal journalister samt beordrade nedstängning av tre nyhetsbyråer, 15 tidskrifter, 16 tv-kanaler, 23 radiostationer, 29 förlag och 45 dagstidningar.

Tanken är att alla misstänks för band till Gülen, men gott om exempel på motsatsen finns. Många tusen har arresterats och sitter ännu fängslade. Recep Tayyip Erdoğan har förespråkat återinförandet av dödsstraff för att göra ett exempel av kuppmakarna.