Freden på Nordirland hotad - av Brexit

”Jag tror att folk är arga på oss”

Efter dödsskjutningen av Lyra McKee har ilska riktats mot Saoradh, en politisk organisation som, enligt polisen, är Nya IRA:s språkrör. Flera toppmedlemmar har koppling till terrorverksamhet. Deras huvudkontor ligger en kort promenad från Bogside, där den blodiga söndagen inträffade 1972, då brittisk militär skjöt ihjäl 14 civila . I dag är offren avtecknade där på husväggar i form av färgglada väggmålningar som glorifierar paramilitär aktivitet.

Saoradhs nationella ungdomsledare Jude McRory har tidigare misstänkts för att ha sprängt en kapad pizzabudsbil utanför stadens domstol, men släppts i brist på bevis. Han har däremot blivit dömd för att ha stulit en polishatt. Jude McRory förnekar partiets samröre med Nya IRA.

– Jag är inte medveten om någon överlappning mellan medlemmar och de som är involverade i Nya IRA lär inte skylta med det. Men, vi är öppna för alla som tror på en fri socialistisk republik och att vägarna dit kan vara flera, säger han när ETC träffar honom några veckor efter dödsskjutningen.

Några dagar efter dödsskjutningen på Lyra McKee genomförde partiet en hyllningsmarsch till ett över hundra år gammalt irländskt uppror. 200 medlemmar klädda i paramilitära kläder deltog och dagen efter samlades Lyra McKees vänner utanför Saoradhs kontor. De doppade sina handflator i röd färg och lämnade handavtryck på väggen.

– Jag tror att folk är arga på oss för att vi inte fördömer vapen i frihetskampen, även om vi själva inte använder oss av dem. Lyra McKees död är hjärtskärande, men det är alltid riskabelt att vara på en plats där våldet tilltar, säger Jude McRory.

En grogrund för extrem nationalism

Derrys arbetslöshet är dubbelt så hög som det nationella genomsnittet och var tredje invånare saknar utbildning. Bostadspriserna är näst lägst i Storbritannien och staden är den mest kriminella i Nordirland. Fler människor har tagit sitt liv sen 1969, än vad som dog under konflikten. Bara i Derry räknar man 230 incidenter under 2016, många vid Foyle, floden som går genom staden.

Dessa problem, tillsammans med Brexit, verkar skapa en grogrund för extrem nationalism, och till skillnaden från majoriteten av nordirländarna så välkomnar Saoradh ett urträde ur EU.

– Det finns en aptit för någon som hjälper stadens människor. Vi organiserar soppkök och vi hjälper folk att söka bostad och bidrag. Många unga söker sig hit för att de större partierna inte bryr sig om dem om de inte är medlemmar. Oavsett vad som sägs om oss, kommer folk hit. Vi är relevanta här och tack vare Brexit påminns vi om att vi är ockuperade. När Storbritannien lämnar blir det en klasskamp istället för en nationell kamp, tror Jude McRory.

Irland blev självständigt från Storbritannien 1921, men de sex protestantiskt dominerade grevskapen i norr förblev under brittiskt styre och utgör Nordirland.

Katoliker uteslöts från politiskt inflytande då de ansågs vara ett hot eftersom de var lojala mot Irland. De enda som fick rösta var de som ägde fastigheter eller affärsverksamheter, vilket till stor del var protestanter. På så vis manipulerade man valdistrikt och möjliggjorde en protestantisk agenda i det katolskt dominerade Derry.

1969 genomförde stadens katoliker en protest och när demonstranter från andra delar av ön anslöt sig, möttes de av våldsamma motdemonstranter. En brittisk mobb attackerade de boende i Bogside, och som gensvar byggde katolikerna barrikader, beväpnade sig och vägrade polisen inträde. Området utökades till Creggan och döptes till Free Derry, som sedan kom att bli en skådeplats för många blodiga strider i nästan 30 år.

Lättare för nationalister att knyta band till Irland

Essensen i 1998 års fredsavtal  var att alla får välja medborgarskap; nationalister blir irländare, lojalister fortsätter att vara britter och alla erbjuds dubbelt medborgarskap. En provinsiell regering upprättades med en maktdelning som gjorde båda sidor tillfreds. En förutsättning för avtalets effektivitet var ländernas EU-medlemskap. Den inre marknaden innebar fri rörlighet för människor, varor, kapital och tjänster för medlemsstater och det ledde till att gränsen mellan Irland och Nordirland i princip löstes upp. Plötsligt blev det lättare för nationalister att knyta band till Irland utan att behöva förenas med det.

Men ett Brexit kommer att kräva en strukturell förändring av gränsen och ett worst case-scenario är att gränsen återigen blir en paramilitär måltavla och att Nordirland slungas tillbaka decennier rakt in i en våldsspiral. De militanta grupperna har långt ifrån samma stöd idag, men med Brexit har dissidenter serverats ett nytt argument: vi gick in i ett fredsavtal med Storbritannien, som nu 20 år senare överger det.

Dermott O’Hara är talesperson för organisationen Border Communities against Brexit och han är säker på sin sak.

– Oavsett gränsstruktur kommer det riktas våld mot gränsen. Dissidenterna är inte bara ett gäng idealistiska ungar, det är även folk från gamla IRA som kan orsaka allvarlig skada. Man kan vara hundra procent säker på att våldet återkommer, säger han och fortsätter:

– Att sätta en gräns här igen går att likställa med att återuppbygga Berlinmuren, det är en hel social interaktion mellan Donegal och Derry. Jag är uppvuxen mitt på gränsen och det var som att leva i en öppen anstalt, säger Dermott O’Hara, ståendes på en en av de närmare 300 gränspunkter som finns, en landsväg som skär genom det gröna landskapet. Några meter till höger står en nyfiken ko. Hon har huvudet i Irland och kroppen i Nordirland.

