Utrikes.

2017-06-15 07:05
  • Dagens ETC:s korespontent Joakim Medin.  Bild: Ronald Zak/TT
    Dagens ETC:s korespontent Joakim Medin.
  • ”Folk är fast i Serbien. De här transitzonerna gör det oerhört svårt för dem att inom rimlig tid få veta vad som ska ske”, säger Lydia Gall på Human Rights Watch. Bild: Joakim Medin
    ”Folk är fast i Serbien. De här transitzonerna gör det oerhört svårt för dem att inom rimlig tid få veta vad som ska ske”, säger Lydia Gall på Human Rights Watch.
  • Den ungerska gränsen bevakas av gränspoliser med hundar, bilar och helikoptrar.  Bild: Zoltan Gergely Kelemen/AP/TT
    Den ungerska gränsen bevakas av gränspoliser med hundar, bilar och helikoptrar.
  • Under hela asylprocessen hålls flyktingarna inlåsta i två läger, eller transitzoner som ungerska regeringen kallar det, precis vid gränsen till Serbien. De asylsökande får bo i plåtcontainrar omgärdade av taggtrådsstängsel. Bild: Sandor Ujvari/AP/TT
    Under hela asylprocessen hålls flyktingarna inlåsta i två läger, eller transitzoner som ungerska regeringen kallar det, precis vid gränsen till Serbien. De asylsökande får bo i plåtcontainrar omgärdade av taggtrådsstängsel.

Här spärras flyktingar in i containrar

EU-kommissionen utreder Ungerns asylpolitik för lagbrott. Men den ungerska regeringen hävdar att politiken enbart skyddar landet mot en hemlig EU-plan för att importera miljontals migranter – samtidigt som behandlingen av asyl­sökande blir allt mer extrem

Såväl människorättsorganisationer som Ungerns regering har kallat den fyra meter höga taggtrådsbarriären som slingrar sig fram längs den ungersk-serbiska gränsen för ett ”intelligent stängsel”. Där finns vakttorn utplacerade med jämna mellanrum. Tätare än dessa finns det även stolpar med kameror, rörelsedetektorer och strålkastare uppsatta, som kan varsko gränsvakten ifall någon kommer för nära. Då startas ett automatiskt ljudsystem, som via megafoner och på flera olika språk skickar ut en varning om att söka sig till de officiella gränsövergångarna.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Vid månadsskiftet april-maj färdigställde hundratals ungerska fångar konstruktionen av ett andra taggtrådsstängsel, några meter bakom det första. När Dagens ETC besöker gräns­området, utanför det lilla samhället Röszke, patrullerar polisbilar ­ideligen fram och tillbaka. ­Varningsskyltar berättar att stängslet dessutom är elektrifierat.

Bor i containrar

Ungern har Europas allra hårdaste asyl- och flyktingpolitik. Stängslet mot Serbien byggdes ursprungligen hösten 2015, som ett svar på den ”Balkanrutt” som samma år tog hundra­tusentals asylsökande in i Europa. I mars i år lagstiftade regeringen om att alla kvar­varande asylsökande på denna idag nästan försvunna Balkanrutt, automatiskt ska frihetsberövas vid ankomsten. Under hela asylprocessen hålls de inlåsta i två läger precis vid gränsen till Serbien. Där måste de bo i plåtcontainrar som omgärdas av taggtrådsstängsel och vakter. Varje läger rymmer omkring 250 personer.

Förhållanden i dessa ”transitzoner”, som regeringen kallar dem, har av somliga beskrivits som gräsliga. Men i huvudstaden Budapest avfärdar regeringens talesperson Zoltán Kovács all kritik.

– De får allting de behöver, enligt den högsta kvalitet vi kan erbjuda. Till och med våra soldater bor under värre omständigheter än de där människorna, så alla som hävdar att det inte är humant har helt enkelt fel.

Barn hålls inlåsta

Få granskande journalister har dock fått tillträde att besöka lägren, likaså få människorättsgrupper. Behandlingen av de asylsökande strider mot flera internationella regelverk som Ungern själv undertecknat, och har fått mycket stark kritik av omvärlden. FN:s flyktingorgan UNHCR har understrukit att flyktingar och asylsökande bara får frihetsberövas vid ett fåtal situationer, samt har uppmanat andra EU-stater att inte skicka tillbaka flyktingar till Ungern. Vidare hålls även samtliga barn som anlänt med sina familjer inlåsta i lägren.

