Utrikes

Hagia Sofia – en del av Erdogans maktspel

Publicerad 24 juli, 2020

Bild: Bild: AP/TT

Dagens ETC

Idag omvandlas det 1 500-åriga världsarvet Hagia Sofia i Istanbul åter till en moské. Bakom beslutet står sannolikt både populism, ideologi och president Erdogans strävan efter att göra Turkiet till en regional stormakt – på bekostnad av ännu sämre relationer till de västliga grannländerna.

Joakim Medin

Text och bild

Hagia Sofia byggdes som en grekisk-ortodox katedral på 500-talet i det bysantinska rikets huvudstad Konstantinopel. Med sitt kupolförsedda tak betraktas byggnaden som ett mästerverk inom den senantika arkitekturen och Unesco listar den sedan 1985 som ett världsarv.

När turkarna och det Osmanska riket erövrade Konstantinopel – dagens Istanbul – 1453 omvandlades Hagia Sofia omedelbart till en moské. Efter att Mustafa Kemal Atatürk grundat den moderna turkiska republiken gjordes byggnaden 1935 om till ett museum, som ett led i de sekulära reformerna. Men i början av juli i år beslutade en föga oberoende turkisk domstol att Hagia Sofia åter blir en moské.