”En fysisk gräns kommer påminna om olikheter”

Border Communities against Brexit består av autonoma grupper som lyfter lokala frågor beroende på området. Dermott O’Hara involverades i anti-Brexitkampanjen på grund av hotet mot de mänskliga rättigheterna.

– Jag jobbar med handikappade och deras rättigheter kommer reduceras på grund av Brexit. Många lagar kring mänskliga rättigheter kommer att försvinna. Ett extremt exempel är att fastighetsutvecklare inte längre kommer att behöva anpassa byggnader, säger han och fortsätter:

– I Derry finns en regional sjukvårdsenhet för cancerpatienter som kommer att bli otillgänglig för folket i söder och vår världsledande forskningsenhet inom biomedicin på universitetet i Belfast kommer att läggas ner, då de finansieras av EU-pengar, och EU:s fredsfond kommer att dras in, säger Dermott O’Hara.

Gränsen delar broar, floder och fält i två. Den passerar rakt igenom bostadshus och byggnader, men det mest anmärkningsvärda med den är avsaknaden av den. 30.000 människor pendlar över den dagligen och 340.000 och två miljoner fordon passerar den varje månad. Företag som arrangerar Game of Thrones-guider passerar den flera gånger under touren, utan att det märks och ironiskt nog så är det främst anti-Brexit skyltar som markerar övergångarna. Byn Muff har 1 000 invånare och ligger på den irländska sidan. Den som är uppmärksam ser att vägskyltar nu visar kilometer istället för miles, och trots att euro är den favoriserade valutan går det att betala i pund.

– Det är många som bor på ena sidan, men jobbar på den andra och pundens styrka är viktig, många får lön i pund och värdet är viktig för vår bensinmack då de flesta kunderna är från Nordirland. Brexit har medfört en röra. En fysisk gräns kommer att påminna om olikheter och hela poängen med att ta bort den var att ta bort det tankesättet. Det är helt och hållet regeringens fel säger, Kevin Doherty, anställd på en av byns fyra mackar.

Muffs slaktare, Thomas McMonagle har bott här i 45 år. Han tror inte på en ny gräns.

– Man skulle inte tro att vi är 200 meter från gränsen och jag tror inte att det kommer att förändras. Folk skulle aldrig tillåta att den återinförs, det kommer att bli uppror tills den försvinner, säger han och minns när vakttorn, taggtråd, betongblock, patruller, köer och genomsökningar var vardag. Men ändock är han lite orolig:

– Många av mina kunder kommer från Nordirland och om det blir kontroller kommer de sluta med det. När vi hade en gräns var det två kilometer långa köer, säger han.

Irland, Storbritannien och EU vill alla fortskrida utan en kontrollerad gräns.

EU föreslår en en speciallösning, ”backstop”, vilket innebär att Nordirland blir kvar i tullunionen och till stora delar även i den inre marknaden, men det medför att en ny gräns dras i havet mellan Irland och Storbritannien och att alla varor som kommer från Nordirland måste kollas innan de når Storbritannien. Förslaget har förkastats av premiärminister Theresa May då det medför att Nordirland tar ett steg bort från Storbritannien. Istället för en hård gräns föreslår man en innovativ lösning: bevaka gränsen med teknologi. En teknologi som inte utvecklats än.

– En gräns krävs för att särskilja territorium, frågan är var och hur man kontrollerar den och denna gräns går inte att kontrollera. Det finns över 250 gränspunkter, varav de flesta är landsvägar. Om Brexit innebär att man lämnar den inre marknaden och tullunionen så måste varor kollas så att de håller EU-standard och hur ska en teknisk lösning kontrollera en småskalig bonde som säljer varor över gränsen? Hur ska man kontrollera kyckling som produceras på ena sidan och processas på andra sidan. Hur ska man se till att kontrollera att ost, mjölk och ägg håller rätt standard?, undrar Paul Gosling, journalist och forskare.

Det finns även en möjlighet för Storbritannien att lämna EU men stanna inom handelsavtalen, utan en hård gräns. Men risken för illegal invandring ökar då och att ta kontroll över invandringen var många röstares vilja.

– Det är tre år sen omröstningen och nu är utträdet framskjutet till halloween och vi vet lika lite som vi visste för tre år sedan. Men med en hård gräns kommer kriminaliteten öka. Det finns en redan lång tradition mellan paramilitära organisationer och gränsöverskridande kriminalitet, säger han.

”Det krävs förändringar i samhället”

I sin senaste bok, ger Paul Gosling förslag på hur man kan lösa Nordirlands-frågan genom att ta tillvara en möjlighet i långfredagsavtalet. Om majoriteten av nordirländarna – vid en folkomröstning – vill förenas med Irland så ska det ske. Tidigare har det varit ett svalt intresse, men en opinionsundersökning visar att 60 procent av nordirländarna kan tänka sig en närmare relation med Irland, det finns även de som säger att Brexit har gjort mer för att nå ett enat Irland än vad IRA:s decennier långa våldskampanj har gjort. Samtidigt visar befolkningskurvan att katoliker kommer att vara i majoritet i slutet av 2020-talet.

– Allt fler välkomnar de mer liberala värderingar som finns i söder. Men det krävs förändringar i samhället innan det sker. Sjukvården måste förbättras och vara som den nationella sjukvården vi har i Storbritannien och republiken måste övertyga lojalisterna att de är välkomna, säger Paul Gosling. 

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.