Regeringstalesmannen Zoltán Kovács vill inte prata om vare sig flyktingar eller asylsökande. Han använder konsekvent beteckningen ”illegala immigranter” och säger att det pågår ett internationellt migrationsfenomen. Den ungerska regeringen tror också att olika EU-institutioner och stater har en hemlig plan, om att ”importera” miljontals av migranterna till Europa, för att lösa sina egna nationella problem kring brist på arbetskraft och åldrande befolkning. 

– Vissa EU-stater vill ha migranter. Men bara för att Tyskland, Sverige och andra har en annan syn på det här fenomenet, så kan det inte påtvingas på alla. Det är därför vi inte tar emot migranter, det är därför vi byggde stängslet.

Den 17 maj inledde EU-kommissionen juridiska processer mot Ungern, dels för att följa upp vad som tidigare ansetts vara brott mot EU-lag i asyl­politiken, dels för att peka ut nya brister i lagen från i mars. Asylsökande i Ungern saknar bland annat helt rätten att överklaga sitt frihetsberövande, skriver EU-kommissionen. Samtidigt röstade en majoritet av ledamöterna i EU-parlamentet för en resolution, om att aktivera Artikel 7 mot Ungern. Artikeln möjliggör sanktioner mot medlemsländer som åsidosätter EU:s respekt för demokrati, frihet och rättsprinciper. Men det är fortfarande upp till bevis för EU att agera starkare.

I Budapest träffar Dagens ETC ­Lydia Gall, utredare för Östeuropa och Balkan hos Human Rights Watch. Hon berättar hur det faktum att containerlägren enbart rymmer omkring 500 personer bidrar till ett fortsatt lidande för de asylsökande som inte ännu är där. Fortfarande väntar omkring 6 000–7 000 människor i Serbien på att korsa gränsen och kanske fortsätta resan norrut. Problemet är att Ungern nu bara släpper så många över gränsen som det finns plats att inrymma i lägren. Hur mycket plats det finns beror i sin tur på hur snabbt respektive asylprocess går.

– Så folk är ju fast nu i Serbien. De här transitzonerna gör det oerhört svårt för dem att inom rimlig tid få veta vad som ska ske. Det är oerhört tragiskt, det är människors liv det handlar om och i slutändan går allt ut på att få ut de här människorna.

Lydia Gall ifrågasätter också vad för resultat EU-kommissionens process egentligen kan leda till. EU som institution har redan i åratal visat sig sakna tillräckliga verktyg för att hantera medlemsländer, när de bryter mot demokratiska principer. Hösten 2015 stack Ungern ut, när landet konstruerade sitt stängsel mot flyktingarna. Men idag agerar ett flertal länder längs Balkanrutten likadant, och Österrike vägrade i mars ta emot några fler kvotflyktingar. 

Applåderar i tysthet

– Jag tror att EU lite tyst applåderar all form av restriktiv flyktingpolitk. Det ligger inte i deras intresse att gå för hårt åt medlemsländer som på olika sätt försöker begränsa antalet migranter och asylsökande till Europa. 

Gränsen stängdes

Ungern påbörjade konstruktionen av sina första gränsstängsel i juni 2015, kort efter att det årets flyktingkris eskalerat. På sensommaren stängde Ungern gränsöver­gångarna till Serbien.

I augusti 2016 förklarade premiärminister Viktor Orbán att ett andra stängsel skulle byggas, och månaden efter påbörjades rekryteringen av 2 000 ”gränsjägare” för att hålla vakt vid gränsområdena och fånga in asylsökande. Det andra stängslet mot Serbien stod klart vid månadsskiftet april-maj 2017, och stängslets sammanlagda längd gör det till Europas längsta mur.

Ett stort antal ledamöter i EU-parlamentet ville redan hösten 2015 utreda om Artikel 7 gick att aktivera mot Ungern, på grund av landets asylpolitik. Efter det har flera EU-stater gått mot en starkt restriktiv politik som påminner om Ungerns. 

Antalet flyktingar och asylsökande som kommit genom Balkan har gått ner kraftigt sedan ett avtal om turkisk patrullering till havs slöts mellan Turkiet och EU, i mars 2016, men fortfarande finns tusentals flyktingar kvar, bland annat i Serbien och Bulgarien.