Närmare bestämt handlar det om Amsterdambaserade företaget Toloka, som hjälpt två ryska företag, Tevian and Ntechlab, att utveckla sin teknik för just ansiktsigenkänning.

Rysk huvudägare

Toloka är en mindre teknikplattform baserad i Amsterdam som rekryterar gig-arbetare. Företaget är ett dotterbolag till Yandex, ett stort ryskt teknikföretag som kan sägas vara Rysslands motsvarighet till Google.

De två ryska företagen Tevian and Ntechlab finns med på EU:s sanktionslista sedan i juli 2023 eftersom de medverkat i allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Ryssland. Bland annat för att ha bidragit till godtyckliga frihetsberövanden och gripanden.

Enligt de undersökande nyhetsbyråerna ska företaget Toloka ha samarbetat med Ntechlab och möjligen även med Tevian efter att sanktionerna från EU infördes.

Gig-arbetarna som jobbar för företaget Toloka har använts till att träna kameror på ansiktsigenkänning. Genom att gig-arbetarna klickar på ansikten i foton lär de algoritmerna hur olika ansikten ser ut.

Används i flera städer

Redan 2017 gick Moskva ut med att 160 000 kameror – 3 000 av dem med funktionen att känna igen ansikten – placerats ut i huvudstaden. 

– De kallade det världens största ansiktsigenkänning som de då menade skulle användas för att förebygga terrorism och öka säkerheten i Moskva, säger Stefan Ingvarsson, analytiker på Utrikespolitiska institutet.

Men ansiktsigenkänningskamerorna har inte oväntat använts för att identifiera och övervaka motståndare till Rysslands president Vladimir Putin. Tekniken används numera i flera ryska städer, bland annat för att kartlägga motståndare till kriget i Ukraina, före dess också dem som motsatte sig de restriktioner som Ryssland antog under pandemin.

Kartlade oppositionella

2021 användes tekniken för att övervaka personer som demonstrerade i samband med att den numera avlidne oppositionsledaren Aleksej Navalnyj fängslades. Systemet kunde skanna ansikten som deltagit och matcha dessa med officiella bevakningslistor. Efter det greps 454 demonstranter som kunde kartläggas.

Enligt den ryska människorättsorganisationen OVD-info greps 649 demonstranter efter protester i samband med Navalnyjs död. Där ska 19 personer ha identifierats genom kamerabilder.

– Det har också spekulerats bland ryska aktivister i att man till exempel tillät begravningen av Aleksej Navalnyj i en förort till Moskva för att med hjälp av ansiktsigenkänning och mobilpositionering rigga en fälla för att hämta in så mycket information som möjligt om meningsmotståndare, säger Stefan Ingvarsson.

Avskräckning i första hand

I de flesta fall har gripanden inte lett till juridiska konsekvenser, snarare har tekniken använts för att avskräcka. De som gripits har ofta hämtats in en tid efter att de deltagit i någon demonstration. Ibland har det gjorts husrannsakan i en identifierad persons hem.

Stefan Ingvarsson tror dock inte att metoden med ansiktsigenkänning är så hemlig som man kan tro för den ryska befolkningen. 

– Jag kan bli ganska förvånad över hur lite säkerhetstänkande de som protesterar har, men de lever i ett Ryssland som ändras snabbt och det kanske tar tid att förstå hur verkligheten ser ut idag. Med det sagt har jag stor respekt för dem som känner ett starkt behov av att protestera trots alla risker.